'Påssjuka' (förkylning) är en vanlig infektionssjukdom som orsakas av olika virus, främst rhinovirus och coronavirus. Den karaktäriseras av sårta slemhinnor, hosta, snuva näsa och feber. Andra symtom kan vara irritation i halsen, matos (grön eller gul slem i näsan), huvudvärk och trötthet. I allmänhet är påssjuka en mild sjukdom som oftast avtar av sig själv inom en vecka till tio dagar.

Påssjuka är ett smittsamt sjukdomstillstånd som orsakas av olika typer av enterovirus, vanligtvis coxsackievirus A och B. Det kallas ofta även för "hand-foot-and-mouth disease" på engelska, vilket betyder "hand- fot- och munbekympad".

Sjukdomen karaktäriseras av små blåsor eller sår i munnen, på handflatan, planta av fötterna och ibland även på armar och ben. Barn under fem år är vanligast drabbade, men även vuxna kan bli smittade. Symptomen inkluderar feber, irritabilitet, sänkt aptit, torr hals, muskelvärk och svullnad i halsen.

Sjukdomen är vanligtvis inte allvarlig och försvinner av sig själv efter en vecka till tio dagar. Vård av symptomen kan behövas, såsom smärtlindring och välmjölkande för att förebygga dehydrering. Det finns inget specifikt läkemedel eller vaccin mot påssjuka, men god handhygien kan hjälpa till att förebygga spridningen av viruset.

'Påssjuka' är ett samlingsnamn för en grupp virala infektioner, vanligtvis orsakade av humana enterovirus. Symptomen på påssjuka kan vara milda eller allvarliga och kan inkludera feber, irritabilitet, sår i munnen och halsen, utslag, och i vissa fall andningssvårigheter.

'Påssjukevaccin' refererar vanligtvis till en typ av vaccin som kallas livsverksamhetsimmunitetsinducerande enterovaccin (LIVE-EV). Dessa vacciner innehåller svaga former av enterovirus, som kan orsaka påssjuka. När vaccinet ges till en individ utlöses ett immunsvar som ger skydd mot framtida infektioner med samma typ av virus.

Det finns två typer av LIVE-EV-vacciner som är godkända för användning i vissa länder: Vaccin mot coxsackievirus A16 och enterovirus 71 (EV71). Dessa vacciner har visat sig vara effektiva i att reducera risken för allvarliga sjukdomar orsakade av dessa virus, inklusive hjärninflammation och andningssvårigheter.

Det är värt att notera att det fortfarande inte finns någon vaccin som ger skydd mot alla typer av påssjuka, eftersom det finns över 100 olika enterovirus-stammar som kan orsaka sjukdomen.

En vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund är en typ av levande vaccin som innehåller svaga eller modifierade former av de virus som orsakar dessa sjukdomar. När vaccinet ges till en individ stimulerar det ett immunologiskt svar, vilket leder till att kroppen blir immun mot de aktiva virusstammarna i vaccinet. På så sätt ger vaccinet skydd mot framtida infektioner med mässling, påssjuka och röda hund-virusen.

Vaccinet ges vanligtvis som en injektion under huden eller in i muskeln, och det kan ges antingen som en kombinerad vaccin dos som skyddar mot alla tre sjukdomarna samtidigt, eller som separata doser för varje sjukdom. Det är vanligt att vaccinet ges till barn under två års ålder, men det kan också ges till äldre barn och vuxna som inte har blivit immuna mot dessa sjukdomar.

Vaccinationen är en effektiv metod för att förebygga spridning av mässling, påssjuka och röda hund, och det rekommenderas starkt av världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsovårdsmyndigheter. Genom att uppnå höga vaccinationsnivåer i befolkningar kan dessa sjukdomar elimineras eller utrotas, som exempelvis har skett med smittkoppor.

'Parotitis' är inflammation i glandula parotis, den största av käksalivkörtlarna. Den kan orsakas av infektion, oftast med virus som människorubellavirus (engelska: human parvovirus B19) eller bakterier som staphylococcus aureus eller streptococcus pneumoniae. Parotitis kan också vara en biverkning av vissa mediciner eller förekomma i samband med autoimmuna sjukdomar som Sjögrens syndrom. Symtomen innefattar vanligen smärta, svullnad och rodnad i området kring öronen, feber och ökad salivbildning. I allvarliga fall kan komplikationer som abscessbildning eller trötthet på andningsmusklerna uppstå.

Röd hund, även känd som första typen av lyssa (engelska: "rabies, furious form"), är en allvarlig och oftast dödlig infektionssjukdom orsakad av lyssavirus. Sjukdomen drabbar huvudsakligen däggdjur, men även människor kan smittas.

Vid röd hund utvecklas en intensiv inflammation i centrala nervsystemet (CNS), vilket leder till en rad neurologiska symptom som exempelvis aggressivt beteende, förvirring, muskelsvaghet, feber och hypersalivation. Sjukdomen är mycket smittsam och sprids främst via djursaliv, ofta genom bett eller skrapsår.

Det saknas behandling för etablerad röd hund hos människor, men vaccination kan ge skydd om den ges före smittotiden. Preventiva åtgärder som vaccinering och kontroll av smittbärande djur är viktiga för att förhindra spridning av sjukdomen.

Mässling är en infektionssjukdom orsakad av viruset Varicella-zoster. Den smittsamma sjukdomen karaktäriseras vanligen av en klådaförstärkt hudutslag med blåsor över hela kroppen, inklusive ansikte, hals och bakdel. Andra symptom kan vara feber, trötthet, sveda och hosta. Mässling är mycket smittsam och sprids genom direkt kontakt med blåsor eller droppar från luften när en smittad person hostar eller nysar. Den är vanligast hos barn men kan drabba personer av alla åldrar. Ett utbrutet mässlingsutbrott kan förhindras genom vaccination.

'Rödahundvaccin' refererer til vaccinen som brukes mot rødehunden, en infeksjons sykdom som kan påvirke hunder og andre dyr i den canidae familien. Vaccinen inneholder ofte en levende attenuert (svækket) form av viruset som forårsaker sykdommen, og er designet til å stimulere hundens immunforsvar til å utvikle antibakterielle stoffer mot viruset. Ved fullstendighet inneholder rødehundenvaccinet ofte også andre vacciner som beskytter mot andre infeksjons sykdommer som er vanlige hos hunder, for eksempel kennelkough og parvovirus.

I medicinsk terminologi kan 'Rødehundenvaccin' også staves som 'Canine Distemper Vaccine'. Det er viktig å holde hunden oppdatert på sin vaccineserie for å beskytte den mot infeksjoner og sykdommer.

Testikelinflammation, også kalt orchitis, er en betegnelse for inflammation eller irritation i én eller begge testikler. Den kan skylles på infektioner, som fx mumps, seksuelt overførte sygdomme (STI'er) eller urinvejsinfektioner. Andre årsager kan være skader, autoimmune reaktioner eller ubalanceret hormonniveau. Symptomerne på testikelinflammation kan omfatte smerte, svelling, rødme og varme i testiklerne, samt sveden, træthed og feber. Hvis du formoder at have en testikelinflammation, bør du søge medicinsk behandling hurtigst muligt for at undgå komplikationer som infertilitet eller sterilitet.

Rubulavirus är ett släkte inom familjen Paramyxoviridae och ordningen Mononegavirales. Virusen i detta släkte har en enkel, icke-segmenterad, negativt polariserad RNA-sträng som genetiskt material. Rubulavirus orsakar ofta milda respiratoriska symtom hos människor och djur, men kan även vara associerade med allvarligare sjukdomar. Exempel på rubulavirus inkluderar mänskliga parainfluensaviruses 1 och 3 (HPIV-1 och HPIV-3), simian virus 5 (SV5) och mäusepestvirus (Lymphocytic choriomeningitis virus, LCMV).

"Kombinerade vaccin" är en typ av vaccine som innehåller två eller flera olika antigen från olika sjukdomar. Detta möjliggör att en individ kan immuniseras mot flera sjukdomar samtidigt med endast en injektion, vilket kan spara tid, pengar och minska smärtan och obehaget som är associerat med flera injektioner. Kombinerade vaccin används ofta i preventiv medicin för att skydda barn mot vanliga barnsjukdomar såsom difteri, stelkramp, trötthet, halsfluss, mässling, röda hund och hjärnhinneinflammation. Exempel på kombinerade vaccin inkluderar Pentacel (difteri, stelkramp, tetanus, polio och hälsofluss) och ProQuad (mässling, röda hund, hjärnhinneinflammation och mässlingsherpes zoster).

Mässlingsvaccinet är ett lev vaccin som innehåller levande, svagt virala partiklar av mässlingvirus. Det används för att ge aktiv immunitet mot mässling och förhindra spridning av sjukdomen. Vaccinet verkar stimulera kroppens immunförsvar att utveckla specifika antikroppar och cellmedierad immunitet mot mässlingvirus, vilket ger skydd mot framtida infektioner med sjukdomen. Mässlingsvaccinet ges vanligtvis i form av en injektion och kräver ofta två doser för att uppnå full effektivitet.

'Virusantikroppar' (eller 'virusantistoffer') är immunologiska proteiner som produceras av B-celler i kroppen som svar på en infektion med ett virus. Dessa antikroppar binder till ytor på viruset, vilket gör det möjligt för kroppens immunsystem att identifiera och eliminera viruset från kroppen.

Det finns olika typer av virusantikroppar, men de flesta tillhör en grupp som kallas IgG-antikroppar. När en person har haft en infektion med ett visst virus och sedan har blivit immun mot det, kommer de att ha höga nivåer av specifika IgG-antikroppar i sin blodomlopp som kan mätas för att fastställa om personen har haft en tidigare infektion.

Det är värt att notera att det finns också andra typer av immunologiska respons på virusinfektioner, såsom T-celler och interferoner, men virusantikroppar är ett viktigt sätt för kroppen att identifiera och bekämpa viruset.

Aseptisk hjärnhinneinflammation, även känd som meningit, är en inflammation av de membran (hjärnhinnor) som omger och skyddar hjärnan och ryggmärgen. Orsaken till den aseptiska hjärnhinneinflammationen är inte infektion, till skillnad från den bakteriella eller virala hjärnhinneinflammationen.

I stället kan den aseptiska hjärnhinneinflammationen orsakas av andra faktorer som trauma, cancer, autoimmuna sjukdomar, reaktion på läkemedel eller kirurgiska ingrepp i närheten av hjärnhinnorna. Symptomen på aseptisk hjärnhinneinflammation kan inkludera huvudvärk, feber, kräkningar, muskelvärk, ljuskänslighet, stelhet i halsen och förändringar i medvetandegraden. Behandlingen av aseptisk hjärnhinneinflammation kan innebära att behandla underliggande orsaken samt symptomlindring med smärtstillande, antipyretika och antiinflammatoriska läkemedel.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

'Tunga' er en medisinsk term som refererer til en parazitt som heter Tunga penetrans, også kjent som jyvoticka. Denne parasitten kan infisere huden, særlig på bare hud i føtter og hender, og forårsake et betennelsesreaksjon. Det er vanligere å finne denne art av parazitt i subsaharisk Afrika og Latin-Amerika. Symptomer inkluderer kløe, smerte, irriterende hudløsning og eventuelt infeksjon hvis ikke det behandles rettzeitlig.

MedlinePlus är en webbplats som tillhandahålls och underhålls av US National Library of Medicine (NLM), som är en del av National Institutes of Health (NIH). MedlinePlus erbjuder information om sjukdomar, förhållanden, terapier, läkemedel och preventiva omsorgsmått på ett tillgängligt, opartiskt och trovärdigt sätt. Innehållet på webbplatsen är skrivet på enkel engelska och spanska och inkluderar artiklar, videor, illustrationer, hälsorelaterade nyheter och information om kliniska prövningar.

MedlinePlus sammanställer information från American National Institutes of Health och andra välrenommerade organisationer och har som mål att erbjuda en neutral och opartisk resurs för allmänheten, patienter, familjer och vårdpersonal. Innehållet på webbplatsen genomgår en granskning av experter för att säkerställa att den är korrekt, aktuell och tillförlitlig.

Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är körtlar som producerar och sekreterar saliv. De hittas i munhålan och i ansiktet runt ögonen. Dessa körtlar hjälper till att fuktar och skyddar slemhinnan i munhålan, underlättar smak- och känselkänslor samt underlättar sväljning av mat. Det finns tre par större spottkörtlar: de två underkäksgångarna (submandibulära), de två parotidkörtlarna (parotida) och de två underkindskörtlarna (sublinguala). Dessutom finns det många små körtlar i munhålan, som kallas accessoriska spottkörtlar.

Det Nobelpriset är ett antal internationella priser som delas ut varje år till personer som har gjort viktiga bidrag inom olika vetenskapliga och humanitära områden. Prisen instiftades av Alfred Nobel, uppfinnaren av dynamiten, i sitt testamente från 1895. Det delas ut i fem kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Priset inom medicin eller fysiologi delas ut av Karolinska Institutet i Stockholm, Sverige.

Det Medicinska Nobelpriset delas ut till den person eller de personer som har gjort "den viktigaste upptäckten inom fysiologi eller medicin". Priset består av en medalj, ett diplom och en cashsumma. Cashbeloppet varierar från år till år, men är alltid minst 9 miljoner svenska kronor (cirka 870 000 euro eller 1,1 miljoner dollar). Priset delas ut i Stockholm under en ceremoni som hålls varje år den 10 december, Alfred Nobels dödsdag.

Det finns ingen specifik medicinsk definition av "berömda personer". Begreppet används vanligtvis för att referera till individer som har uppnått ett visst mått av berömmelse eller erkännande inom en viss kontext, såsom underhållning, sport, politik, vetenskap eller affärer.

Ibland kan medicinska forskare och kliniker vara intresserade av att studera berömda personers hälsa eller sjukdomar för att förstå hur dessa faktorer kan påverka deras liv och arbete, men detta är inget som helt enhetligt definieras inom medicinen.

"Serial extraction" är inget etablerat medicinskt begrepp som jag känner till. Det kan vara en term som används inom speciella subspecialiteter eller i samband med speciella procedurer, men det finns inget allmänt accepterat medicinskt definitivt beskrivande det.

Om man avser upprepade extraktioner eller avlägsnanden av vätskor eller vävnader över tid i en klinisk kontext, kan termen användas för att beskriva denna process, men det är fortfarande inte ett allmänt accepterat medicinskt begrepp.

Medicinskt sett betyder ‘medvetenhet’ att en individ har förmågan att vara medveten om och insiktsfull till sin egen mentala tillstånd, kroppsliga känslor, minnen, perceptioner, tänkande och omgivning. Det innebär också att en person har förmågan att fokusera, uppmärksamma, processera information och svara på stimuli från sin omgivning. Medvetenhet är en komplex process som involverar flera olika delar av hjärnan och kan variera i nivå och kvalitet beroende på en persons medvetande-tillstånd, till exempel vid medvetenhet under vakenhet eller under sömn, medvetslöshet eller koma.

Mikrognati är ett medicinskt tillstånd där underkäken (manđibula) och/eller överkäken (maxilla) är underutvecklade, vilket resulterar i en kortare under- eller överbett än normalt. Detta kan leda till ett flertal medicinska och estetiska problem, såsom svårigheter med att tugga, svälja och tala samt ett utseende som kan påverka individens självkänsla negativt. Mikrognati kan vara en isolerad avvikelse eller förekomma i kombination med andra syndrom eller ärftliga tillstånd. Behandlingen kan bestå av kirurgiska ingrepp, ortodontisk behandling eller kombinationen av båda.

"1900-talshistorien inom medicinen" refererar till den historiska utvecklingen av medicinen och hälsovården under 1900-talet. Under denna period skedde många banbrytande förändringar och upptäckter som har haft en stor inverkan på hur sjukdomar diagnostiseras, behandlas och förebyggs idag.

Några av de viktigaste händelserna under 1900-talets medicinska historia inkluderar:

* Upptäckten av antibiotika: Den första antibiotikan, penicillin, upptäcktes av Alexander Fleming år 1928 och började användas kliniskt under 1940-talet. Antibiotika revolutionerade behandlingen av infektionssjukdomar och har räddat många liv.
* Utvecklingen av vacciner: Under 1900-talet utvecklades effektiva vacciner mot en rad olika sjukdomar, inklusive smittkoppor, polio, mässling och röda hund. Vaccinering har varit en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att förebygga sjukdomar och skydda folkhälsa.
* Genetiska upptäckter: Under 1900-talet gjordes stora framsteg inom genetiken, vilket ledde till en bättre förståelse av arvsanlag och ärftliga sjukdomar. Denna kunskap har haft stor betydelse för diagnostik, behandling och rådgivning kring ärftliga sjukdomar.
* Utvecklingen av läkemedel: Under 1900-talet utvecklades ett stort antal effektiva läkemedel mot olika sjukdomar, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och psykiatriska tillstånd.
* Framsteg inom diagnostik: Under 1900-talet utvecklades nya metoder för att diagnostisera sjukdomar, inklusive bilddiagnostik, laboratoriediagnostik och molekylärbiologiska metoder. Dessa metoder har möjliggjort tidigare upptäckt och behandling av sjukdomar.
* Utvecklingen av kirurgiska tekniker: Under 1900-talet utvecklades nya kirurgiska tekniker, inklusive minimalinvasiv kirurgi, transplantation och regenerativ medicin. Dessa tekniker har möjliggjort mer effektiva behandlingar av olika sjukdomar och skador.

Sammanfattningsvis har under 1900-talet gjorts stora framsteg inom medicinen, vilket har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och möjliggjort effektivare behandlingar. Dessa framsteg har också möjliggjort längre livslängd och högre livskvalitet för många människor.

'Vetenskap' (av grekiskans 'episteme', vilket betyder 'kunskap') är ett systematiskt sätt att samla, analysera och tolka data och information för att utveckla och stödja teorier, lagar och principer inom olika områden av kunskap. I medicinsk kontext refererar 'vetenskap' ofta till den evidensbaserade metoden för att bedriva forskning och praktisera medicin, där beslut och behandlingar grundas på högkvalitativa bevis från väldesignade studier. Det innebär en kombination av grundforskning (experimentell forskning på cell- och molekylnivå) och klinisk forskning (studier av människor för att utvärdera effekterna av olika behandlingsmetoder). Medicinsk vetenskap fokuserar också ofta på att ständigt ifrågasätta, testa och förbättra kunskapen genom en iterativ process av hypoteser, observationer och slutsatser.