Neurocirkulatorisk asteni är ett medicinskt tillstånd som kännetecknas av trötthet, nedsatt koncentrationsförmåga och minnesförlust, som orsakas av en störning i blodförsörjningen till hjärnan. Detta kan bero på olika faktorer, såsom stress, sömnbrist, depression eller neurologiska sjukdomar. Termen används sällan inom den moderna medicinen och är inte allmänt erkänd som en diagnos.
"Namngivare". Inom medicinen benämning på t ex diagnoser, sjukdomar eller anatomiska strukturer som innehåller personnamn.
Asteni. Allmän brist på kraft och energi. Kan också avse psykisk orkeslöshet.
"Sympathetic nervous system is the part of the autonomic nervous system that functions to prepare the body for the 'fight or flight' response, by increasing heart rate, breathing rate, and releasing stress hormones."

Neurocirkulatorisk asteni är ett kontroversielt och inte allmänt erkänt diagnosbegrepp inom medicinen. Det används ibland för att beskriva en kombination av symtom som tros bero på störningar i hjärnans blodcirkulation, såsom trötthet, sömnighet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och lättirritabilitet. Dock finns det inga vetenskapligt erkända tester eller kriterier för att ställa denna diagnos, och det anses därför vara en osäker och oprecis diagnos av många experter inom området. I stället rekommenderas ofta en noggrann undersökning och differentialdiagnostisk bedömning för att hitta en underliggande orsak till de rapporterade symtomen, som istället kan bero på andra medicinska tillstånd eller livsförhållanden.

Ett eponym är ett namn som har formats från ett persons namn och används för att beteckna en medicinsk diagnos, tillstånd, procedur, teori eller struktur. Exempel på medicinska eponymer inkluderar Parkinsons sjukdom (en neurologisk rörelseorder), Cushings syndrom (ett endokrint tillstånd orsakat av överproduktion av hormonet kortisol) och Alzheimers sjukdom (en form av demens). Eponymer kan också vara namngivna efter flera personer, såsom Hirschsprungs sjukdom (en medfödd tarmobstruktion orsakad av avsaknaden av nervceller i tarmväggen), som är uppkallad efter två danska läkare, Harald Hirschsprung och Victor Fenger.

Medicinskt sett betyder kraftlöshet att en person saknar tillräcklig muskelstyrka eller uthållighet för att utföra vanliga dagliga aktiviteter. Det kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom neurologiska sjukdomar, endokrina störningar, kardiovaskulära sjukdomar eller muskuloskeletala problem. Ibland kan det även vara relaterat till psykiska tillstånd som depression eller utmattningssyndrom (burnout).

Kraftlöshet kan yttra sig på olika sätt, beroende på vilket område av kroppen som är drabbat. Det kan vara svårt att hålla i greppet, ha problem med balansen eller ens stiga upp från en stol. I vissa fall kan det även orsaka andfåddhet eller yrsel.

Om du upplever kraftlöshet bör du söka medicinsk hjälp för att fastställa orsaken och få rätt behandling. Behandlingen kan vara skilda beroende på vilket underliggande tillstånd som orsakar symptomen, men kan inkludera mediciner, terapi eller övningar för att stärka muskler och förbättra uthålligheten.

'Sympatiska nervsystemet' är ett del av det autonoma nervsystemet, som kontrollerar och styr kroppens inre organ och automatiska funktioner såsom hjärtslag, andning, svettning och kroppstemperatur. Det sympatiska nervsystemet är involverat i den kroppsliga responsen på stress och fara, även kallad 'kämpa eller fly-reaktion'.

Det består av en par av långa nerver som sträcker sig från ryggradens högra och vänstra sidor, från halsen till låret. Dessa nerver kopplas samman med varandra och bildar ett nätverk av små nervtrådar som sprider sig över hela kroppen.

Det sympatiska nervsystemet har en exciterande effekt på de organ och musklerna som det kontrollerar, vilket kan leda till ökat hjärtslag, höjd blodtryck, breddad pupiller, accelererad andning och ökad svettning. Detta hjälper kroppen att förbereda sig för en stressfull situation genom att öka dess energileverans och sänka dess smärtuppfattning.