"Parapares, tropisk spastisk" refererer til en neurologisk tilstand med langvarig, progressiv svækkelse og stivhed (spasticitet) i benene, som normalt skyldes infektion med tropiske sygdomme såsom HIV/AIDS, forstørret intrakranialt tryk eller andre neurologiske skader. Denne tilstand påvirker oftest de lange nervebaner (pyramidale baner) i rygmarven, der kontrollerer bevægelsen og følelsen i benene, hvilket resulterer i en nedsat evne til at gå, stå op og have kontrol over blæren og tarmen.
Parapares är en medicinsk term som betyder oförmåga att fullt ut kontrollera och röra benen, vanligen på grund av en skada eller sjukdom i ryggmärgen eller nerverna i ländryggraden. Parapares är ofta symmetrisk, vilket innebär att båda benen är drabbade i ungefär lika hög grad. Termen är relaterad till, men skiljer sig från, paraplegi, där det saknas all känsel och rörelseförmåga i benen.
"Parapares, spastisk" är en medicinsk term som refererar till en mild till måttlig form av förlamning (pares) i båda benen, karaktäriserad av ökad muskeltonus och spasticitet.
En stam T-cell lymfotropt virus typ I hos primater som har isolerats från mogna T4-celler från patienter med T-lymfocytcancer. Viruset ger upphov till T-cellsleukemi, T-cellslymfom, och är förknippat med mycosis fungoides, Sezarys syndrom och tropisk spastisk parapares.
Infektioner orsakade av humant T-cell lymfotropt virus typ I (HTLV-I).
"Spastisk arvelig paraplegi (FSP) definieras som en neurologisk tillstånd karaktäriserat av stramhet och spasticitet i benen, orsakad av skada på de övre motorneuronerna i ryggmärgen, som ärvt efter en genetisk mutation."
Transaktiva transkriptionsproteiner tillhörande promotorelementen i LTR (Long Terminal Repeats) hos HTLV-1 och HTLV-2 (humant lymfotropt virus). tax-proteinerna (transaktiverande x; x är ej definierat) verkar genom att binda till förstärkarelementen i LTR.
Antikroppar mot HTLV-I-antigener.
"Provirus" refererar till ett virusgenom som har integrerats och blivit en permanent del av värddjurets DNA, oftast efter en retrovirusinfektion. Det kan också definieras som den icke-aktiva formen av ett retrovirus som finns inlagd i värddjurscellens genomet och kan överföras till cellernas avkomma under celldelning.
Infektionsstadium, i vilket den smittade bär på smittämne utan att uppvisa infektionssymtom. Den smittsamma organismen måste vara överföringsbar till annan mottaglig värd.
T-cell leukemia in adults, also known as T-cell acute lymphoblastic leukemia (T-ALL) or T-cell prolymphocytic leukemia (T-PLL), is a type of cancer that affects the T-cells, a type of white blood cell that plays a central role in the body's immune response. This malignancy is characterized by the uncontrolled proliferation and accumulation of immature or mature malignant T-cells in the bone marrow, blood, and other organs, leading to symptoms such as fatigue, weight loss, frequent infections, and anemia. The treatment options for T-cell leukemia include chemotherapy, radiation therapy, stem cell transplantation, and targeted therapies; however, the prognosis varies depending on several factors, including the patient's age, the extent of the disease, and the specific subtype of T-cell leukemia.
Ryggmärgssjukdomar är en grupp sjukdomar som drabbar ryggmärgen och kan påverka dess struktur, funktion och hälsa, inklusive degenerativa tillstånd, inflammatoriska sjukdomar, infektioner, tumörer och trauma.
Sjukdomstillstånd i huden, orsakade av virus.
DNA-sekvenser som bildar kodningsområde för minst tre proteiner som reglerar uttryck av HTLV-1 och HTLV-2. Dessa proteiner är p21(x), p27(rex) och p40(tax). tax(transaktivator x)- och rex(regulator x)generna ingår i pX, men befinner sig i överlappande läsramar. X var den ursprungliga benämningen på de sekvenser eller område (då med okänd funktion) i den långa, öppna läsramen (lor) som nu kallas pX.
Den Babinski-reflexen är en omedelbar extensorreflex orsakad av stimulans av plantarasidan (sula) av foten. Den normalt sett abnormala reflexen visar sig som stortåns extension och separation från de andra tårna, medan flexion sker hos de övriga tårna. Detta är ett positivt tecken på en skada i pyramidbanan ovanför ländscakran (sakralnivå), vilket kan vara ett resultat av flera olika medicinska tillstånd, inklusive flera slags hjärnskador och neurodegenerativa sjukdomar.
I den medicinska kontexten refererar "Martinique" till ett fall av en infektionssjukdom orsakad av bakterien Sarcoptes scabiei, även känd som skabb. Martinique är namnet på en ö i Små Antillerna, men används i medicinska sammanhang för att beskriva den specifika hudinfektionen. Symptomen på Martinique innefattar intensivt pruritus (krafsningar) och papulopustulara skörbjuggsutslag, ofta koncentrerade till händerna, fingrarna, handlederna, foten och områden kring bältet. Det är viktigt att söka medicinsk behandling om du misstänker att du har Martinique eller skabb, eftersom det kan vara mycket obehagligt och smitta lätt till andra individer genom direktkontakt med infekterad hud.
Antikroppar mot olika typer av HTLV- eller BLV-antigener.
Muskelspasticitet definieras som en ökad muskeltonus orsakad av en överaktiv reflexkrets, vilket leder till en förlängd och stel muskelreaktion på en rörelse eller en beröring. Det är ett vanligt symtom vid skador på pyramidbanorna i centrala nervsystemet, såsom efter stroke eller med multipel skleros.
I medicinsk kontext, er "Jamaica" ikke en definert term. Det er en ø og et land i det Caribiske Hav, kjent for sin unike kultur, historie og musikk (som reggae og ska). Jamaica har også en egen dialekt av engelsk, kalt patois. I medisinsk sammenheng kan Jamaica referere til noen studier eller publikasjoner fra landet, men det er ikke en alminnelig medisinsk term med en spesifikk betydning.
'Dubbelsidig förlamning' (eng. 'bilateral paralysis') är en medicinsk term som betecknar fullständig eller delvis muskelfunktionsförlust på båda sidor av kroppen, vanligtvis i extremiteter som armar och ben, men kan även drabba andra muskelgrupper.
Infektioner orsakade av deltaretrovirusarterna HTLV eller BLV. Hit hör bl a human T-cellsleukemi/humant T-cellslymfom.
Infektioner orsakade av humant T-cell lymfotropt virus typ II (HTLV-II).
Neopterin är ett biologiskt ämne som produceras inom immunsystemet när det aktiveras i samband med infektioner, cancer eller stress. Det används som markör för cellmedierad immunitet och kan hjälpa till att diagnostisera och övervaka vissa sjukdomar.
Antigener tillhörande HTLV-I.
"Virusbelastning" refererer til mængden af viruspartikler i en given biological prøve, såsom blod, sputum eller væv. Det er et mål for den aktive infektion og kan anvendes til at overvåge effektiviteten af antivirale behandlinger.
Antigener tillhörande Deltaretrovirus; hit räknas HTLV-I-antigener och HTLV-II-antigener.
En stam T-cell lymfotropt virus typ 2 hos primater som kan förändra normala T-lymfocyter och replikera i såväl T- som B-celler. Viruset är besläktat med, men olikt HTLV-I. Det ger upphov till HTLV-II-associerad T-cellsleukemi (hårcellsleukemi), en förhållandevis godartad tumörsjukdom.
Mogna lymfocyter och monocyter som transporteras av blodet till områden utanför kroppens kärlsystem. Till formen kan de skiljas från mogna, kornförande leukocyter genom sina stora, loblösa kärnor och frånvaro av grova, kraftigt färgade cytoplasmakorn.
En heterogen grupp av icke fortskridande motoriska störningar orsakade av kronisk hjärnskada, som uppkommit under prenataltiden, perinatalperioden eller de allra första levnadsåren. De fyra viktigaste undertyperna är spastisk förlamning, atetos, ataktisk och blandad cerebral pares, bland vilka de spastiska formerna är vanligast förekommande. Störningarna kan variera mellan försämrad finmotorisk ko ntroll och svåra spasmer i samtliga lemmar. Spastisk diplegi (Littles sjukdom) är den vanligaste subtypen. Syn. hjärnförlamning.
Posttranskriptionsreglerproteiner nödvändiga för ansamling av mRNA som utgör kod för gag- och env-genprodukter hos HTLV-1 och HTLV-2 (humant T-lymfotropt virus). rex-produkterna (reglerfaktor x; x är ej definierat) verkar genom att binda till element i LTR (Long Terminal Repeats).
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.
"Ryggmärgen är det del av centrala nervsystemet som löper genom ryggraden, innehåller nervceller och nerver som förmedlar sensoriska och motoriska signaler mellan hjärnan och resten av kroppen."
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
'Retrovirusproteiner, onkogena' refererer til proteiner dannet af onkogene genetisk materiale, som er integreret i værtens DNA ved hjælp af en retrovirus' infektionsmekanisme. Onkogene er gener, der kan medføre uregulerede cellevækst og dermed øge risikoen for kræft, når de aktiveres eller overeksperimeres. Retrovirusproteiner koder for enzymer, der er essentielle for virussenes replikationsproces, herunder reverse transkriptase, integrase og protease. Når et onkogen integreres i værtens genomi ved hjælp af et retrovirus, kan det føre til produktionen af abnorme proteiner, der kan påvirke celledeling og -vækst på en måde, der øger kræftrisikoen.
Sällsynt epiduralblödning i ryggradens epiduralrum, oftast beroende på kärlmissbildning eller vävnadsskada. Spontan ryggmärgsblödning utgör ett neurologiskt akuttillstånd, pga snabbt inträdande, tryckutlöst myelopati.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Avlägsnande av den bakre bågen på en ryggkota (kotbågen).
Ryggmärgsischemi (transsection or transaction of the spinal cord) är en skada eller snitt som delar spinal corden i två delar, vilket kan leda till sensorisk och motorisk funktionsnedsättning under den nivå där skadan inträffat.
Förlamning är en total eller delvis kraftlöshet i muskler eller en grupp av muskler, ofta orsakad av skada på nerverna eller centrala nervsystemet.
En kritisk subpopulation av regulator-T-celler, inblandade i MHC klass-I funktioner. De omfattar både cytotoxiska T-lymfocyter och T-suppressorceller.
En kritisk subpopulation av regulator-T-celler, delaktiga i igångsättandet av de flesta immunologiska funktioner. HIV-viruset har selektiv tropism för den T4-cell som uttrycker CD4-fenotypmarkören, en HIV-receptor. Det är just utslagningen av denna subpopulation, innehållande såväl T-hjälparceller som T-suppressorceller, som är den främsta orsaken till den omfattande immunsuppression som ses vid H IV-infektion.
"Bröstkotor, eller mjölkkörtlar, är en del av det kvinnliga reproduktiva systemet som producerar och sekreterar moderkaka under graviditeten och modersmjölk efter förlossningen."
"Ryggmärgskompression" refererar till en tillstånd där strukturer runt ryggmärgen trycker på den, orsakande neurologiska symptom som svaghet, smärta, kvalitetssänkning eller sensorisk förlust i extremiteter.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Utrymmet mellan den hårda hinnan (dura mater) och ryggkanalens väggar.
De parvisa band av gul, elastisk vävnad som förbinder angränsande ryggradsskivor. Tillsammans med skivorna bildar de ryggradskanalens bakre vägg och bidrar till att hålla kroppen upprätt.
Antalet lymfocyter per volymenhet blod.
T-lymfocyter, eller T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet och spelar en central roll i cellmedierad immunitet. De utvecklas från stamceller i benmärgen och migrerar sedan till thymus, där de mognar och differensieras till olika sorters T-celler med olika funktioner, såsom CD4+ helper T-celler och CD8+ cytotoxiska T-celler. Dessa celler kan aktiveras av antigenpresenterande celler (APC) och svara på infektioner genom att sekretera cytokiner eller direkt döda infekterade celler.
Morfologisk förändring av små lymfocyter i odling till stora, blast-liknande celler med förmåga att syntetisera DNA och RNA och till mitos. Aktivering säts igång av interleukiner, mitogener (som t ex fytohemagglutininer) och pecifika antigen. Aktivering kan även ske in vivo, så som vid vävnadsavstötning och kronisk myeloid leukemi.
De processer genom vilka cytoplasmatiska faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos virus.
I medicinsk kontext, kan "stamtavla" (även kallat "släktträd" eller "genealogi") referera till en visuell representation av en persons biologiska härstamning över flera generationer. Detta inkluderar vanligtvis föräldrar, barn, farföräldrar, morföräldrar och kan fortsätta att expanderas bakåt i tiden. Stamtavlor används ofta inom genetisk rådgivning och forskning för att spåra ärftliga sjukdomar eller tillstånd genom en familj.
Kirurgiskt ingrepp för att minska på trycket i en kroppshålighet eller kroppsdel.
Ett syndrom förknippat med inflammation i armnervnätet. Till de kliniska symtomen hör svår smärta i skulderområdet, ibland med muskelsvaghet och känselbortfall i armen. Tillståndet kan hänga samman me d virussjukdomar, immunisering, kirurgisk behandling, heroinmissbruk eller andra omständigheter. Brakialneuralgi brukar hänföras till smärta i förbindelse med armplexusskada.
Cytotoxic T-lymphocytes, also known as CD8+ T cells, are a type of white blood cell that play a crucial role in the adaptive immune response by directly killing infected or damaged cells and inhibiting viral replication, thereby contributing to the maintenance of tissue homeostasis and the elimination of cancer cells.
Fot med nedåtböjd fotsula. Syn. spetsfot; pes equinus.
Polyradikulopathy är en medicinsk term som refererar till en neurologisk sjukdom där flera (poly) rotsystem (radikuler) i ryggmärgen är drabbade. Detta leder till att nervrötterna i flera olika nivåer av ryggraden påverkas, vilket kan orsaka diverse neurologiska symtom som känselbortfall, muskelsvaghet och smärtor i extremiteterna. Polyradikulopati kan ha olika orsaker, till exempel infektioner, autoimmuna sjukdomar eller tumörer.
Ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av ansamling av inkapslad eller icke inkapslad, tumörliknande fettvävnad som påminner om lipom.
En partial förlamning (paralys) är en medicinsk tillstånd där en persons rörelseförmåga är nedsatt på ett delvis väg, vilket orsakas av skada eller störning i nerverna eller musklerna.
En ryggmärgstumör är en oskulderad eller malignt neoplastisk tillväxt i ryggmärgen, som kan störa nervfunktionen och leda till neurologiska symtom beroende på var tumören finns och hur snabbt den växer.
Ett släkte fleråriga, tropiska växter tillhörande familjen Euphorbiaceae med stärkelserika rötter som används som föda, sedan de cyanogena glykosiderna (ffa linamarin) avlägsnats genom kokning eller rostning. Manihot esculenta används mycket, men innehåller höga halter av cyanväte och få viktiga näringsämnen. De gröna bladen är däremot näringsrika, men innehåller mycket blåsyra. Syn. cassava; maniok; tapioca; yuca.
Ryggmärgsinflammation, eller meningit i ryggmärgen, är en entzündning av den membran som omsluter och skyddar ryggmärgen (den del av centrala nervsystemet som löper genom ryggraden), ofta orsakad av infektion med bakterier eller virus.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Svår eller fullständig förlust av muskelfunktionerna på ena kroppshalvan. Tillståndet beror oftast på sjukdom eller skada (t ex hjärnblödning) i den hjärnhalva som är på motsatt sida av den drabbade sidan av kroppen. Mer sällan kan hjärnstamsskador, ryggmärgssjukdomar, perifera nervsjukdomar eller andra tillstånd visa sig som hemiplegi. Hemipares är en mildare form av muskelsvaghet i den ena kroppshalvan.
Utbuktning på någon del av bröstaortan, dvs den del av kroppspulsådern som går från aortabågen till mellangärdet.
En neurologisk undersökning är en systematisk bedömning och utvärdering av en persons nervsystem, inklusive centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och perifera nervsystemet (nervrötter, nerver och muskler), för att diagnostisera, monitorera eller utesluta neurologiska sjukdomar eller skador.
Interferon typ II, även känt som IFN-γ (Interferon gamma), är ett cytokin som produceras främst av naturliga killer-celler (NK-celler) och T-hjälpenda celler (Th1) i samband med immunförsvarets respons mot infektioner orsakade av intracellulära patogener, såsom virus och bakterier. IFN-γ har en central roll i cellmedierad immunitet och påverkar aktivt både innate (ospecificerad) och adaptiva (specifik) immunsvar. Det fungerar som en signalmolekyl mellan olika celltyper inom det immunförsvaret och har antivirala, antibakteriella och immunreglerande egenskaper. IFN-γ inducerar även uppeggning av major histokompatibilitetskomplexet (MHC) klass II-molekyler på olika celltyper, vilket underlättar presentationen av antigener till T-
Kramp i de stora eller medelstora hjärtkransartärerna.
Transverse myelitis är en entzündlig tillstånd som drabbar ryggmärgen och orsakar skada på den bakre och främre spinala vägen, vilket leder till sensorisk och motorisk funktionsnedsättning. Tillståndet kan uppstå akut eller subakut och kan vara ensamt eller förekomma som en komplikation till annan sjukdom, såsom infektion, autoimmuna störningar eller neurologiska sjukdomar. Symptomen på transversell myelit innefattar svaga ben, smärta, kvalster, muskelspasmer, förlorad blås- och tarmkontroll samt sänkt känsel i underlivet. Diagnosen ställs vanligen genom magnetresonanstomografi (MRI) av ryggraden, lumbarpunktur och neurologisk undersökning. Behandlingen kan innefatta immunsuppressiva läkemedel, kortikosteroider och fysioterapi
Ofrivillig sammandragning av en muskel eller en muskelgrupp. Kramper kan drabba såväl skelettmuskler som glatt muskulatur.

"Tropisk spastisk parapare" är en neurologisk diagnos som vanligtvis används för att beskriva en specifik form av neuromuskulär skada eller sjukdom i de tropiska områdena, särskilt i länder med låg och mellanhög inkomst. Termen "parapare" refererar till en mild till måttlig form av svaghet (parese) på båda benen. "Tropisk" används för att indikera att sjukdomen är vanligare i varma klimat, och "spastisk" refererar till en specifik typ av muskelstelhet orsakad av skada på de övre motorneuronerna.

Den vanligaste orsaken till tropisk spastisk parapare är en infektionssjukdom som kallas HTLV-1 (Human T-lymphotropic virus type 1). När individen blir infekterad med HTLV-1 kan viruset orsaka en progressiv neurologisk skada som leder till den tropiska spastiska paraparen.

Symptomen på tropisk spastisk parapare inkluderar stelhet och kramp i benen, svårigheter med att gå och hålla balans, smärta och svaghet i muskler och lederna, samt sänkt reflex i vissa muskelgrupper. I allvarliga fall kan individen bli rullstolsburen. Andra symtom kan inkludera urinvägs- och tarmproblem, sömnsvårigheter, depression och kognitiva svårigheter.

Det är värt att notera att diagnosen av tropisk spastisk parapare kräver en noggrann neurologisk undersökning och laboratorieprov för att fastställa orsaken till symtomen. Behandlingen kan inkludera fysioterapi, läkemedel som lindrar muskelspasmer och smärta, och i vissa fall antiretrovirala läkemedel som kan hjälpa att kontrollera viruset.

'Parapares' är ett medicinskt begrepp som betecknar ofullständig förlamning i båda benen. Det kan orsakas av olika sjukdomar eller skador på ryggmärgen, till exempel multipel skleros (MS), tumörer eller trauma. Parapares kan variera från mild till allvarlig och kan leda till svårigheter att gå, balansera och utföra vardagliga aktiviteter. Behandlingen beror på orsaken till parapares och kan innefatta mediciner, fysioterapi eller kirurgi.

'Parapares, spastisk' er en medicinsk terminologi som beskriver en tilstand der en person har svækket muskelkraft i benene, ofte symmetrisk på begge sider. Ordet 'parapares' kommer fra græsk og betyder 'to (para)-svage (pares) lemmer (pare)' og 'spastisk' refererer til en type stivhed eller spasticitet i musklerne som skyldes forstyrrelser i centralnervesystemet.

Spastisk parapares kan være forårsaget af forskellige sygdomme eller skader, herunder flere sclerose (MS), cerebral pares, rygmarvsskader, tumorer eller andre betingelser der påvirker nervecellerne i rygmarven. Symptomerne kan variere fra lette til alvorlige og kan omfatte svaghed, spasticitet, svingende muskeltonus, ustabilitet i gang, smerter, særligt under belastning, samt forhøjet risiko for blære- og tarmproblemer.

Behandlingen af spastisk parapares kan omfatte fysioterapi, medicinsk behandling, ortoser, operationelle indgreb eller kombinationer heraf, alt efter underliggende årsag og alvorligheden af symptomerne.

HTLV-1 står för Human T-lymphotropic virus type 1. Det är ett retrovirus som kan orsaka sjukdomar hos människor. HTLV-1 är associerat med två huvudsakliga sjukdomar: T-cells lymfom/leukemi (ATLL) och tropisk spastisk parapares (TSP). ATLL är en cancerform som drabbar vissa vita blodkroppar, medan TSP är en neurologisk sjukdom.

Viruset sprids främst via sexuell kontakt, från moder till barn under fostertiden och via blodtransfusioner eller intravenöst bruk av droger. Många som smittas visar inga symtom alls, men en liten andel kan utveckla sjukdom flera år efter smitta. Det finns ingen botemedel för HTLV-1-infektion, men vissa behandlingar kan användas för att hantera de symtom och komplikationer som kan uppstå.

HTLV-I (Human T-lymphotropic virus type 1) är ett retrovirus som kan orsaka infektion hos människor. Det är associerat med två huvudsakliga sjukdomar: den inflammatoriska neurologiska tillståndet HTLV-I-associerad myelopati (HAM) och den maligna sjukdomen Adult T-cell leukemi/lymfom (ATLL). Infektionen sprids främst via sexuell kontakt, från moder till barn under fostertiden eller via blodtransfusion med infekterat blod. Vid behandling av en HTLV-I-infektion fokuseras man ofta på att hantera de symtom och sjukdomar som virusinfektionen kan orsaka, eftersom det inte finns någon specifik behandling för själva viruset.

Spastisk paraplegi är en neurologisk diagnos som kännetecknas av stelhet och spasticitet i benen. När diagnosen är ärftlig kan den bero på olika genetiska mutationer, varav de flesta är autosomalt dominant, det vill säga att en enda kopia av den skadliga genen räcker för att orsaka sjukdomen.

En vanlig form av ärftlig spastisk paraplegi orsakas av mutationer i genen SPAST/KIAA0196, som kodar för ett protein som hjälper till att reglera nervcellers transport och signalering. Andra mindre vanliga genetiska orsaker inkluderar ATL1, REEP1, NEK1, CYP7B1 och ZFYVE26.

Ärftlig spastisk paraplegi kan variera i svårighetsgrad från milda symtom som gör det svårt att springa eller stiga upp trappor till allvarliga fall där individen är rullstolsbunden och har andra associerade neurologiska problem. Symptomen tenderar att bli tydligare under barndomen eller tidiga vuxenlivet, men kan fortsätta att försämras långsamt över tid.

"Genprodukter" refererar till de substanser som produceras av genetiskt modifierade organismer (GMO). Det kan röra sig om proteiner eller andra molekyler som produceras av celler som har införts och integrerat en ny gen via en genetisk modifiering. Genprodukter kan användas inom ett stort antal olika industrier, till exempel medicinsk, jordbruks- och livsmedelsindustri.

"Tax" är en förkortning av "taxon" som kommer från systematiken och betecknar en grupp inom biologisk klassificering. Exempel på taxa är arter, familjer eller ordningar. I samband med genprodukter kan "tax" användas för att beskriva vilken art av genetiskt modifierad organism som producera substansen.

Så en medicinsk definition av 'Genprodukter, tax' skulle kunna vara: Substanser som produceras av specifika genetiskt modifierade arter (tax), använda inom den medicinska industrin.

HTLV-I (Human T-lymphotropic virus type I) är ett retrovirus som kan orsaka sjukdomar hos människor, framför allt en typ av cancer vid namn adulär T-cell lymfom/leukemi och en neurologisk sjukdom kallad tropisk spastisk parapares.

HTLV-I-antikroppar är antikroppar som bildas i kroppen som en reaktion på en infektion med HTLV-I. Dessa antikroppar kan upptäckas i blodet och användas som ett sätt att diagnostisera en infektion med viruset. Det finns olika typer av HTLV-I-antikroppar, inklusive anti-HTLV-I gruppspecifika antikroppar (Gag, Env och Pol) och anti-HTLV-I neutraliserande antikroppar.

Det är värt att notera att många personer som smittats med HTLV-I aldrig utvecklar några symtom av sjukdomen, men de kan fortfarande bära på viruset och sprida det till andra.

'Provirus' refererar till ett virusgenom som har integrerats i värddjurets DNA. När retrovirus infekterar en värdcell, konverteras viral RNA till cDNA med hjälp av reverst transkriptas, och detta cDNA kan sedan integreras i värddjurets genom med hjälp av integras. När virusgenomet har integrerats kallas det för ett provirus. Provirus är en permanent del av värddjurets DNA och kan replikeras tillsammans med värddjurets celler. Det finns ingen aktiv transkription eller översättning av virala generna, men de kan bli aktiverade under vissa omständigheter, vilket leder till produktion av nya viruspartiklar.

En smittbärare definieras som en individ som har en infektion eller en kolonisering av en patogen (smitta) och kan överföra den till en annan individ, även om personen inte visar några symtom själv. Detta kallas också att vara en asymptomatisk bärare. Smittbärare kan vara speciellt viktiga att identifiera och isolera i samband med smittsamma sjukdomar eftersom de kan sprida smittan utan att veta om det.

T-cellsleukemi hos vuxna, även känd som T-cell lymfocytär leukemia (T-CLL), är en ovanlig form av leukemi, en typ av cancer som drabbar det blodbildande systemet. Den utgör mindre än 2% av alla leukemier hos vuxna.

T-cellsleukemi orsakas av onormala och oreglerade ökningar av en viss typ av vita blodkroppar, T-lymfocyter eller T-celler. Dessa cancerceller tenderar att akkumulera i benmärgen, blodet, lymfknutorna och andra vävnader som lever, mjälte och centrala nervsystemet.

T-cellsleukemi hos vuxna kännetecknas av en progressiv och aggressiv sjukdomsförlopp med snabb onormal ökning av T-celler i blodet och benmärgen. Andra symptom kan inkludera trötthet, feber, svettningar, viktminskning, små blåa fläckar under huden (petechier), inflammation eller smärta i lymfknutorna, ben och lederna.

Diagnosen ställs vanligtvis genom att analysera en prov av blod eller benmärg. Behandlingen kan omfatta kemoterapi, stamcellstransplantation och andra terapeutiska strategier som riktas mot att minska antalet cancerceller och förbättra patientens prognos.

Ryggmärgssjukdomar är en beteckning för en grupp sjukdomar som drabbar ryggmärgen och kan orsaka neurologiska symptom som sängliggande svaghet, smärta, kvalster, känselbortfall eller störningar i koordinationen. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan vara degenerativa, inflammatoriska, orsakade av infektioner eller trauma. Exempel på ryggmärgssjukdomar inkluderar multipel skleros, ryggmärgsbråck, tumörer i ryggmärgen, neurodegenerativa sjukdomar som amyotrofisk lateralskleros och raka medfödda missbildningar som spina bifida.

Viral skinnsjukdomar är sjukdomar som orsakas av virus som infekterar huden. Det finns många olika sorters virala skinnsjukdomar, men några exempel är:

1. Vattkoppor (medicinskt namn: vesicular stomatitis) - orsakas av ett virus och karaktäriseras av små blåsor eller vätskefyllda blåsor på huden, särskilt kring munnen, näsan och händer.
2. Herpes simplex - en grupp av virussjukdomar som orsakar små blåsor eller klåda runt munnen (herpes labialis) eller könsorganen (genital herpes).
3. Mjältbrandsvirusinfektioner - orsakas av ett virus och karaktäriseras av en röd, svullen hud med små blåsor som innehåller klar vätska.
4. Viral exantem - en allmän benämning på olika virussjukdomar som orsakar ett utslag (exantem) på huden, till exempel röda hund och mässling.

Virala skinnsjukdomar behandlas vanligen genom att lindra symtomen, eftersom det sällan finns specifika läkemedel som kan bota sjukdomen. I vissa fall kan antivirala läkemedel användas för att minska svårigheterna och snabba på återhämtningen.

I'm happy to help! However, I noticed that your question mentions "pX-gener," but I believe there might be a small typo in there. I assume you are asking for a medical definition of "p-value generation" or perhaps "p-value genetics." Since "p-value" is a statistical concept and not directly related to genetics, I will provide a definition for "p-value generation" in the context of statistics.

A p-value is a probability that quantifies the strength of evidence against a specific hypothesis, often called the null hypothesis. In statistical hypothesis testing, researchers determine whether to reject or fail to reject the null hypothesis based on whether the calculated p-value falls below a predetermined significance level (commonly 0.05).

"p-value generation" refers to the process of calculating p-values in statistical analyses. This typically involves comparing the test statistic from your data against the distribution of that statistic under the null hypothesis, which may require assumptions about the population distribution or other parameters. The resulting probability is the p-value, which represents the likelihood of observing a result as extreme (or more extreme) than what was actually observed if the null hypothesis were true.

It's important to note that p-values should be interpreted carefully and in conjunction with other information about the data and study design. A low p-value does not necessarily imply causation or even a meaningful effect size, and overreliance on p-values can lead to false conclusions or misunderstandings of research findings.

Den Babinski-reflexen är en typ av reflex som testas genom att striga med en blunt föremål längs utsidan av sulan på fotens undersida, från hälen och uppåt. En normal respons är att tårna böjer sig inåt (plantarflexion), men en Babinski-reflex orsakar att stortån böjs uppåt (dorsiflexion) istället. Detta kan vara ett tecken på skada i pyramidbanan i centrala nervsystemet, till exempel vid stroke eller multipel skleros.

I'm sorry for any confusion, but "Martinique" is not a medical term or concept. It is actually a Caribbean island that is an overseas department and region of France. Therefore, it does not have a medical definition. If you have any questions related to medicine or health, I would be happy to try to help answer them for you!

Deltaretrovirus är en typ av retrovirus som kan orsaka cancer och immunbristsjukdomar hos däggdjur. Deltaretrovirus-antikroppar är antikroppar som bildas i kroppen som en reaktion på en infektion med deltaretrovirus.

Antikroppar är proteiner som produceras av B-celler i immunsystemet och hjälper till att bekämpa infektioner genom att binda till främmande substance, såsom virus, och neutralisera dem eller markera dem för förstörelse av andra delar av immunsystemet.

Deltaretrovirus-antikroppar kan mätas i blodprover för att diagnostisera en infektion med deltaretrovirus eller för att övervaka effekten av behandlingen hos en person som redan är smittad. Dessa antikroppar kan vara specifika för olika typer av deltaretrovirus, såsom human T-cell leukemiavirus 1 (HTLV-1) och human T-cell leukemiavirus 2 (HTLV-2).

Muskelspasticitet definieras inom neurologi som en ökad muskeltonus orsakad av en förändring i det centrala nervsystemet. Det är en form av hypertoni, eller överaktivitet, i skelettmusklerna som orsakar en ökad motstånd hos passiva rörelser. Spasticiteten kan variera från lätt till svår och kan påverka enskilda muskler eller hela muskelgrupper.

Den vanligaste orsaken till muskelspasticitet är skada på den del av hjärnan som kontrollerar rörelser, såsom i samband med stroke, traumatisk hjärnskada eller cerebral pares. Andra orsaker kan vara flera skleros (MS), cerebral lähmelse, genetiska tillstånd som spastisk cp och andra neurologiska sjukdomar eller skador.

Muskelspasticitet kan påverka kvaliteten på livet för den drabbade personen genom att orsaka smärta, skada, störningar i rörelseförmågan och svårigheter med vardagliga aktiviteter. Behandlingen av muskelspasticitet kan innefatta fysisk terapi, medicinsk behandling, injektioner av botulinumtoxin (Botox) eller kirurgi.

'Jamaica' är inte en medicinsk term. Det är istället ett land i Karibien, beläget söder om Kuba och väster om Hispaniola. Jamaica är känt för sin rika musik- och sportkultur, med artister som Bob Marley och Usain Bolt som härstammar från landet.

'Dubbelsidig förlamning' kan definieras som en medicinsk tillstånd där individen har förlorat känsel och rörelseförmåga på båda sidor av kroppen. Detta orsakas vanligtvis av skada på den del av centrala nervsystemet som kontrollerar rörelse och känsel, till exempel hjärnan eller ryggmärgen. Dubbelsidig förlamning kan vara ett tecken på allvarliga sjukdomar som stroke, multipel skleros eller traumatisk skada. Symtomen kan variera beroende på typen och svårheten på skadan, men kan inkludera muskelsvaghet, spasticitet, sängliggande, smärta och förlust av känsel. Behandlingen beror på orsaken till förlamningen och kan omfatta mediciner, terapi, operation eller livslång vård.

Deltaretrovirusinfektioner är en grupp av infektionssjukdomar orsakade av retrovirus som tillhör släktet Deltaretrovirus. De två viktigaste deltaretrovirusen är humant T-lymfotropiskt virus 1 (HTLV-1) och HTLV-2.

HTLV-1 är associerat med en rad sjukdomar, inklusive den aggressiva formen av T-cells lymfom/leukemi och en neurologisk tillstånd som kallas tropisk spastisk parapares. HTLV-2 är mindre välstuderat men anses vara mindre patogent än HTLV-1.

Dessa virus överförs främst genom direkt kontakt med infekterad kroppsvätska, till exempel via blod, sperma eller vaginalsekret. De kan också överföras från mor till barn under fostertiden eller vid amning.

Det finns inget botemedel för deltaretrovirusinfektioner, men antivirala läkemedel och symtomatisk behandling kan användas för att hantera komplikationerna av sjukdomen.

HTLV-II (Human T-lymphotropic virus type II) är ett retrovirus som kan orsaka infektion hos människor. Viruset är relaterat till HTLV-I, som orsakar den mer välkända sjukdomen, Adult T-cell Leukemia/Lymphoma (ATLL) och tropisk spastisk parapares.

HTLV-II-infektioner kan leda till olika kliniska symtom och sjukdomar, även om det ofta är asymptomatiskt. Infektionen kan orsaka en neurologisk sjukdom som kallas HTLV-associated myelopathy/tropical spastic paraparesis (HAM/TSP), vilket är en progressiv neurologisk tillstånd som påminner om multipel skleros. Andra möjliga komplikationer inkluderar lungfibros, immunbristsjukdomar och lymfom.

Infektionen sprids vanligtvis genom sexuell kontakt, blod-till-blod-kontakt eller från mor till barn under fostertiden. Det finns inget botemedel för HTLV-II-infektioner, men antivirala läkemedel och immunmodulerande behandlingar kan användas för att hantera komplikationerna av sjukdomen.

Neopterin är ett biologiskt ämne som produceras inom kroppens immunsystem. Det är ett metabolit av en substans som heter guanosintriphosphat (GTP) och produceras av celler som aktiverats för att bekämpa infektioner eller skada. Neopterin används som en markör för celldelning och aktivering av immunsystemet, särskilt i samband med infektioner orsakade av virus, såsom HIV, och med vissa autoimmuna sjukdomar, till exempel reumatoid artrit. Höga nivåer neopterin kan indikera en överaktivering av immunsystemet eller en allvarlig infektion.

HTLV-I (Human T-lymphotropic virus type I) är ett retrovirus som kan orsaka sjukdomar hos människor, framför allt en typ av cancer vid namn adulter T-cell leukemi/lymfom (ATLL) och en neurologisk sjukdom kallad tropisk spastisk parapares.

HTLV-I-antigen är ett protein som produceras av HTLV-I-viruset under dess livscykel. Det kan användas som markör för att identifiera infektion med viruset och det finns två huvudsakliga typer av HTLV-I-antigen:

1. Gag-antigen: Detta är ett strukturellt protein som utgör kärnan i viruset. Det kan upptäckas i blodet hos personer som har blivit infekterade med HTLV-I och används ofta som en indikator på aktiv virusreplikation.

2. Env-antigen: Detta är ett yttre membranprotein som viruset använder för att binde till och tränga in i värdcellen. Det kan också upptäckas i blodet hos personer med HTLV-I-infektion, men det är inte lika specifikt som Gag-antigen eftersom Env-proteinet även kan produceras av andra retrovirus.

Det är värt att notera att endast en liten andel av de som blir infekterade med HTLV-I utvecklar sjukdom, men det finns inget botemedel för infektionen och den kan därför vara livslång.

'Viral load' eller 'virusbelastning' refererer til mængden af virus i en given biological prøve, typisk blod, svimmelhed, spyt eller væv. Det er et mål for den aktive replikation og spredning af en infektion med en given type virus.

I klinisk sammenhæng kan 'viral load' være vigtig at overvåge hos patienter med HIV-infektion, da en høj viral load øger risikoen for overførsel af infektionen og er associeret med en hurtigere progression til AIDS. Samme princip kan også gælde for andre virusinfektioner som hepatitis B og C, hvor en høj viral load kan være relateret til mere alvorlige sygdomsforløb.

Det er vigtigt at bemærke, at 'viral load' måles med specifikke teknikker som PCR (polymerase chain reaction) eller andre molekylære metoder, og resultatet angives ofte som en kopi per milliliter (cp/ml) eller internationale enheder (IU/mL).

Deltaretrovirus är en typ av retrovirus som inkluderar human T-lymphotropisk virus (HTLV) 1 och 2 samt simiama T-lymphotropiska virus 1 och 2. Dessa viruser är relaterade till humant immunodeficiensvirus (HIV), men skiljer sig från HIV genom att de primärt infekterar CD4+ T-celler i huden och tarmarna, istället för CD4+ T-celler i blodet.

Deltaretrovirus-antigen är ett protein som produceras av dessa virus under deras replikationscykel. Det kan vara ett viktigt mål för immunförsvaret och kan användas som markör för infektion med deltaretrovirus. Antigenet består av två proteiner, glykoprotein 41 (gp41) och glykoprotein 120 (gp120), som tillsammans bildar en komplex struktur på virusets yta. Gp120 är ansvarigt för att binda till receptorer på värdcellens yta, medan gp41 driver fusionen mellan virushöljet och värdcellmembranet.

Deltaretrovirus-antigen kan detekteras i blodprov från personer som är infekterade med dessa virus, och används ofta som diagnosmarkör. Dessutom kan mängden av antigen korrelera med aktiviteten hos viruset och användas för att övervaka effektiviteten av antiretroviral behandling.

HTLV-2 står för Human T-lymphotropic virus type 2. Det är ett retrovirus som kan orsaka sjukdom hos människor. HTLV-2 är nära besläktat med HTLV-1, som också är ett retrovirus som kan orsaka sjukdom. Både HTLV-1 och HTLV-2 kan orsaka en typ av cancer som kallas adultr T-cell leukemi/lymfom (ATLL) samt en neurologisk sjukdom som kallas tropisk spastisk parapares. Dock är förekomsten av dessa sjukdomar mycket lägre hos HTLV-2-infekterade personer jämfört med HTLV-1-infekterade.

HTLV-2 smittas vanligtvis via kontakt med infekterat blod, sperma eller vaginalsekret. Riskgrupper för att bli smittad innefattar injektionsmissbrukare som delar behandlingsspruta och personer som har sexuellt umgänge med en smittad person. Många personer som blir infekterade visar inga symtom alls, men i vissa fall kan de utveckla sjukdomar som påverkar immunsystemet eller nervsystemet. Det finns ingen behandling eller vaccin mot HTLV-2-infektion, men forskning pågår för att finna effektiva metoder för att förebygga och behandla den.

'Mononuclear leukocytes' är en samlingsbeteckning för vissa vita blodkroppar (leukocyter) som har en enda cellkärna och en relativt homogen cytoplasma. Denna grupp innefattar monocyter och lymfocyter, som båda är viktiga delar av immunförsvaret. Monocyterna hjälper till att försvara kroppen mot infektioner genom att fagocytera (fagra upp och förstöra) främmande partiklar och patogener, medan lymfocyterna producerar antikroppar och hjälper till att koordinera immunresponsen. Tillsammans utgör mononukleära leukocyter en viktig del av kroppens försvar mot sjukdomar och infektioner.

"Cerebral palsy" er en samlebetegnelse for en rekke permanente størrelser og funksjonshemninger i muskelkontrollen, koordinasjonen og bevegelsene som følge av skade på hjernen under dens viktigste voksne- eller barnestadier. Ordet "cerebral" refererer til hjernen, mens "pares" betyr "svakhet" eller "lammhet". Cerebral pares kan variere i alvorlighetsgrad fra lett svakhet i enkelte muskler til veldig alvorlig lammhet og ustabilitet i hele kroppen.

"Recombinant DNA technology" or "genetic engineering" är en bioteknologisk metod där DNA-molekyler konstrueras genom att kombinera DNA-sekvenser från olika organismer. Denna teknik möjliggör produktionen av stora mängder specifika proteiner, även kallade "genprodukter", som kan användas inom medicinska tillämpningar såsom framställning av vaccin, hormoner och enzymer. Genprodukterna kan vara identiska till de naturligt förekommande proteinerna eller modifierade för att ha ökad verkan eller speciella egenskaper.

'Virus-DNA' refererer til det genetiske materiale i form av DNA (deoxyribonucleic acid) som findes i visse typer virus. Virus er små infektiøse partikler som ikke kan reproducere seg selv, men har brug for en værtscell for å formere seg.

Virus-DNA kan være enten enkeltstreget eller dobbeltstreget, og den kan være lineær eller cirkulær. Nogle viruser har DNA som det primære genetiske materialet, mens andre har RNA (ribonucleic acid).

DNA-viruses inneholder ofte en begranset mengde genetisk informasjon og er avhengige av værttens cellulære mekanismer for å syntetisere proteiner og replikere seg. Eksempler på DNA-viruses inkluder herpesvirus, papillomavirus og adenovirus.

Ryggmärgen är en cylindrisk, flexibel struktur som löper längs med ryggraden och har en central roll i kroppens nervsystem. Den sträcker sig från hjärnan ner till svansbenet och kan delas in i olika segment korresponderande med olika kroppsdelar. Ryggmärgen består av nervceller, stödjande celler och blodkärl inneslutna i tre höljen av bindväv.

Ryggmärgens främsta funktion är att leda information mellan kroppen och hjärnan genom två typer av nervbanor: sensoriska (sinnes) nervbanor som transporterar information från kroppens sinnesorgan till hjärnan, och motoriska (rörelse) nervbanor som transporterar signaler från hjärnan till musklerna och andra effektororgan. Ryggmärgen innehåller även grå substance, som består av nervceller, och vit substance, som består av nervfibrer som förbinder dessa celler.

Ryggmärgens olika delar har specifika funktioner. Till exempel styr de övre segmenten andningen och hjärtverksamheten, medan de lägre segmenten är involverade i kontrollen av rörelser i benen och urinblåsan. Ryggmärgen har också en viktig roll i smärt- och temperaturkänslighet, reflexer och immunförsvaret. Skador på ryggmärgen kan leda till förlust av känsel, rörelse och andra sensoriska funktioner under skadan eller nedanför den.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera DNA-strängar. Den bygger på en process där DNA-molekyler replikeras med hjälp av ett enzym som kallas DNA-polymeras. Genom att upprepa denna process i flera steg kan man skapa miljontals kopior av det ursprungliga DNA-segmentet på relativt kort tid.

PCR är en mycket känslig teknik som kan användas för att detektera mycket små mängder av DNA, till exempel från en enda cell. Den används inom flera områden, till exempel i diagnostiskt syfte inom medicinen, i forensisk vetenskap och i forskning.

'Retrovirusproteiner, onkogen' refererer til proteiner dannet af et onkogen (cancer-sussegen gen) som er integreret i et retrovirus' genom. Retrovirus er RNA-baserede virus, der inficerer celler hos dyr og mennesker ved at overføre deres genomer til værtscellens DNA, hvor de kan blive en del af cellens normale genetiske apparat. Nogle retrovirus inkluderer onkogene i deres genom, som kan transformere værtscellen og føre til u kontrolleret cellevækst og dermed cancer.

Onkogena retrovirusproteiner er kodet af de onkogene gener og har en vigtig rolle i at regulere cellens vækst, differentiering og overlevelse. Imidlertid, når disse proteiner bliver overaktive eller muterer, kan de føre til ureguleret cellevækst og dermed cancer.

Et eksempel på et onkogen i et retrovirus er v-src i Rous sarcoma virus (RSV). V-src er en muteret version af c-src, et normalt gen i cellen, der koder for en protein kinase, der regulerer cellens signalveje. Når v-src aktiveres, kan det føre til ureguleret cellevækst og dermed cancer.

"Epidural hematoma, spinal" er en samling av blod i epiduralrummet rundt om rygraden. Epiduralrummet er et tynt mellemrom etter den ytre hjernehinnen og de bindevævsstrukturer som holder rygmarven på plass. I denne definisjonen refererer "spinal" til rygraden eller rygmarven.

Epiduralblødninger i ryggemerket er relativt sjeldne, men kan oppstå som en komplikasjon under kirurgiske ingrepner eller som et resultat av trauma til ryggen. Blødningene kan føre til trykking på rygmarven og nervesystemet, og dette kan resultere i vanskeligheter med svingende grader av neurologisk skade, inkludert lammelse og tap av sensorisk funksjon nederst i kroppen. Behandlingen for epiduralblødning innebærer ofte kirurgi for å stoppe blødningen og avlasting av trykket på nervesystemet.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

La laminectomía es un procedimiento quirúrgico de la columna vertebral que involucra la extracción de parte o la totalidad del ligamento amarillo y el hueso laminar de una o más vértebras. Estos tejidos se encuentran en la parte posterior de la columna vertebral y su eliminación puede ayudar a aliviar la presión sobre la médula espinal o las raíces nerviosas, lo que puede causar dolor, entumecimiento o debilidad en las extremidades. Esta cirugía se realiza comúnmente para tratar condiciones como estenosis espinal, hernias de disco y tumores espinales. Después de la laminectomía, es posible que sea necesario un período de rehabilitación y fisioterapia para ayudar a restaurar la fuerza y la movilidad en las áreas afectadas.

'Ryggmärgsischemi' är en medicinsk term som refererar till skada eller skador på ryggmärgen, vanligtvis orsakade av ett trauma eller en olycka. Det kan leda till sensorisk och motorisk funktionsnedsättning under skadan eller lägre ned. Orsaken är ofta en trubbig tryckkraft som krossar, klipper av eller skadar ryggmärgen. Symptomen på ryggmärgsischemi kan variera beroende på var på ryggmärgen skadan har inträffat och hur allvarlig den är. Det kan inkludera smärta, kramper, svaghet, känselbortfall, problem med blåsbubblan eller avföringen, och i vissa fall paralys. Behandlingen för ryggmärgsischemi kan omfatta medicinsk behandling, operation, rehabilitering och livslång vård.

Förlamning (paralys) är ett medicinskt tillstånd där muskelaktiviteten eller rörelseförmågan i en kroppsdel eller kroppsdelar är påverkad eller saknas, ofta orsakat av skada på nervsystemet. Det kan bero på en skada på hjärnan, ryggmärgen eller nerverna som förhindrar kommunikationen mellan hjärnan och musklerna. Förlamningar kan vara tillfälliga eller permanenta och kan variera i svårighetsgrad från lindrig svaghet till total oförmåga att röra en kroppsdel.

CD8-positiva T-lymfocyter, också kända som CD8+ T-celler eller cytotoxiska T-celler, är en typ av cell som spelar en viktig roll i den adaptiva immunresponsen. De identifierar och eliminerar virusinfekterade celler och cancerceller genom att producera toxiska proteiner som orsakar apoptos (programmerad celldöd) hos målcellerna. CD8-positiva T-lymfocyter har en proteinreceptor på sin yta som kallas CD8, vilket gör dem specifika för att binda till major histokompatibilitetskomplexet (MHC) klass I molekyler på målcellens yta. När CD8-positiva T-lymfocyter aktiveras producerar de också cytokiner som rekryterar och aktiverar andra immunceller för att förstärka den immuna responsen.

CD4-positiva T-lymfocyter, även kända som CD4+ T-celler eller helper-T-celler, är en typ av vita blodkroppar som spelar en central roll i det adaptiva immunförsvaret hos däggdjur. De identifieras och klassificeras med hjälp av proteinet CD4, ett ko-receptorprotein som sitter på cellens yta och binder till MHC klasse II-komplexet på antigenpresenterande celler.

CD4+ T-celler aktiveras när de får stimuli från antigenpresenterande celler som har processat och presenterat en patogen (t.ex. virus, bakterier eller parasiter). När CD4+ T-cellen binds till MHC klasse II-komplexet på antigenpresenterande cellen aktiveras den och differensieras till olika subtyper av effektorceller, såsom Th1, Th2, Th17 och Treg-celler. Dessa subtyper producerar olika cytokiner och har olika funktioner i immunförsvaret.

CD4+ T-celler är viktiga för att koordinera och underhålla immunsvar, inklusive aktivering av B-celler för produktion av antikroppar, aktivering av makrofager för fagocytos och förstörelse av patogener, samt reglering av inflammation. Dessutom är CD4+ T-celler viktiga i kampen mot intracellulära patogener som virus, t.ex. HIV, genom att koordinera celldödande immunresponser och direkt döda infekterade celler.

I HIV-infektioner är CD4+ T-cellerna specifika mål för viruset, och en av de viktigaste riskfaktorerna för progressionen till AIDS är den minskade antalet CD4+ T-celler i blodet.

"Bröstkotor" refererar till de lymfkörtlarna (lymph nodes) som finns i brösten hos människor. De är en del av det immunförsvar som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och sjukdomar. Bröstkotorna kan delas in i två grupper: de axillära (underarmen) och de mediastinala (i mitten av bröstet). De axillära bröstkotorna är de mest välkända och de som oftast undersöks under en mammografi eller när en läkare utför en kroppsundersökning.

Ryggmärgskompression (även känd som ryggmärgsförträngning) är ett tillstånd där det på grund av olika orsaker uppstår tryck eller kompression på ryggmärgen. Detta kan leda till neurologiska symtom såsom smärta, kvalster i extremiteterna, muskelsvaghet och känselbortfall. I vissa fall kan det även orsaka problem med tarm- och urinvägsfunktioner. Ryggmärgskompression kan vara akut eller kronisk och kan orsakas av en rad olika sjukdomar, till exempel tumörer, frakturer, infektioner, inflammationer eller degenerativa tillstånd som exempelvis spinal stenos.

"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.

En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.

Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.

Epiduralrum (epidural space) är en definierad anatomisk rumslighet i människans ryggrad. Det är beläget utanför den yttre hinna (dura mater) som omsluter ryggmärgen och innehåller fett, blodkärl och nervrötter.

Epiduralrummet är en vanlig plats för smärtlindring vid förlossning och andra operationer i buken och nedre extremiteterna. Smärtlindring ges genom att en kateter placeras i rummet och läkemedel som lokalbedövningsmedel eller opiater injiceras. Detta orsakar en temporär nervblockad och minskar smärtan i området.

'Ligamentum flavum' är ett gult, elastiskt ligament som finns i ryggraden (kolonnen). Det sträcker sig mellan de bakre delarna (posteriora) av varje ryggkotor (vertebra) och hjälper till att stabilisera ryggraden samt begränsa flexion i ryggraden. 'Ligamentum flavum' innehåller höga nivåer av elastin, vilket gör det mycket flexible under normala omständigheter. Det är vanligt att se en förtjockning av ligamentum flavum hos äldre individer, vilket kan leda till kompression av nervrötter och bäckengångssymtom som sciatica.

Lymfocytanttal (även kallat lymfocytcount) är ett mått på antalet vita blodkroppar, specifikt lymfocyter, i en viss volym blod. Lymfocyterna är en typ av vita blodkroppar som hjälper till att försvara kroppen mot infektioner och främmande ämnen.

En normal lymfocytanttal för en vuxen person ligger vanligtvis mellan 1000 och 4000 lymfocyter per milliliter blod (mm3). Låga lymfocytantal kan indikera att individen har en svagare immunförsvar, medan höga lymfocytantal kan vara ett tecken på olika sjukdomar eller infektioner.

Det är värt att notera att lymfocytanttalet kan variera beroende på ålder, kön och andra faktorer. Därför bör det alltid tolkas i kombination med andra medicinska data och symtom.

T-lymfocyter, också kända som T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet. De utvecklas i thymus och har en central roll i cellmedierad immunitet. T-lymfocyter kan identifiera och svara på specifika antigen, ofta presenterade av andra celler i form av peptidfragment bundna till MHC-molekyler.

Det finns två huvudsakliga populationer av T-lymfocyter: CD4+ T-hjälparceller och CD8+ cytotoxiska T-celler. CD4+ T-hjälparceller hjälper till att koordinera immunresponsen genom att producera cytokiner och aktivera andra immunceller, medan CD8+ cytotoxiska T-celler dödar virusinfekterade eller cancerceller direkt.

T-lymfocyterna har receptorer på sin yta som känner igen specifika antigener och aktiveras när de binder till sina målantigen. När T-lymfocyten är aktiverad, kommer den att klona sig själv och differensiera till effektorceller och minnessceller för att möta framtida förekomster av samma antigen.

Lymfocytaktivering är ett samlingsbegrepp för de processer som sker när B-celler och T-celler, två typer av lymfocyter, aktiveras för att spela sin roll i immunförsvaret. När en främmande substans, till exempel ett virus eller ett bakterieprotein, introduceras i kroppen presenteras denna substans för lymfocyterna av andra celler i immunsystemet, så kallade antigenpresenterande celler.

När en lymfocyt får kontakt med just det antigen som den kan erkänna och reagera på kommer den att bli aktiverad. Aktiveringen innebär att lymfocyten börjar dela sig och differensiera till effektorceller, vilka är specialiserade celler som utför specifika uppgifter i immunförsvaret. Exempel på effektorceller är cytotoxiska T-celler, som kan döda virusinfekterade celler, och antikroppssyntetiserande B-celler, som producerar antikroppar mot främmande substanser.

Lymfocytaktivering är en central del i immunförsvaret och är nödvändigt för att kroppen ska kunna besegra infektioner och skydda sig från sjukdomar.

'Reglering av genuttryck, virus' refererer til mekanismer og processer som kontrollerer hvorvidt eller ikke gener i vira skal transkriberes og oversattes til proteiner. Genuttrykkregulering er en viktig aspekt av virkemåten til mange virus, siden det kan påvirke graden av infeksjon og sykdom som resulterer fra infeksjonen.

Virus har ofte begrenset antall gener i forhold til celle-baserte organismer, så de er avhengige av værtsorganismens maskineri for å syntetisere nye viruse proteiner og replikere sin egen genetisk informasjon. For å gjøre dette må virus regulere værtsorganismens cellulære mekanismer for å oppnå økt produksjon av virale proteiner og genetisk materiale.

Reglering av genuttrykk kan skje på flere måter, inkludert:

1. Transkripsjonsfaktorer: Virus kan produisere egne transkripsjonsfaktorer som binder til værtsorganismens DNA og styrer aktiviteten i gener relatert til viruset.
2. Epigenetiske endringer: Virus kan også påvirke epigenetiske endringer i værtsorganismens genetisk materiale, som f.eks. metylering av DNA eller modifikasjoner av histonproteiner, for å regulere genuttrykk.
3. Posttranskripsjonsmodifisering: Virus kan også påvirke posttranskripsjonsmodifisering av RNA-molekyler, som f.eks. splicing, adning og degradasjon, for å kontrollere hvilke gener som skal oversattes til proteiner.
4. MikroRNA: Virus kan også produisere egne mikroRNA-molekyler som binder til værtsorganismens RNA og regulerer genuttrykk ved degradasjon av RNA-molekyler eller forhindring av oversattelse til proteiner.

Samlet sett kan virus påvirke genuttrykk i værtsorganismen på flere måter for å sikre sin egen overlevelse og replikering. Dette kan også ha imidlertid en betydning for patogenesen av infeksjonen, da forstyrrelser i genuttrykk kan føre til ubalanse i cellulære prosesser som kan føre til sykdom.

I medicinsk kontext är en stamtavla (även känd som en pedigree) ett diagram eller tabell som visar släktrelationer och ärftliga sjukdomar över flera generationer inom en familj. Den används ofta i genetisk rådgivning och forskning för att spåra mönster av ärftlighet och genetiska mutationer som kan vara relaterade till specifika sjukdomar eller tillstånd.

En stamtavla innehåller vanligen information om individens familjemedlemmar, inklusive deras kön, födelse- och dödsdatum, äktenskapsrelationer och barn. Varje person representeras av en symbol (kvinnlig eller manlig) och är ansluten till sina släktingar med linjer som visar släktskapet mellan dem.

Ibland kan färger eller andra symboler användas för att indikera individers status vad gäller en specifik ärftlig sjukdom eller genetisk mutation, vilket kan hjälpa till att illustrera hur sjukdomen har överförts från generation till generation.

"Kirurgisk dekompression" refererar till ett medicinskt ingrepp där målet är att minska trycket på en del av kroppen, oftast inre organ eller nerver, för att lindra smärta eller förbättra funktionen. Detta kan uppnås genom att skapa ett artificiellt utrymme runt den drabbade strukturen, till exempel genom att ta bort en del av ett ben för att lindra tryck på en nerv, eller genom att göra en öppning i en kapsel runt ett organ för att minska trycket inuti.

Exempel på kirurgisk dekompression inkluderar:
- Nervdekompression, där en del av en nervrot är komprimerad och orsakar smärta eller kraftiga känsel- eller rörelseförluster. Genom att göra en liten inkision i huden och skapa ett utrymme runt nervern kan trycket minskas och symtomen förbättras.
- Dekompression av gallblåsan, där stenar eller andra abnormaliteter orsakar högt tryck inuti gallblåsan. Genom att göra en inkision i gallblåsan kan man minska trycket och förhindra komplikationer som inflammation eller infektion.
- Dekompression av lungan, där en del av lungan kollapsar och orsakar andningssvårigheter. Genom att göra en inkision i bröstkorgen kan man återställa lungans funktion och förbättra andningen.

Det är viktigt att notera att kirurgisk dekompression bör utföras av en kvalificerad läkare, ofta en specialist inom området som drabbats, efter en noggrann undersökning och bedömning av patientens tillstånd.

"Brachial plexus neuritis," också känt som "Parsonage-Turner syndrom," är en neurologisk sjukdom som orsakas av skada eller inflammation i den del av det perifera nervsystemet som kallas brachialplexus. Brachialplexus är ett nätverk av nerver som löper från halsen och genom axeln för att innervera arm, hand och fingrar.

Brachial plexus neuritis karaktäriseras vanligen av plötslig och oförutsägbar smärta i axeln eller skuldran, följt av svaghet eller förlorad känsel i arm, hand eller fingrar. Symptomen kan vara milda eller allvarliga och kan påverka en eller båda sidor av kroppen. I vissa fall kan sjukdomen leda till permanent skada på nerverna.

Orsaken till brachial plexus neuritis är ofta okänd, men det kan vara relaterat till infektioner, trauma, cancer eller immunologiska störningar. Behandlingen inkluderar smärtlindring, fysioterapi och ibland kirurgi. Prognosen varierar beroende på allvarligheten av skadan och hur snabbt behandlingen söks.

T-lymfocyter, cytotoxiska, är en typ av vita blodcellar som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De är specialiserade på att identifiera och eliminera celler som är smittade med virus eller som har blivit cancerosa. Cytotoxiska T-lymfocyter kan direkt döda sådana celler genom att sekretera toxiska ämnen eller via kontaktmedierad celldöd. Dessa lymfocyter utvecklas i tarmens limfa och bär på CD8-receptorer, varför de också kallas CD8+ T-celler.

I medically, the term "hoof" is used to refer to the hard, horny covering of the digits of certain animals, such as horses, cows, and pigs. The hoof is made up of several layers of keratin, a protein that also makes up human hair and nails. In horses, the hoof consists of the wall, sole, and frog. The wall is the hard outer layer that grows continuously and must be trimmed regularly. The sole is the bottom part of the hoof that comes into contact with the ground, and the frog is the triangular, rubbery structure in the back of the hoof that helps absorb shock and provides traction.

Polyradikulopati är ett medicinskt tillstånd där flera nerver i ryggraden skadas på grund av en underliggande sjukdomsförlopp. Ordet poly radikulopati kommer från grekiskan och betyder "många rötter" (poly) och "nervrötter" (radiculopathy).

Detta tillstånd kan orsakas av en rad olika sjukdomar, inklusive degenerativa benskörden som cervikala eller ländryggssmärtor, diskbråck, tumörer, infektioner eller autoimmuna sjukdomar som Guillain-Barrés syndrom. Symptomen på polyradikulopati kan variera beroende på vilka nerver som är drabbade, men de kan inkludera smärta, krypningar, stickningar, svaghet och förlorad känsel i armar eller ben.

Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar, neurologiska tester och bilddiagnostik som röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen beror på den underliggande orsaken till polyradikulopati och kan innefatta smärtbehandling, fysioterapi, operation eller immunoterapi.

"Lipoma" är ett medicinskt begrepp som refererar till en typ av godartad (icke-cancerös) tumör som består av fettsvävnad. Lipomer växer vanligtvis långsamt och kännetecknas ofta av att de är runda eller ovala, mjuka till konsistensen och lösa under huden. De kan variera i storlek från några millimeter upp till flera centimeter i diameter.

Lipomer kan förekomma över hela kroppen, men de är vanligast på baksidan av nacken, ryggen, armarna och låren. I de flesta fall är lipomer ofarliga och behöver inte behandlas, men om de orsakar smärta, skymmer synen eller blir störande kan de avlägsnas genom kirurgisk ingrepp.

"En partiell förlamning (eng. 'partial paralysis') är en medicinsk term som betecknar en delvis nedsatt eller söndersliten funktion hos det perifera nervsystemet eller centrala nervsystemet, vilket leder till en minskad rörlighet och/eller känsel i en kroppsdel. Det kan bero på skada orsakad av trauma, sjukdom, stroke eller neurologiska störningar. Partiell förlamning kan drabba en enda kroppsdel, till exempel en arm eller ett ben, eller vara begränsad till en viss muskelgrupp."

Ryggmärgstumörer är en allmän term för olika typer av cancertumörer som utvecklas i ryggmärgen. Ryggmärgen är det tunna, segelartade organ som löper genom ryggraden och spelar en central roll i kroppens nervsystem. Ryggmärgstumörer kan vara maligna (cancertumörer) eller benigna (godartade tumörer), men även de godartade tumörerna kan orsaka allvarliga symptom genom att de trycker på ryggmärgen eller nerverna som löper ut från den.

Det finns olika typer av ryggmärgstumörer, beroende på vilka celler de utvecklas ifrån. Några exempel är:

* Astrocytom: En tumör som utvecklas ifrån stödjande glialceller i ryggmärgen, kända som astrocyter. Astrocytomer kan vara av olika grader av malignitet, från låga grader som är relativa godartade till höga grader som är mycket aggressiva och kan spridas till andra delar av kroppen.
* Ependymom: En tumör som utvecklas ifrån ependymceller, som hjälper till att producera ryggmärgens cerebrospinalvätska (CSF). De flesta ependymomer är låga grader av malignitet, men de kan fortfarande vara invasiva och orsaka problem.
* Neuroblastom: En tumör som utvecklas ifrån immature nervceller i ryggmärgen. Neuroblastom är en mycket aggressiv cancer som ofta sprider sig till andra delar av kroppen. Det är vanligare hos barn än vuxna.
* Meningeom: En tumör som utvecklas ifrån membranen som omger ryggmärgen, kända som meningerna. Meningeomer är oftast låga grader av malignitet och kan vara relativt godartade, men de kan fortfarande orsaka problem genom att växa in i andra strukturer i ryggmärgsregionen.

Behandling för ryggmärgscancer beror på typen och graden av cancer, samt patientens allmäntillstånd och andra faktorer. Behandling kan omfatta kirurgi, strålbehandning, kemoterapi eller en kombination av dessa. I vissa fall kan observation vara ett rimligt alternativ för låggradiga tumörer som inte orsakar några symtom.

'Manihot' är ett släkte inom familjen törelväxter (Euphorbiaceae) och innehåller cirka 98 arter. Det mest kända släktet är kassava (*Manihot esculenta*), även kallad maniok eller yuca, som odlas för sina stärkelserika rotknölar som en viktig källa till kolhydrater i tropiska och subtropiska regioner över hela världen.

Kassavan är inte lämpad att äta rå på grund av sin höga koncentration av cyanogena glukosider, som kan frigöra giftiga cyanidmolekyler när växten skadas eller förtärs. Dessa ämnen bryts dock ned under tillagningen och gör att rotknölarna blir ätliga efter kokning, rostning eller torkning.

Andra arter inom släktet 'Manihot' kan ha medicinsk användning, men det är framför allt kassavan som har stor ekonomisk och närings-/livsmedelsmässig betydelse.

'Ryggmärgsinflammation' (tidigare även kallat meningit i ryggmärgen) är en infektion i den del av centrala nervsystemet som kallas ryggmärgen. Ryggmärgen löper genom ryggraden och är ett tunna, men mycket viktigt, transmissionsledningssystem som svarar för kommunikation mellan hjärnan och resten av kroppen.

Ryggmärgsinflammation kan orsakas av bakterier, virus eller andra organismer. Bakteriell ryggmärgsinflammation är vanligare än viral ryggmärgsinflammation och tenderar att vara allvarligare. Sådana infektioner kan leda till svullnad i ryggmärgen, vilket kan skada eller förstöra de nervceller som finns där.

Symptomen på ryggmärgsinflammation kan inkludera:

* Hög feber
* Stel neck (nackstelhet)
* Kraftig huvudvärk
* Förvirring eller förändrat medvetande
* Kräkningar

I allvarliga fall kan det också uppstå muskelsvaghet, domningar, problem med balansen och koordinationen samt i värsta fall koma. Ryggmärgsinflammation är en medicinsk nödsituation som kräver omedelbar behandling. Behandlingen kan innebära antibiotika för bakteriell ryggmärgsinflammation och antivirala läkemedel för viral ryggmärgsinflammation, samt stödjande vård för att hantera symtomen.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

"Cell culturing" or "cell cultivation" is the process of growing and maintaining cells in a controlled environment outside of a living organism. This is typically done in a laboratory setting using specialized equipment and media to provide nutrients and other factors necessary for cell growth and survival. The cells can be derived from a variety of sources, including human or animal tissues, and can be used for a range of research and therapeutic purposes, such as studying cell behavior, developing new drugs, and generating cells or tissues for transplantation.

"Halvsidsförlamning" är en medicinsk term som refererar till en form av förlamning där rörelseförmågan och/eller känseln påverkas på ena sidan av kroppen. Det kan orsakas av skada på vissa nervbanor, specifikt den delen av pyramidbanan som kallas corticospinala tracten, eller på hjärnbarken i den delen av hjärnan som kontrollerar rörelser på den sidan av kroppen.

Orsakerna till halvsidsförlamning kan variera, men de vanligaste orsakerna är stroke (hjärnblödning eller hjärtinfarkt), traumatisk skada på huvudet eller halsen, multipel skleros (MS) och andra neurologiska sjukdomar. Behandlingen av halvsidsförlamning beror på orsaken till förlamningen och kan innefatta medicinsk behandling, rehabilitering och terapi.

Aorta bråck (i bröstet) refererar till en medicinsk tillstånd där aortan, den största artär som förgrenar sig från hjärtat, utbuppar genom den muskulära väggen i det övre, bakre delen av bröstkorgen. Detta kallas även för en thorakal aorta aneurysm.

En aneurysm uppstår när en artärvägg blir svag och utbuppar, vilket kan leda till att den spricker eller börjar läcka. I fallet med en aorta aneurysm i bröstet kan det vara livshotande om den spricker eller läcker, eftersom det kan orsaka stor blödning in i bröstkorgen.

Symptomen på en aorta aneurysm i bröstet kan variera beroende på storleken och om det finns någon komplikation, såsom en läcka eller ett riss. Vissa personer med en liten aorta aneurysm kan inte ha några symptom alls, medan andra kan uppleva smärta i bröstet, ryggen eller sidan, hosta, andfåddhet eller svårigheter att svälja.

För att diagnostisera en aorta aneurysm i bröstet använder läkare vanligen avbildande undersökningsmetoder som röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonansundersökning (MRI). Behandlingen kan bestå av mediciner för att sänka blodtrycket och hjärtats arbetsbelastning, samt kirurgi för att reparera eller ersätta den skadade aortaväggen.

En neurologisk undersökning är en systematisk bedömning och utvärdering av en persons nervsystem och relaterade funktioner. Den inkluderar ofta en kombination av anamnes, observations- och fysiska undersökningsmetoder för att bedöma sensoriska, motoriska, kognitiva, språkliga och emotionella förmågor. Neurologiska undersökningar kan hjälpa till att fastställa diagnoser, övervaka sjukdomsprogression, planera behandlingar och utvärdera behandlingsresultat inom områden som stroke, traumat, neurodegenerativa sjukdomar, infektionssjukdomar, muskuloskeletala sjukdomar och andra neurologiska störningar.

Interferon typ II, även känt som IFN-γ (Interferon gamma), är ett cytokin som produceras främst av aktiverade T-lymfocyty och naturliga killerceller (NK-celler) under cellulär immunrespons. Det spelar en viktig roll i modulerandet av både den adaptiva och innata immunsvaret mot infektioner orsakade av virus, intracellulära bakterier och parasiter, samt i regleringen av celltillväxt, differentiering och apoptos (programmerad celldöd).

IFN-γ utövar sin biologiska aktivitet genom att binda till specifica receptorer på cellytan, vilket leder till aktivering av JAK-STAT-signaltransduktionsvägen och efterföljande transkriptionella förändringar av målgener. Dessa förändringar resulterar i en antiviral respons som inkluderar upphörande av virusreplikation, ökad presentation av antigener till T-celler och aktivering av andra immunceller såsom makrofager.

I patologiska sammanhang har IFN-γ visat sig ha en viktig roll i uppkomsten och underhållet av autoimmuna sjukdomar, kronisk inflammation och allvarliga former av COVID-19.

Kranskärlskramp, även känt som angina pectoris, är ett tecken på att hjärtat inte får tillräckligt med syre. Det orsakas vanligtvis av en förträngning eller åderförkalkning (ateroskleros) i de artärer som förser hjärtmuskulaturen med blod. När hjärtat arbetar hårt under ansträngning, upphettning eller emotionell stress kan det leda till smärta eller obehag i bröstet, vanligtvis bakom sternum (bröstbenet). Kranskärlskramp kan också orsaka andningssvårigheter, svimning, yrsel, illamående och svettningar. I allvarliga fall kan det leda till hjärtinfarkt eller hjärtstillestånd.

Transverse myelitis är en entzündlig tillstånd som drabbar ryggmärgen och orsakar skada på den bakre och främre delarna av ryggmärgens vita materia. Detta leder till diverse neurologiska symtom beroende på vilken del av ryggmärgen som är drabbad. Vanliga symtom innefattar plötslig bakåtsträvande muskelsvaghet, känselbortfall, smärta och sveda i ryggen eller extremiteter samt problem med tarm- och urinvägsfunktioner. Transversell myelitis kan orsakas av infektioner, autoimmuna sjukdomar, neurologiska störningar eller vara idiopatisk, det vill säga utan känd orsak. Diagnosen ställs vanligen genom att kombinera kliniska symtom, bilddiagnostik som MRI och lumbarpunkt samt eventuellt elektrofysiologiska tester. Behandlingen består ofta av immunmodulerande behandlingar, fysioterapi och smärtlindring.

Medicinskt sett kan en "kramp" definieras som oväntat, ofrivilligt och plötsligt sammandragning eller kontraktion av en muskel eller en grupp av muskler. Krampar kan orsakas av ett brett spektrum av medicinska tillstånd, såsom neurologiska sjukdomar, elektrolytbrist, skador och vissa läkemedel. De kan också uppstå som en reaktion på intensiv fysisk aktivitet eller utmattning. I vardagligt tal används termen "kramp" ofta för att beskriva en kraftig smärta eller spasmer i magmuskulaturen, men medicinskt sett är det inte samma sak som en muskelkramp.

De patienter som har HTLV-associerad myelopati (HAM) och tropisk spastisk parapares (TSP) kan få en kortvarig symtomlindring av ... och tropisk spastisk parapares (TSP) som främst visar sig genom symtom från muskler i nedre delen av kroppen i form av ...
... även kallad tropisk spastisk parapares (TSP), och en annan sjukdom kallad hereditär spastisk parapares (HSP). Enda skillnaden ... Förlamningen som kallas spastisk parapares innebär att benen drabbas mer än armarna och att musklerna har hög tonus eller ... Detta leder till en liksidig spastisk förlamning av bägge benen och i allvarliga fall även av armar och talmuskler. ... WHO använder följande tre kriterier för diagnos av konzo: en synlig symmetrisk spastisk gångabnormitet vid gång eller löpning; ...
De patienter som har HTLV-associerad myelopati (HAM) och tropisk spastisk parapares (TSP) kan få en kortvarig symtomlindring av ... och tropisk spastisk parapares (TSP) som främst visar sig genom symtom från muskler i nedre delen av kroppen i form av ...
... eller tropisk spastisk parapares (TSP). Dessa sjukdomar är mycket sällsynta i Sverige. ...