'Miljöbetingade hälsoproblem' refererar till sjukdomar eller hälsoförhållanden som orsakas, förvärras eller påverkas av exponering för miljöfaktorer. Miljöfaktorer kan vara kemiska ämnen, fysikaliska agenter, biologiska agenter eller sociala faktoror i omgivningen som kan ha negativ inverkan på människors hälsa. Exempel på miljöbetingade hälsoproblem är allergier, astma, cancer, neurologiska skador, reproduktiva skador och födelsedefekter, orsakade av exponering för miljögifter som luftföroreningar, vattenföroreningar, jordföroreningar och läckage från industriella aktiviteter. Även fysisk exponering för höga ljudnivåer, vibrationer och extrem temperatur kan orsaka miljöbetingade hälsoproblem. Sociala miljöfaktorer som fattigdom, social utslussning och brist på tillgång till hälso- och sjukvård kan också ha en betydande inverkan på individers hälsa och bidra till uppkomsten av miljöbetingade hälsoproblem.

Miljömikrobiologi är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroorganismer och deras roll i olika naturliga och artificiella miljöer. Detta inkluderar studier av mikroorganismer såsom bakterier, svampar, alger och archaea, och hur de påverkar och formas av sina omgivningar.

Miljömikrobiologi undersöker också hur mikroorganismer bidrar till ekosystemprocesser såsom nedbrytning av organiska material, näringsomsättning, kretslopp av näringsegenskaper och biogeokemi. Dessutom undersöker man hur mänsklig aktivitet påverkar dessa processer och hur de kan ha konsekvenser för miljön och hälsa.

Exempel på områden inom miljömikrobiologi är:

* Mikrobiell ekotoxikologi
* Mikrobiella populationer i vatten, jord och luft
* Mikroorganismer i avfallshantering och rening
* Bioremediering av kontaminerade miljöer
* Mikrobiologiska processer i livsmedelsproduktion
* Mikroorganismer i djur- och människans kropp (mikrobiom)

Miljömikrobiologi är en tvärvetenskaplig disciplin som innefattar inslag från biologi, kemi, fysik, matematik och teknik.