I en enda mening kan parakeratos definieras som "en hudsjukdom where the top layer of the skin (the stratum corneum) contains immature skin cells that haven't fully developed and flake off in an abnormal way, leading to rough, scaly patches on the skin." Parakeratos kan förekomma på olika ställen på kroppen och kan vara ett tecken på olika hudsjukdomar som exempelvis psoriasis eller atopisk dermatit.
"Cellkärnestorlek" refererar till den volym eller rumsliga utbredningen som cellkärnan, den del av eukaryot cell där DNA är paketerat tillsammans med proteiner för att forma kromosomer, tar upp inom cellen. Cellkärnestorleken varierar mellan olika celldjursarter och också mellan olika celltyper inom samma organism. Det finns ofta en korrelation mellan cellkärnestorleken och cellens funktion, storlek och nivå av aktivitet. I medicinska sammanhang kan förändringar i cellkärnestorleken vara ett tecken på patologiska tillstånd eller sjukdomar, såsom cancer eller neurodegenerativa störningar.
"Cell kärnaform, eller kärnform, refererar till den typiska strukturen och formen hos cellens kärna, som kan variera beroende på celltyp och funktion. Det kan beskrivas som en membranomgiven kompartment innehållande genetisk information i form av DNA-molekyler."
Varje form av inflammation i huden.
Porokeratos är ett sällsynt, genetiskt hudsjukdom som kännetecknas av att bilda hornartade utväxter (keratoser) och fläckar på huden. Detta orsakas av en defekt i cellernas förmåga att kontrollera celldelningen och differentieringen, vilket leder till att hudcellerna inte kan bilda en normal barriär. Porokeratos tenderar att vara ärftligt och kan påverka både män och kvinnor. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och kan behandlas med topiska läkemedel eller kirurgi.
Alla typer av hornartad hudvävnad, som t ex vårtor eller valkar.
"Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som karaktäriseras av överdriven celldelning och abnorm accelererad differentiering av keratinocyterna, vilket leder till skalformade plackar med tjock, röd, öm hud och silvervit fjällande skorpor."
Ytorna i munhålan, inkluderande tandköttets slemhinna, gommen, läpparna, kinderna, munbotten och andra delar. Slemhinnan består för det mesta av icke-keratiniserat, skiktat och skvamöst epitel som täcker muskelvävnad, ben eller körtlar, men som på vissa ställen kan uppvisa varierande grad av keratinisering.
Det yttre, kärlfria hudskiktet. Underifrån och uppåt består det av fem epitellager: 1) bottenlagret (stratum basale epidermidis); 2) taggcellslagret (stratum spinosum epidermidis); 3) korncellslagret (stratum granulosum epidermidis); 4) blankskiktet (stratum lucidum epidermidis) och 5) hornlagret (stratum corneum epidermidis). Sy. epiderm; epidermis.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Parakeratosis är ett medicinskt tillstånd där det förekommer atypiska, icke-fullständigt differensierade celler i den yttre skiktet (stratum corneum) av huden eller slemhinnor. Dessa celler bär kvar sin keratinocytkärna och är därför inte fullt utdifferentierade, till skillnad från vanliga döda celler i stratum corneum som normalt inte innehåller någon kärna. Parakeratosis kan ses vid olika hud- och slemhinneförändringar, såsom psoriasis, eksem, och vissa typer av cancer.

I medicinska sammanhang definieras cellkärnestorlek som den volym eller rumslig utbredning som cellkärnan har inom en cell. Cellkärnans storlek kan variera beroende på cellens funktion, ålder och andra faktorer. I allmänhet är eukaryota cellers cellkärnor större än prokaryota cells, eftersom de innehåller fler organeller och strukturer.

Cellkärnestorleken mäts vanligen i måttenheter som mikrometer (µm) eller pipettvolymer (pico- till nanoliter). För att bestämma cellkärnestorleken används ofta mikroskopi, där cellkärnan kan ses och uppmätas med hjälp av färgningstekniker som exempelvis Hematoxylin-Eosin (HE)-färgning.

Det är viktigt att notera att förändringar i cellkärnestorleken kan vara associerade med olika sjukdomszustånd, såsom cancer och neurodegenerativa tillstånd.

"Cell kärna form" är inget etablerat medicinskt begrepp, men cellkärnan refererar till den del av cellen som innehåller DNA och som är involverad i kontrollen av cellens funktioner. Cellkärnans form kan variera beroende på celltyp och funktion. I vissa fall kan cellkärnans form användas som ett indikator på cellens hälsotillstånd eller för att identifiera speciella celltyper.

Hudinflammation, eller dermatitis, är en benämning på en grupp hudsjukdomar som kännetecknas av rodnad, ömhet, svullnad och irritation. Det kan vara orsakat av olika faktorer såsom allergier, irritanter, infektioner eller autoimmuna störningar.

Exempel på olika typer av hudinflammation inkluderar kontaktdermatit, atopisk dermatit (eksem), seborrisk dermatit och neurodermatit. Behandlingen beror på vilken typ av hudinflammation som föreligger, men kan innefatta användning av topiska kortikosteroider, antihistamin, fuktighetskräm och undvikande av irritanter eller allergen.

Porokeratos är ett medfött hudsjukdom som kännetecknas av att det bildas smala, linjära eller kartformade skorpor (plackar) på huden. Dessa skorpor orsakas av en abnormalitet i hudens barrierfunktion och kan vara belagda med fjällande hud, ökad känslighet för irritation och infektion samt i vissa fall neva (små blåaktiga fläckar). Porokeratos kan förekomma överallt på kroppen men är vanligast på huvudet, ansiktet, handflatorna och plantarna. Det finns olika former av porokeratos, men den vanligaste formen kallas porokeratos typ Mibelli. Sjukdomen är ofta ofarlig men kan i sällsynta fall vara ett tecken på en underliggande genetisk störning eller associeras med andra hud- eller inre sjukdomar. Behandlingen av porokeratos kan bestå av topiska preparat, kirurgi eller laserterapi beroende på svårighetsgrad och lokalisation.

'Kerato-' är ett prefix med rötter i grekiskan och betyder "horn". I medicinska sammanhang används det ofta som en del av sammansatta termer för att hänvisa till hornhinnan i ögat, som är den transparenta ytan framför irisen. Exempel på sådana termer inkluderar "keratit" (inflammation av hornhinnan) och "keratokonus" (en progressiv avvikelse där hornhinnan blir tunnare och mer köttig, vilket kan leda till nejsightedness).

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som orsakas av en överdriven immunrespons. Det kännetecknas av rödvioletta, upphöjda utslag (plack) som täcks av silvervit skorv. De vanligaste områdena för psoriasis är armbågar, knän, ländrygg och skalen. Psoriasis kan också drabba naglar, gemene, leder och sällsynt andra inre organ. Sjukdomen varierar från mild till allvarlig och kan påverka livskvaliteten negativt. Den orsakas av en kombination av genetiska och miljöfaktorer, såsom infektioner och stress. Psoriasis är inte smittsam och det finns inget botemedel, men behandlingar finns tillgängliga för att lindra symtomen och underhålla remission.

"Munslemhinna" är ett medicinskt begrepp som refererar till den bakre delen av munhålan, omedelbart bakom de övre framtandens tandfästning. Det är en del av det svalgöppning (farynx) och innehåller muskler och slemhinna som hjälper till att svälja mat och skydda luftvägarna. Munslemhinnan kan bli inflammerad eller irritierad, vilket kallas för "faryngit", och detta är vanligtvis orsakat av en infektion eller irritation.

Epidermis är den yttersta delen av huden och består av flera cellskikt. Det översta skiktet kallas stratum corneum och är ett tätt packat skikt av döda hudceller som fungerar som en barriär mot vatten, bakterier och andra skadliga ämnen. Övriga skikt innehåller levande celler som producerar den hornartade substansen keratin och skyddar mot mekanisk skada. Epidermis saknar blodkärl och får närings- och syresubstanser via diffusion från det underliggande hudlagret, dermis.

'Hud' er det største organet i menneskelig kropp og utgjør en barriere mellom kroppen og ytre verden. Det er komplett med blodkar, svedkjertler, nerve-ende, hårfolikler og immunforsvarsmekanismer. Huden har mange funksjoner, inkludert beskyttelse av kroppen fra skader, regulering av varme og fugtighet, vitamin D syntese og sanseinntrykk som berør, smerte, varme og kulde. Det er også viktig for psykisk velbefindende og estetisk utseende. Huden kan deles opp i to hovedgrupper: tykk hud (eller keratiniseret epitel) som inkluderer håret, negler og tennene, og tynn hud (eller ikke-keratiniserte epiteler), som inkluderer skinn, slimhinner og de indre overflater av kroppen.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

... är ett histologiskt tecken som syns i keratinocyter i huden, som innebär att de behåller sina cellkärnor i stratum ...
Parakeratos är ett histologiskt tecken som syns i keratinocyter i huden, som innebär att de behåller sina cellkärnor i stratum ...
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor ...
I VAAD ses ofta flerlagrig parakeratos och ytlig blekhet i keratinocyternas cytoplasma. VAAD har observerats framför allt i ...
Gård & Djurhälsan har ett väl fungerande samarbete med SLU. I kunskapsbanken är vi glada och stolta över att få lättillgänglig information om grissjukdomar sammanställd av Magdalena Jacobson, SLU. Magdalena är veterinär och professor i grismedicin vid SLU. Nedan hittar du alla sjukdomar som Magdalena har skrivit om:. Actinobacillus. Afrikansk svinpest, ASF. Allmän sjukdomslära. Avvänjningsdiarré. Fläksjuka. Glässers sjuka, transportsjuka. Grisningsfeber. Järnbrist-anemi. Knutmask. Ledinflammation. Magsår. Nyssjuka. Osteokondros. Parakeratos, automatskorv. Piskmask. PMWS. PRDC. PRRS. Rödsjuka. Salmonellos. Selen, Vitamin E bristrelaterade sjukdomar. SEP- grisens vanliga lunginflammation. Skabb. Skaksjuka. Skentuggning. Smittsam tarmbrand. Spiroketal diarré. Spolmask. Svansbitning. Svindysenteri. Svininfluensa. TGE, PED och PRCV. Treveckors-diarré. Trikinos. Tuberkolos. ...
hornlager, straʹtum coʹrneum, det översta lagret i hudens skivepitel (epidermis). Hornlagret bildas vid en komplicerad förhorningsprocess (keratinisering), när epitelcellen i samband med hudens permanenta förnyelse passerar upp mot hudytan. Denna. (30 av 212 ord) ...