Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv, orsakade av bakterieplackens inflammation och canlängre framgående progressiva destruktion av dessa vävnader.
"Tandlossning (medicinsk: Periodontit) är en infektion som orsakas av bakterier och påverkar det mjuka vävnaden runt tänderna, samt i värsta fall även benstrukturen under tanden, vilket kan leda till att tanden lossnar."
Tandköttsinflammation, eller gingivit, är en inflammatorisk reaktion i tandköttet som orsakas av plack och bakterier som ansamlas vid tänderna.
"Parodontalstatus" är ett begrepp inom tandvården som refererar till den sammanlagda bedömningen av individens parodontala hälsa, det vill säga hälsotillståndet på munnen's stödjevävnader, såsom kotor (tandkotor), bindväv och ben. En parodontalstatus-undersökning innebär vanligtvis att en tandläkare eller tandhygienist mäter djupen på de fickor som kan finnas mellan tänderna och kotorna, ser efter tecken på inflammation, retraktion av tandköttslinjen och eventuell benförlust. Denna bedömning används för att avgöra om patienten har någon form av parodontal sjukdom, som kan vara mild, moderat eller allvarlig, samt för att planera behandling och förebyggande åtgärder.
En parodontal ficka är ett smalt utrymme mellan tanden och tandköttet, där tandköttet fästes vid tanden. När tandplack ansamlas i denna ficka och orsakar inflammation kan den bli djupare, vilket kan leda till parodontit och eventuell tandlossning om den inte behandlas.
Periodontal attachment loss (PAL) refers to the clinical condition where the supporting structures of the teeth, including the gingiva (gums), periodontal ligament, and alveolar bone, are destroyed or damaged due to periodontal disease. This results in the detachment or separation of these structures from the tooth surface, leading to pocket formation and eventual tooth mobility or loss if left untreated. PAL is a key indicator of periodontal disease severity and progression, and its measurement is essential for diagnosing and monitoring periodontal health.
Resorption av benvävnad i käkbenens stödstrukturer som följd av parodontit.
'Tandkött', även känt som gingiva, är det tunna skiktet av mjuk vävnad som täcker käkbenen och omger tänderna.
I en enkel mening kan parodontium definieras som det biologiska systemet runt och stöddande tanden, inklusive tandkött, käkben, cement och periodontal ligament (parodontalligament). Detta system arbetar tillsammans för att hålla tanden fast i käken och skydda den från skada orsakad av exempelvis bakterier och mekanisk påfrestning.
'Porphyromonas gingivalis' är en anaerob gramnegativ bakterie som är associerad med parodontit, en allvarlig form av tandköttsinflammation som kan leda till tandlossning och i värsta fall systemiska infektioner.
Kronisk parodontit är en smittsam inflammatorisk sjukdom som orsakas av bakterier och som primärt drabbar munnen, särskilt tandköttet och benvävnaden som håller tänderna på plats. Den kroniska formen av parodontit utvecklas gradvis över tid och är vanligt förekommande bland vuxna. Sjukdomen karaktäriseras av en onormal immunrespons till bakterier i tandbelägg, vilket leder till en kronisk inflammation som skadar tandköttet och underliggande benvävnad.
Tunn beläggning på tandytorna som ofta ger upphov till kariesangrepp och tandköttsinflammation (gingivit). Placket består av muciner från spottkörtlarna och mikroorganismer.
Ett sekret som finns i mycket små mängder i tandköttsskåran, och som av vissa anses vara en inflammatorisk vätska, medan andra anser att sekretet har en rengörande effekt, med plasmaproteiner som förbättrar vidhäftningen till epitelet, med antimikrobiella egenskaper, och med antikroppsverkan.
Tandförlust, eller odontiatros, är en patologisk tillstånd där en eller flera tänder faller ut, ofta orsakat av karies, parodontit, trauma eller åldrande.
Blödning från tandköttskanten, ofta i samband med tandköttsinflammation, parodontit, skador och C-vitaminbrist.
En måttskala för placktillväxt.
"Aggressiv tandlossning" refererer til en hastig og ofte ukontrolleret form for parodontitt (tandkødsbetennelse), der kan føre til at tænderne bliver løse og må eventuelt extraktires. Den karakteriseres ved en hurtig nedbrydning af tandkødet og knoglevævet under tanden, hvilket kan medføre betydelige skader på tandsystemet i relativt kort tid. Aggressiv tandlossning kan have mange årsager, herunder genetiske faktorer, infektioner med bakterier, der er skadelige for tanden, og visse former for sygdomme eller behandlinger, der svækker immunforsvaret. Rygning og anden tobaksforbrug kan også øge risikoen for aggressiv tandlossning.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande familjen Bacteroidaceae.
Borttagning av plack och tandsten från en tandyta.
"Treponema denticola" är en spiralformad, anaerob bakterie som är associerad med parodontit, en inflammatorisk sjukdom i tandkött och benvävnader som håller tänderna på plats. Denna bakterie är en av de huvudsakliga orsakerna till den kroniska infektionen som leder till progressiv destruktion av tandkött och ben, samt eventuell tandlossning.
Skötsel av den personliga munhygienen. Hit hör att hålla munnen ren och fin och främja god munhälsa i allmänhet.
"Root planing" är en tandläkarprocedur som innebär att den rosa, mjuka tandköttet rengörs och smular upp från ytan på en eller flera tänders rot, för att eliminera infektion orsakad av tandplack (tandsten) och bakterier under tandköttslinjen. Detta görs vanligen med hjälp av skalare och curetter, speciella instrument som används för att rengöra rötterna och ge dem en jämn yta. Root planing är ofta en del av behandlingen vid parodontit (tandsäckinflammation) och har till syfte att stoppa sjukdomens framsteg, förbättra munhälsa och rädda tänderna.
"Aggregatibacter actinomycetemcomitans" är en gramnegativ, anaerob bakterie som normalt kan koloniseras i människans munhåla och orsakar parodontit (tandköttsinflammation). Denna bakteriestam har visat sig vara starkt associerad med aggressiv parodontit, speciellt hos unga vuxna. I vissa fall kan den också orsaka systemiska infektioner som endokardit (hjärtslagsjuka) och andra sjukdomar i kroppen.
Kalkavlagringar på tänder och tandproteser.
En art gramnegativa, anaeroba, stavformade bakterier som isolerats från tandköttskanten och sulcus, samt från infektion i de övre luftvägarna och lunghålan.
Den ovala håligheten som utgör toppen av matsmältningskanalen och består av två delar, vestibulum oris och den egentliga munhålan.
Ett släkte gramnegativa, anaeroba och stavformade bakterier. Dess medlemmar finns normalt i munhålan, luftvägarna, tarmarna och det urogenitala systemet hos människor, djur och insekter. Vissa arter k an vara patogena.
Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.
'Prevotella intermedia' är en gramnegativ, anaerob bakterie som är normalt förekommande i människans munflora och kan orsaka infektioner i mun, tänder och hals samt sällsynt systemiska infektioner, ofta associerade med immunkompromitterade tillstånd.
Total avsaknad av tänder till följd av sjukdom eller utdragning.
Lokalt angrepp på tandytan, vilket inleds med urkalkning av emaljen, fortsätter med enzymatisk nedbrytning av organiska strukturer och slutar med att det bildas hålrum. Om inte angreppet hejdas kan urholkningen tränga igenom emaljen och tandbenet tills pulpan nås. De tre vanligaste teorierna om uppkomsten av karies är att syra från bakterier leder till urkalkning; att mikroorganismer bryter ned emaljprotein; eller att keratolytiska mikroorganismer producerar kelater som leder till urkalkning.
Parodontologi är en gren inom tandvård och tandläkarvetenskap som fokuserar på studier och behandling av strukturer som stöder tänderna, såsom käkben, tandkött, koten och cement. Parodontologin handlar huvudsakligen om prevention, diagnostisering och behandling av parodontala sjukdomar, som exempelvis parodontit och gingivit. Dessutom kan ämnet även innefatta forskning och undervisning kring implantat och deras integration med mjuk- och hårtvävnad i käken.
"Oral diseases" refer to a range of conditions that affect the mouth, teeth, and gums. These can include dental caries (cavities), periodontal disease (gum disease), oral cancer, tooth loss, and other disorders. Many oral diseases are preventable with good oral hygiene practices, regular dental check-ups, and a healthy diet. However, certain factors such as genetics, lifestyle choices, and socioeconomic status can increase the risk of developing these conditions. Early detection and treatment of oral diseases is important to maintain overall health and prevent more serious complications.
Sekundära eller systemiska infektioner pga spridning av mikroorganismer, vars primära infektionshärd är belägen i de parodontala vävnaderna.
En kombination av tandbeläggningsindex och tandstensindex för bestämning av munhygienstatus.
Akut eller kronisk tandköttsinflammation, kännetecknad av svullnad, nekros längs tandköttsranden, smärta, blödning, dålig lukt och ofta ett pseudomembran. Tillståndet kan sprida sig till munslemhinnan, tungan, gommen eller svalget. Orsaken är inte helt klarlagd, men kan omfatta infektion med Fusobacterium nucleatum och spiroketerna Borrelia och Treponema.
Tandköttssjukdomar är en allmän beteckning för olika patologiska tillstånd som drabbar tandköttet, även känt som gommen eller mukosan, och omgivande strukturer i munhålan.
Treponema är ett släkte av spiralformade, gramnegativa bakterier som tillhör familjen Spirochaetaceae. Bakteriesläktet innehåller flera arter som kan orsaka sjukdomar hos människor, däribland syfilis (Treponema pallidum) och skorbut (Treponema denticola). Dessa bakterier är ofta svåra att kultivera i laboratorium och kan därför vara utmanande att diagnostisera.
Treponema infection refers to an infectious condition caused by bacteria of the Treponema genus, including T. pallidum (causative agent of syphilis), T. pertenue (causative agent of yaws), and T. carateum (causative agent of pinta). These infections can lead to various symptoms depending on the specific species and stage of infection, ranging from skin lesions to severe organ damage if left untreated.
En tandbeläggning är en typ av tandbehandling där ett tunt lag av kompositresin eller glasfiber appliceras på ytan av tänden för att återställa formen och funktionen, skydda mot kariesutveckling eller för att förbättra dess utseende.
Ett släkte av Pasteurellaceae som är gramnegativa, icke sporbildande, orörliga och fakultativt anaeroba. De flesta medlemmar förekommer både som patogener och som tillhörande normalfloran i luftvägar, matsmältnings- och könsorgan hos djur.
Behandling på tandvårdsklinik för förebyggande av parodontala sjukdomar eller andra tandsjukdomar genom rensning och putsning av tänderna. Behandlingen omfattar borttagning av plack och tandsten, behandling med kariesförebyggande medel, kontroll av lagningar och proteser, korrigering av konturer på lagningar och kontroll för förekomst av inklämda matrester.
"Tandborstning är den aktiviteten där en borste används för att mekaniskt rensa tänder och tandkött från plack, matrester och andra föroreningar, med syfte att främja god oral hälsa och förebygga sjukdomar som karies och gingivit."
Saliv är ett vattenbaserat sekret som produceras av käkspeckarna och tungspetsgländerna i munhålan. Det består huvudsakligen av vatten, men innehåller också elektrolyter, enzymer och proteiner som hjälper till att bryta ner mat, skydda tänderna och underlätta sväljningen.
En medlem (bakteriellt kollagenas) av matrismetealloproteinaserna som spjälkar trippelskruvat kollagen av typerna I, II och III. EC 3.4.24.3.
Den del av käkbenen i vilken tänderna sitter.
Lösningar för munsköljning som har renande, bakteriedödande eller lindrande egenskaper.
Det totala utbudet av tjänster för diagnos, förebyggande och behandling av tandsjukdomar eller tandskador.
'Porphyromonas' är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som normalt förekommer i människans mun och tarm. Släktet innehåller flera arter, däribland Porphyromonas gingivalis, som är starkt kopplat till parodontit, en inflammatorisk sjukdom som kan leda till tandlossning. Bakterier i släktet 'Porphyromonas' producerar enzymer och toxiner som kan orsaka infektioner och skada vävnader i kroppen.
Systematiska sammanställningar av data rörande tand- eller munhälsotillståndet hos en population inom ett givet geografiskt område.
"Epithelfästet" är en term inom anatomi och histologi som refererar till den vävnad som täcker ytor av kroppen, inklusive huden och de slemhinnor som löper längs med luftvägar, matstrupe, urinvägar och reproduktiva organ. Epitelcellerna är specialiserade för att fungera som en barriär mellan det inre miljön och den yttre miljön, skyddar mot infektioner, håller kroppsvätskor inne och reglerar utbyte av substanser mellan kroppen och omgivningen.
Artiklar för hemmabruk för skötsel av tandhälsa och parodontal hälsa. Hit hör t ex tandborstar, tandtråd, munsköljvätska och hjälpmedel för stimulering av tandköttet.
Onormal utvidgning av tandköttets sulkus som inte åtföljs av apikal förflyttning av epitelfästet.
Tandrörlighet, eller dental hypersensitivitet, är ett smärttillstånd som kännetecknas av plötsliga, stötvisa och ofta vassa smärtor i tänderna när de utsätts för varma, kalla, söta, sura eller fuktiga stimuli. Smärtan orsakas vanligtvis av att emaljen på tanden är skadad eller borta, vilket gör att dentinnan under exponeras och blottläggs för yttre irriterande substanser.
Hemagglutininer är ett protein som förekommer på ytan av vissa virus, till exempel influensavirus. Proteinet har kapaciteten att fästa sig vid röda blodkroppar och orsaka deras klumpning eller agglutination. Detta är anledningen till att det heter just hemagglutinin. Detta protein spelar en viktig roll i virusets infektionsförmåga, eftersom det underlättar viruset att binde sig till celler i andningsvägarna och på så sätt invadera dem.
"Subgingival scraping, also known as subgingival debridement, is a dental procedure that involves the removal of plaque and calculus (tartar) from below the gum line, helping to manage and prevent gum disease."
Ett släkte grampositiva, stavformade och icke rörliga bakterier. Eventuella filament är antingen raka eller vågiga.
Pasteurellaceae är en familj gramnegativa bakterier, som innefattar ett stort antal genera, däribland Pasteurella, Haemophilus och Mannheimia. Många av dessa bakterier är kända för att orsaka infektioner hos människor och djur, såsom lunginflammation, blodförgiftning och vävnadsinfektioner.
'Campylobacter rectus' är en gramnegativ, spiralformad, mikroaerofil bakterie som kan förekomma som normal flora i människans mun, men kan även orsaka infektioner, särskilt i eller nära munhålan och i käkbenet. Infektionen kan leda till tandlossning, beninflammation och i vissa fall leda till mer allvarliga komplikationer som endokardit (hjärtklaffsinflammation) och bakteriell meningit (hjärnhinnesacksinflammation).
En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.
Pasteurellaceae-infektioner är infektioner orsakade av bakterier som tillhör familjen Pasteurellaceae, inklusive arter som Pasteurella multocida, Haemophilus influenzae och Klebsiella pneumoniae. Symptomen varierar beroende på vilken art som orsakar infektionen och kan omfatta andningsvägsinfektioner, hud- och webbplatsinfektioner, blodförgiftning och meningit. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Fusobacterium.
"Tandrotshinna" är en odontologisk term som refererar till en inflammation i tandköttet, det mjuka vävnadslagret runt tanden. Den kan orsakas av en infektion från en karies- eller parodontalförändring, eller en skada på tandköttet. Tandrotshinna visar sig ofta som en röd, svullen och smärtsam fläck i tandköttet, och kan leda till obehag vid konsumtion av heta, kalla, söta eller syrliga livsmedel. I vissa fall kan den utvecklas till en abscess om den inte behandlas tillräckligt snart.
Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.
Det fasta, benartade bindväv som täcker tandroten från emalj-cementgränsen till rotspetsen och som dessutom utgör stöd åt tanden genom att vara fäste för det parodontala ligamentet.
'Prevotella melaninogenica' är en gramnegativ, anaerob bakterie som förekommer naturligt i människans oral håla och tarm. Den kan också orsaka infektioner i kroppen när den sprider sig från dess normala habitat, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Infektioner som orsakas av 'Prevotella melaninogenica' innefattar ofta lunginflammation, hudinfektioner och ledinflammationer.
Tandsjukdomar är sjukdomar eller skada som drabbar tänderna och orala hålrumen, inklusive tandkött, käkar och käkleder.
Tillstånd där den tudelade eller tredelade roten på en molartand blottläggs till följd av parodontal sjukdom. Tillståndet kan leda till tandlossning, temperaturkänslighet, smärta och benvävsresorption.
'Veillonella' är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i människans mun, tarm och hud. Dessa bakterier är asaccharolytiska, vilket betyder att de inte kan använda socker till energiproduktion, utan istället metaboliserar laktat som en närings källa. De kan vara opportunistiska patogener och orsaka infektioner såsom endokardit, lunginflammation och tandköttsinflammation vid odontalgi.
För tidig födelse, eller prematuritet, definieras som ett födelsedatum som inträffar senare än 20 veckor graviditet och tidigare än den uppskattade normala förlossningsdatumen, men vanligtvis anses födslar som inträffar före 37 kompletta graviditetsveckor vara för tidiga.
Prevotella är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i människans mun, tarm och vagina. Prevotella-bakterier kan också påträffas i slemhinnor i andningsvägar och i huden. Vissa arter av Prevotella kan orsaka infektioner när de överväxer normalt förekommande bakterier eller när de tränger in i kroppens vävnader genom skador eller operationer. Infektioner som orsakas av Prevotella kan vara odontogen (tandrelaterade), luftvägsinfektioner, blodförgiftning och infektioner i kvinnans underliv.
Motbjudande andedräkt med flera tänkbara orsaker: dålig munhygien, infektioner i tänder eller munhåla, eller vissa födoämnen.
Bakterieinfektioner orsakade av släktet Actinobacillus.
Ett inom odontologin allmänt använt statistiskt begrepp.
N-[4-guanidino-1-(2-naftylkarbamoyl)butyl]-DL-bensamid. Ett enzymsubstrat som medger mätning av peptidhydrolasaktivitet, t ex trypsin och trombin. Enzymerna frigör 2-naftylamin, som mäts kolorimetrisk t.
Perikoronit är en odontologisk term som refererar till inflammation och infektion i den mjuka vävnaden runt omkring en delvis erupterad tand, särskilt när en wisdom tooth är delvis utbruten. Den kan orsaka smärta, svullnad och dålig andedräkt.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Sjukdomstillstånd och sjukdomsförlopp som tillstöter vid diabetes mellitus. Pga den bristande blodsockerregleringen hos diabetespatienter kan sjukliga processer uppstå i ett flertal vävnader och organ, inkl. ögon, njurar, blodkärl och nervvävnad.
Gramnegativa bakterier som isolerats från andningsvägarna, tarmsystemet, kindhålan och urinvägarna. De ingår sannolikt i normalfloran hos människor och djur.
Tunna skikt av bakterier eller andra mikroorganismer på ytor i vatten eller andra våta miljöer där organismerna kan leva, t ex på medicinska implantat, på tandytor eller på båtbottnar i sjövatten. I r eningsverk används biofilm för vissa processer. Biofilmen består av flera lager celler i ett skyddande slem av polymerer, som cellerna själva producerar, och som bildar en barriär mot såväl fagocyter som antibiotika.
Neanderthal (tillsammansskrivet Neandertal) refererar till en utdöd art av arkeologiskt och paleontologiskt människoapa (Homo neanderthalensis), som levde i Europa och västra Asien under pleistocen, fram till för cirka 40 000 år sedan. De var morfologiskt anpassade till den kalla klimatet och hade en robust kroppsbyggnad, med ett distinkt utseende som inkluderar en utbuktande panna och ett avsmalnande bakhuvud. Neanderthalerna var skickliga jägare och levde i små sociala grupper. De är kända för sitt användande av verktyg, eld och möjligen även för en form av språk. Neanderthalerna är nära släkt med den moderna människan (Homo sapiens) och det finns bevis för att de har hybridiserat med varandra.
Ett släkte gramnegativa, anaeroba, stavformade bakterier som finns i kroppshålor hos människor och andra djur. De bildar inte endosporer. Vissa arter är patogena och kan ge variga eller nekrotiska infektioner.
En gramnegativ, glidande bakterie som kan förekomma i munhålan. Den orsakar periodontit.
"Microbial interactions" refer to the various ways in which different microorganisms, such as bacteria, fungi, and viruses, influence each other's growth, survival, and behavior when they are present in the same environment. These interactions can be either positive (mutualistic or symbiotic), negative (competitive or antagonistic), or neutral, and can occur through a variety of mechanisms, including the production of metabolites, enzymes, and signaling molecules, as well as direct physical contact between cells. Understanding microbial interactions is crucial for understanding the dynamics of microbial communities in various ecosystems, including the human body, and has important implications for fields such as medicine, agriculture, and environmental science.
"Non-parametric statistics" refer to statistical methods that make no assumptions about the distribution of the data or the parameters of that distribution. These methods are particularly useful when data does not follow a normal (or any other specific) distribution, and can be used for both descriptive and inferential purposes. Examples of non-parametric tests include the Mann-Whitney U test, Wilcoxon signed-rank test, and Kruskal-Wallis H test.
Papillon-Lefèvre syndrom är en sällsynt, autosomalt recessivt arvad genetisk hud- och tand sjukdom, karaktäriserad av transplantationsimmunologiska defekter och rekurrent infektioner. Den kännetecknas huvudsakligen av svåra tidiga parodontit (tandsmältningsinflammation) som orsakar tandlossning, palmoplantar keratoderma (torr, grov hud på handflator och plantor), och ofta även rekurrent bakteriell skinninfektion. Sjukdomen beror på mutationer i genen för katalaseproteinase C (CTSC) som leder till nedsatt funktion av proteaset. Detta orsakar en störning i den normala cellytan och immunförsvaret, vilket gör att individen blir mer känslig för infektioner.
"Tandhals, eller parodontium, refererar till det stödjande strukturella systemet kring tänderna, inklusive tandkött, cement, periodontall ligament och alveolärben."
Endogena föreningar som förmedlar inflammation (autakoider), och likartade exogena ämnen, inkl. syntetiska prostaglandiner.
Läran om och reglering av kosten.
Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.
Exponering av tandroten pga förflyttning av tandköttskanten.
En stor grupp anaeroba bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Ytorna i munhålan, inkluderande tandköttets slemhinna, gommen, läpparna, kinderna, munbotten och andra delar. Slemhinnan består för det mesta av icke-keratiniserat, skiktat och skvamöst epitel som täcker muskelvävnad, ben eller körtlar, men som på vissa ställen kan uppvisa varierande grad av keratinisering.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Trichomonas är ett smittsam protozoiskt parasit som orsakar en sexuellt överförbar infektion, ofta känd som trichomoniasis. Infektionen kan drabba både kvinnor och män, men symptomen är vanligare hos kvinnor. Symptomen kan inkludera vaginal inflammation, sår, iritation, grönaktig eller gulaktig utflöde med illaluktande doft, smärta under samlag och i vissa fall svullnad av slidan eller slidans ingång. Hos män kan infektionen orsaka irritation inuti urinröret, smärta efter ejakulation och ibland sår på förhuden eller vid änden av penis. I allvarliga fall kan Trichomonas leda till komplikationer som infertilitet, förtidig födsel och ökad risk för HIV-infektion.
Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Bacteroides.
Antimitotika är ett samlingsbegrepp för läkemedel som stör celldelningen (mitosen) hos celler, främst cancerceller. Genom att hindra celldelning kan antimitotika minska cancersjukdomens tillväxt och spridning. Dessa läkemedel fungerar genom att påverka olika proteiner som är involverade i cellcykeln, vilket leder till en instabil celldelning eller apoptos (programmerad celldöd). Antimitotika används ofta i kombination med andra cancerbehandlingar såsom strålbehandling och kirurgi.

Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv. De två vanligaste formerna av parodontalsjukdomar är gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (parodontalbesked). Gingivit orsakas av plack och smittämnen som ansamlas vid tänderna och kan leda till blödande, svullnad och rödaktighet av tandköttet. Om gingivit inte behandlas kan den utvecklas till parodontit, där inflammationen sprider sig till djupare delar av munhålan och orsakar skada på käkbenen och bindväven som håller tänderna på plats. Parodontalsjukdomar kan leda till tandlossning, onormala rörelser i tänderna och i vissa fall även allvarligare systemiska hälsoproblem. Riskfaktorer för parodontalsjukdomar inkluderar tobaksrökning, diabetes, vissa mediciner, ålder, genetik och dålig oral hygien.

'Tandlossning' betyder i medicinsk terminologi att en eller flera tänder lossnar från sin normala position i käkmuskulaturen. Detta kan bero på olika orsaker, till exempel parodontit (inflammation i tandkött och benvävnad), karies, trauma eller åldersrelaterade förändringar. Tandlossning kan leda till smärta, sänkt självkänsla och svårigheter med att tugga och tala. I vissa fall behöver tandlossning behandlas av en odontolog eller tandläkare för att förebygga ytterligare komplikationer.

'Tandköttsinflammation' (latin: Gingivitis) är en inflammatorisk reaktion i tandköttet (gingiva), orsakad av plack och/eller tandsten. Plack är en biofilm av bakterier som ansamlas på tändernas ytor, särskilt vid tandsäckarnas öppningar. Om placken inte tas bort kan den leda till inflammation i form av rödvinet, svullnad och blödningar i tandköttet. Tandköttsinflammation är en reversibel tillstånd som ofta kan behandlas med effektiv muntlig hygien och professionell tandsjukvård. Om den inte behandlas kan den leda till mer allvarliga orala sjukdomar, såsom parodontit (tandsäckssjukdom).

'Parodontalstatus' är ett begrepp inom tandvården som avser en undersökning och bedömning av individens parodontala hälsa, det vill säga hälsotillståndet på munnen kring tänderna. Denna bedömning innefattar vanligen följande parametrar:

1. **Djupen på tandköttsfickor:** Detta mäter den djupa fickan mellan tanden och tandköttet, som kallas för sulcus/periodontalpocket. Om dessa fickor är djupare än 3 mm kan det vara tecken på parodontit (tandköttsinflammation).

2. **Tandköttsrecession:** Detta mäter hur långt tandköttet har dragits tillbaka från tanden, vilket kan leda till känslighet och ökad risk för parodontit.

3. **Blödningar:** Om det finns blödningar i tandköttsfickorna när de mäts kan det vara tecken på inflammation eller aktivt ongoing parodontalt sjukdomstillstånd.

4. **Placka och tandsten:** Dessa är hårda beläggningar som bildas av bakterier och mineraler på tänderna, vilka kan leda till karies och parodontit om de inte tas bort regelbundet genom god muntlig hygien.

5. **Mobilitet:** Hur löst tanden sitter i dess alveol (tandköttsfäste) kan också ingå i bedömningen av parodontalstatus.

En fullständig parodontal statusbedömning utförs normalt vid tandläkare eller specialist i parodontologi, och ger värdefull information om individens muntliga hälsa samt behandlingsbehov. Det rekommenderas att en sådan undersökning upprepas regelbundet för att övervaka eventuella förändringar och för att främja goda tänder- och munsalutet.

'Parodontalficka' är en tandsjukdom där det uppstår ett smalt utrymme mellan tanden och tandköttet. Fickan bildas när tandköttet drar sig tillbaka från tanden, vilket kan ge upphov till en inflammation i området. Parodontalfickor orsakas av bakterier som ansamlas vid tanden och bildar plack. Om placken inte tas bort kan den leda till att tandköttet svullnar upp, blir rött och blöder lätt.

Om parodontalfickorna inte behandlas kan de fortsätta att växa och orsaka allvarligare skador på käkbenet och tänderna. I värsta fall kan det leda till tandlossning eller att tänderna faller ut. Behandlingen av parodontalfickor innebär ofta en grundlig rengöring av tänderna och tandköttet, samt möjligen även medicinska behandlingar för att reducera inflammationen och bakterierna i området. Det är viktigt att besöka tandläkaren regelbundet för en kontroll och rengöring av tänderna för att förebygga parodontalfickor och andra tandsjukdomar.

'Periodontal Attachment Loss' (PAL) är en medicinsk term som refererar till den biologiska bindningen mellan tanden och tandköttet, vilken har förlorats. Denna bindning består av kollagenfibrer och cement som håller tanden fast i sin alveolära benficka.

PAL mäts ofta i millimeter och representerar den totala djupen från tandköttets övre kant (den free gingival marginen) till den nedersta punkten av den bibehållna cement-enameljunctionen. En ökning i PAL antyder en försämring av den periodontala statusen och kan vara ett tecken på sjukdomar som exempelvis parodontit.

Alveolarresorption är en medicinsk term som refererar till den process där benvävnad i alveolerna, de små luftfyllda säckarna i lungorna där gasutbyte sker, bryts ned och absorberas. Detta orsakas vanligtvis av en inflammatorisk reaktion som följd av en infektion eller skada, till exempel vid lungsjukdomar som COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease) och tuberkulos.

Denna process kan leda till en förlust av lungvolym och funktion, och kan orsaka symptom som andnöd och hosta. Behandlingen av alveolarresorption beror på den underliggande orsaken, men kan innefatta antiinflammatorisk behandling och antibiotika för att behandla infektioner. I vissa fall kan kirurgi vara aktuell för att avlägsna skadad lungvävnad.

'Tandkött' är ett annat ord för tandfleisch, som är det mjuka vävnadsgemeten som omger tändernas rotsystem. Tandköttet hjälper till att skydda tänderna från skada och infektioner genom att bilda en barriär mot bakterier och andra främmande partiklar i munhålan. Det är viktigt att ha ett hälsosamt tandkött för att undvika problem som parodontit (tandlossning) och andra parodontala sjukdomar.

'Parodontium' är ett medicinskt begrepp som refererar till det biologiska systemet som ger stöd och håller fast tänderna i käken. Det består av följande strukturer:

1. Tandkött (Gingiva): Den mjuka, köttiga vävnaden som omger tänderna och skyddar dem från skada.
2. Tandköttsfäste (Periodontal ligament): Det är en kollagenrik vävnad som fäster tanden till käkbenet och ger möjlighet till små rörelser när man tuggar.
3. Käkbenssubstans (Alveolär ben): Den del av käken där tänderna sitter fast. Det är ett poröst ben som innehåller många hålrum för att ge plats åt blodkärlen och nerverna.
4. Cement: En hård, mineraliserad vävnad som täcker roten av tanden och fäster den till käkbenssubstansen.

Parodontiumet kan drabbas av sjukdomar, såsom parodontit (tandköttsinflammation) och periodontal celulit (infektion i tandköttsfästet). Dessa sjukdomar kan leda till tandlossning och eventuell förlust av tänderna om de inte behandlas.

'Porphyromonas gingivalis' är en gramnegativ, anaerob bakterie som är associerad med parodontit, en allvarlig form av tandköttsinflammation. Denna bakterie producerar enzymer och toxiner som kan skada vävnader och orsaka immunreaktioner i kroppen. Den kan också vara associerad med allmänna inflammatoriska tillstånd och systemiska sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar, diabetes och cancer.

Kronisk parodontit är en smittsam inflammatorisk sjukdom som orsakas av bakterier och som främst drabbar tandkött och käkben. Den kännetecknas av en långvarig, progressiv nedbrytning av parodontet, det vill säga det stödjevävnad som håller tanden på plats. Sjukdomen kan vara asymptomatisk under lång tid, men kan leda till tandlossning och försämrad munsundhälsa om den inte behandlas. Faktorer såsom obehandlad tandkaries, rökning och genetiska faktorer kan öka risken för att utveckla kronisk parodontit.

"Plack" är ett begrepp som används inom kardiologi och refererar till en typ av atherosklerotisk plak i halsartärerna (karotisplack) eller i koronarartärerna i hjärtat. Placken består av fettsyror, kolesterol, calcium, blodceller och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan den störa blodflödet och orsaka symptom som halsvickelser (i fallet med karotisplack) eller bröstsmärta eller andningssvårigheter (i fallet med koronarplack). I värsta fall kan en plack i koronarartären lossna och orsaka ett hjärtattack.

'Tandköttsvätska' (medicinskt även känd som Gingival crevicular fluid, GCF) är en liten mängd klar, serös vätska som utsöndras från tandköttets tärningar (papillae) och små rörformade strukturer (gingivaltuberklar) i tandköttet. Denna vätska innehåller olika proteiner, enzymer och andra substanser som kan ge information om den inflammatoriska processen i tandköttet. Tandköttsvätskan ökar vid gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (smittsam tandköttssjukdom).

Tandförlust, även känd som odontiatri eller dental caries, är en hälsozustand där tandens emaloid, dentin eller cement har skadats orsakat av bakteriersyra i plack. Detta sker vanligtvis när munhygienen försummas och kariesbildande bakterier kan odlas i munnen. Socker och andra kolhydrater som intas i kosten konverteras till syror av dessa bakterier, vilket leder till en nedbrytning av tanden. Tandförlust kan leda till smärta, infektioner, problem med att tugga och tala korrekt samt andningssvårigheter om den inte behandlas.

'Blödande tandkött' kan definieras som en tillstånd där mjukvävnaden runt tänderna, även kallad gingiva, blöder. Detta kan bero på en rad olika orsaker, men ofta är det ett tecken på inflammation i samband med tandplack och/eller parodontit (tandsmältningsjukdom). Andra möjliga orsaker kan vara skada eller trauma till munhålan, vissa mediciner, sjukdomar som hämmar blodets koagulering, eller vissa former av cancer. Om du upplever blödande tandkött rekommenderas du att söka vård hos en tandläkare eller en mun- och käkmottagning för att fastställa orsaken och få behandling.

Plackindex, även känd som Plack's index eller Coagulation Index, är ett laboratoriemedicinskt mått som används för att bedöma koagulationsstatus hos en patient. Det är ett numeriskt värde som beräknas genom att jämföra normala referensintervall för protrombintid (PT) och aktiverad partiell tromboplastintid (aPTT).

Plackindex-värdet kan räknas ut med hjälp av följande formel:

Plackindex = [(PTreferens - PTpatient) / PTreferens] x 0,55 + [(aPTTreferens - aPTTpatient) / aPTTreferens] x 0,45

Där PTpatient och aPTTpatient är de faktiska värdena för en individuell patient, medan PTreferens och aPTTreferens är de normala referensvärdena för laboratoriet. Plackindex-värdet ligger vanligtvis mellan -5 och +5.

Ett Plackindex-värde nära 0 indikerar en normalt fungerande koagulationsstatus, medan värden utanför det normala intervallet kan vara tecken på koagulationsstörningar. Värden över 0 antyder förlängd koagulation, medan värden under 0 indikerar förkortad koagulation.

Aggressiv tandlossning (aggressive periodontitis) är en allvarlig form av tandlossning som karaktäriseras av snabb progression, djupa fickor mellan tanden och käkbenet samt inflammation. Den kan leda till att tänderna lossnar ifrån käkbenet på relativt kort tid. Detta orsakas ofta av en överdriven immunreaktion mot bakterier i tandplacken, vilket leder till destruktion av käkbensvävnaden. Andra faktorer som kan bidra till utvecklingen av aggressiv tandlossning är genetiska faktorer och vissa systemiska sjukdomar som diabetes.

Bacteroidaceae är en familj av gramnegativa, anaeroba bakterier som normalt förekommer i tarmfloran hos djur, inklusive människor. Ibland kan dessa bakterier orsaka infektioner, särskilt vid störningar i den normala tarmbakteriefloran eller vid nedsatt immunförsvar.

En Bacteroidaceae-infektion kan ge upphov till en rad olika symptom beroende på vilken art av bakterien som orsakar infektionen och var den etablerats i kroppen. Till exempel kan Bacteroides fragilis orsaka intraabdominala infektioner, sepsis och infektioner i centrala nervsystemet. Andra arter av Bacteroidaceae kan orsaka lunginfektioner, hud- och webbinfektioner, endokardit och andra infektioner.

Diagnosen ställs vanligen genom kultur av patientens blod, urin eller annan kroppsvätska, följt av en identifiering av bakterien på artnivå. Behandlingen består ofta av antibiotika som är aktiva mot anaeroba bakterier, såsom metronidazol, carbapenemer eller cefoxitin.

I'm sorry for any confusion, but "dental depuration" is not a recognized term in dentistry or medicine. It is possible that there was a misunderstanding or typo in your question. If you meant to ask about dental prophylaxis, also known as teeth cleaning, it is a procedure performed by a dental hygienist to remove plaque and tartar from the teeth and gums. This helps prevent tooth decay, gum disease, and bad breath.

If you have any other question or need more information about dental health, I'll be happy to help.

Treponema denticola är en spiralformad, anaerob bakterie som förekommer naturligt i munhålan hos människor. Den är en av de huvudsakliga bakteriespeciesen som återfinns i tandbelägg och parodontit (tandköttsinflammation). Tillsammans med andra anaeroba bakterier kan den orsaka parodontit, vilket kan leda till tandlossning om det inte behandlas.

Treponema denticola producerar en rad olika enzymer och toxiner som bidrar till skadan på tandkött och benvävnader i munhålan. Den har också visat sig ha förmågan att undvika det immunförsvar som kroppen sätter upp, vilket gör den svårare att behandla.

Det är viktigt att uppmärksamma betydelsen av god oral hygien för att minska mängden bakterier i munhålan och förebygga komplikationer som parodontit och tandlossning.

'Munhygien' refererer til renhold og pleje av munnens strukturer og funksjoner for å fremme og bibeholde godt helsetilstand. Denne inkluderer renseing av tennene, bruk av tandbørste og tandpasta, undersøkelse av munnen etter tegn på sykdom, og eventuell behandling av problemer som fårs i munn og tann. Munhygien inneholder også råd om kosthold og vaner som kan påvirke tannhelsen, slik som røyking og overtift av søte drikker og snacks. Regelmessige besøk hos en tandlæge eller tannhjelper er også en viktig del av munhygien for å oppdage og behandle eventuelle problemer i tidlig fase.

'Root planing' er en rutinemessig, ikke-kirurgisk behandling innen tannhelse som ofte utføres av tannlege til å rense og jevne rottoppene (overflater) på tennene. Denne behandlingen utføres vanligvis under lokalbedøvelse og kan være nødvendig for å behandle parodontitt, en infeksjon i munnen som angriper tannkjøttet og biter etterhvert på rottoppene av tennene.

Under en root planing-behandling vil tannlægen fjerne bakterier, tar og eventuelt forkalkning (tartar) fra de nederste deler av tennene og tannkjøttet rundt om dem. Dette gjør det mulig å jevne ut rottoppene slik at de blir glatte og fri for bakterier, noe som igen kan hjelpe til å redusere antall bakterier i munnen og forebygge ytterligere skade på tannkjøttet.

Root planing kan være en del av en mer omfattende behandling for parodontitt, som også kan inkludere skalingsbehandling (rensning av tennene over og under tannkjøttet), bruk av antibakterielle midler og eventuelt kirurgiske ingrepsmetoder.

'Aggregatibacter actinomycetemcomitans' är en gramnegativ, anaerob bakterie som normalt kan påträffas i munhålan hos människor. Den är en av de vanligaste bakterierna som orsakar parodontit, en inflammatorisk sjukdom som drabbar tandkött och benvävnad kring tänderna. Bakterien kan också vara associerad med andra infektionssjukdomar som endokardit (hjärtsäckinflammation) och sårinfektioner. 'Aggregatibacter actinomycetemcomitans' är känd för sin förmåga att bilda biofilm och producera toxiner, vilket gör den till en patogen bakterie.

Tandsten (odontal kalkulus) är en hård, kalkliknande beläggning som bildas när mineraler i saliven precipiterar och akkumulerar på tändernas yta. Den består av bakterier, proteiner och mineraler. Tandsten kan leda till munhygieniska problem, såsom parodontit (tandlossning) och karies, om den inte tas bort regelbundet genom professionell tandvård och god oral hygien.

Fusobacterium nucleatum är en grampositiv, anaerob bakterie som normalt förekommer i munhålan hos människor. Den är en vanlig art av munslemhinnsbakterier och spelar en viktig roll i uppkomsten av tandsjukdomar som parodontit och tandköttsinflammation. Fusobacterium nucleatum kan också orsaka infektioner i andra kroppsdelar, särskilt när immunförsvaret är nedsatt. Den har associerats med allvarliga sjukdomstillstånd som blodförgiftning (sepsis), hudinfektioner och infektioner i inre organ som lever, lungor och hjärnan.

'Mun' (oral cavity) refererar till det rummet i huvudet där tänderna, tungan och käken befinner sig. Det är den del av respirations- och alimentärsystemen som möts först när mat, dryck eller luft tas in i kroppen. Munnen är också en viktig del för kommunikation, eftersom den används för att forma ljud och ord under talet.

'Bacteroides' är en genus av gramnegativa, anaeroba bakterier som normalt förekommer i tarmfloran hos däggdjur, inklusive människor. De utgör en stor del av den normala bakteriefloran i tarmsystemet och hjälper till att bryta ned komplexa kolhydrater som inte kan brytas ner av värden.

Bacteroides-arter är också kända för sin förmåga att producera en rad enzymer som kan bryta ned proteiner, lipider och kolhydrater, vilket gör dem till effektiva sönderdelare av organiska material i tarmen. Dessa bakterier är också kända för sin förmåga att bilda biofilm, vilket kan göra dem svårare att behandla med antibiotika.

I vissa fall kan Bacteroides-arter orsaka infektioner, särskilt när de kommer utanför tarmen och tränger in i andra kroppsdelar. De kan orsaka abscesser, meningit, sepsis och andra infektioner, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.

'Munhälsa' (oral health) är en delmängd av allmän hälsa som direkt eller indirekt påverkar mun, tänder, tandkött, käkar, skallben och de angränsande strukturerna. Den omfattar prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar i munnens olika strukturer samt upprätthållandet av normalt funktion och estetik.

En medicinsk definition av 'Munhälsa' är:

"Den tillståndet då alla strukturer i munhålan (tänder, tandkött, käkar, skallben, muskler, salivkörtlar och de angränsande strukturerna) är friska, fungerar normalt och inte orsakar smärta, infektion eller någon funktionell störning. Det innebär att munhålan är fri från sjukdomar som karies, paradontit, oral cancer, munsår, tandsmärtor, torr mun och andra patologiska tillstånd."

'Prevotella intermedia' är en grampositiv, anaerob bakterie som normalt kan påträffas i människans mun och tarm. Den kan vara associerad med olika infektionssjukdomar, särskilt inom orala regionen, såsom parodontit (tandköttsinflammation) och absceesser (infekterade sårfyllda med pus). Vid systemiska infektioner kan den också påträffas i blodet eller i andra kroppsvätskor.

I vissa fall kan 'Prevotella intermedia' vara svår att behandla på grund av dess resistens mot vissa antibiotika, och det kan krävas en kombination av olika typer av antibiotika för att effektivt behandla infektioner orsakade av denna bakterie.

Medicinskt sett betyder "mun, tandlös" att individen saknar tänder i munhålan. Detta kan bero på olika orsaker, till exempel på grund av en medfött missbildning, en sjukdom eller som ett resultat av vuxenlivets tandbortfall. I vissa fall kan det vara möjligt att ersätta de saknade tänderna med hjälp av tandproteser eller implantat för att återställa funktion och/eller esthétik.

'Karies' er en medicinsk betegnelse for en infektionssygdom i tanden, som karakteriseres ved nedbrydning af tandemaljen (den hårde ytre del af tanden) pga. syre dannet av mundens bakterier, der omdanner sukker til syre. Dette fører til dannelse af huller eller skader på tanden. Karies er en meget almindelig sygdom og kan forhindres eller behandles ved godt tandsygnspleje, fluoridbehandling og regelmæssige tandlægekontroller.

Parodontologi är en gren inom tandvård och medicin som fokuserar på studier och behandling av strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben, käkmuskler och annan mjuk vävnad. Parodontologer är specialister inom området och behandlar ofta tillstånd som parodontit (tandköttsinflammation) och pyorrhea (en allvarlig form av tandköttsinflammation). De kan också vara involverade i prevention, diagnostisering och behandling av parodontala sjukdomar som kan leda till tandlossning om de inte behandlas.

"Munsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som drabbar munhålan och tänderna. Det kan inkludera karies, parodontit (tandköttsinflammation), tandlossning, torr munsjukdom (xerostomi), apnalsjuka (apnoe), munmusslor, röda eller vita fläckar på slemhinnan, och vissa former av cancer, till exempel mundhöjdscancer.

Det är viktigt att uppsöka tandläkare regelbundet för att förebygga och behandla dessa sjukdomar. En god oral hygien, rätt näringsintag och en hälsosam livsstil kan hjälpa till att minska risken för munsjukdomar.

Fokal tandinfektion (eller dental abscess) är en infektion i eller runt en tand, ofta orsakad av en bakterieinfektion i pulpan (tandens inre del). Infektionen kan leda till att en abscess, en samling av smittspätt vätska, bildas i tandköttet eller i benstrukturen runt tanden. Detta kan orsaka smärta, svullnad och andra symtom som kan vara allvarliga om de inte behandlas. Förebyggande åtgärder inkluderar god oral hygien och regelbunden tandvård. Behandlingen av en fokal tandinfektion kan involvera att avlägsna den infekterade tanden eller utföra en rotbehandling för att rengöra och desinficeras canalen i roten på tanden. Antibiotika kan också vara nödvändiga för att behandla infektionen om det har spridits till andra delar av kroppen.

Munhygienindex, även kallat Plaque Index eller Simplified Oral Hygiene Index (OHI-S), är ett sätt att mäta munsaniteten hos en individ. Det görs genom att inspektera tänderna och områdena runt dem för tejpformad plack, tandsten och blödningar.

Indexet utvecklades av Greene och Vermillion 1964 och är ett simpelt och standardiserat sätt att bedöma munsaniteten. Det baseras på en poängskala från 0 till 3 för varje tand, där 0 betyder ingen plack eller tandsten och 3 betyder grov plack eller tandsten. Poängen summeras och divideras med antallet inspekterade tänder för att få ett genomsnittligt värde som representerar individens munsanitet.

En lägre poäng på munhygienindexet indikerar bättre munsanitet, medan en högre poäng indikerar sämre munsanitet och ökad risk för karies och andra orala sjukdomar. Regelbundna tätheter av tandläkarbesök och goda munhygienvanor kan hjälpa att underhålla en lägre poäng på munhygienindexet och främja en hälsosam munsanitet.

Nekrotiserande ulcerös gingivit (NUG) är en allvarlig infektion i munnen som orsakas av bakterier. Den drabbar främst tandköttet och karaktäriseras av djupa, nekrotiska sår (ulcerationer) som kan vara mycket smärtsamma. Infektionen kan också leda till en systemisk infektion om den inte behandlas akut.

NUG drabbar ofta personer med nedsatt immunförsvar, såsom HIV-positiva eller cancerpatienter under behandling. Andra faktorer som kan öka risken för NUG inkluderar tobaksrökning, stress, dålig oral hygien och missbruk av alkohol eller droger.

Symptomen på NGU kan inkludera:

* Akut smärta i munnen
* Rödviolett till grå ulcerationer (sår) på tandköttet
* Svullnad och blödning av tandköttet
* Fetid andedräkt
* Återkommande feber
* Minskad aptit och viktminskning

Om du tror att du kan ha NUG bör du genast söka vård hos en tandläkare eller en läkare. Behandlingen av NUG innebär ofta att rengöra munnen djupt och att behandla infektionen med antibiotika. I allvarliga fall kan kirurgi vara nödvändig för att avlägsna nekrotisk vävnad.

'Tandköttssjukdomar' (latin: Periodontal disease) är en sammanfattande benämning på en grupp sjukdomar som drabbar munnen och orsakas av infektion i tandköttet, det vill säga det vävnadslager som omger tänderna. De två vanligaste formerna är gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (parodontalbesväret).

Gingivit kännetecknas av en rodnad, svullnad och blödning av tandköttet. Den orsakas vanligen av dålig tänderhygien och plackbildning. Gingivit är reversibel om den behandlas tillfälligt, men om den inte behandlas kan den leda till parodontit.

Parodontit är en allvarligare form av tandköttssjukdom som orsakas av en infektion i det underliggande benvävnadslagret som håller tänderna på plats. Den kännetecknas av djupa fickor mellan tanden och tandköttet, benförlust och möjligen lösning av tänderna. Parodontit är i allmänhet icke-reversibel och kan leda till permanent skada på tänderna och käken om den inte behandlas.

Riskfaktorer för tandköttssjukdomar inkluderar dålig tänderhygien, rökning, diabetes, vissa mediciner och en genetisk predisposition.

'Treponema' är ett släkte av spiralformade, gramnegativa bakterier som tillhör familjen Spirochaetaceae. Dessa bakterier är små och rörliga med en flexibel cellstruktur och har en unik, dubbel membranstruktur under sin cellvägg.

Treponema-bakterier inkluderar flera patogena arter som orsakar olika sjukdomar hos människor. Två exempel är:

1. Treponema pallidum: Denna art orsakar syfilis, en sexuellt överförbar infektion (STI) som kan leda till allvarliga komplikationer om den inte behandlas korrekt. Syfilis har fyra olika stadier och kan vara asymptomatisk under lång tid.
2. Treponema denticola: Denna art är en del av den normala munfloran hos människor, men kan orsaka parodontit (tandköttsinflammation) och andra orala infektioner om den överväxlar.

Det är viktigt att notera att det finns också icke-patogena Treponema-arter som lever i naturen och inte orsakar sjukdom hos människor eller djur.

En Treponemainfektion är en infektion orsakad av bakterien *Treponema pallidum*. Det finns olika sjukdomar som orsakas av denna bakterie, däribland syfilis hos människor och diftteri hos hundar. Syfilis är en sexuellt överförbar infektion (STI) som kan ge upphov till allvarliga komplikationer om den inte behandlas korrekt. Symptomen på syfilis varierar beroende på stadiet av sjukdomen och kan inkludera hudutslag, sår, feber, trötthet och obehag i kroppen. Diftteri orsakas av en speciell typ av Treponema-bakterie och drabbar främst hundar, men kan även förekomma hos människor i sällsynta fall. Symptomen på diftteri inkluderar svullnad i halsen, feber och andningssvårigheter.

En tandbeläggning (i vardagligt tal även kallat "tandfyllning") är ett medicinskt ingrepp där en tandläkare tar bort cariös (ruttet) tandmassa och fyller i hålrummet med ett lämpligt material, exempelvis amalgam, komposit eller glasjonomer. Syftet är att återställa tanden så att den fungerar normalt och att förhindra vidare cariös angrepp. Tandbeläggningar kan också användas för att reparera skador på tänderna, till exempel sprickor eller fragment som lossnat.

'Actinobacillus' är ett släkte av gramnegativa, stavformade bakterier som normalt förekommer i munhålan och tarmbakterien hos djur, inklusive människor. Några arter av Actinobacillus kan orsaka infektioner hos djur och människor, särskilt vid immunsuppression. Exempel på sjukdomar som orsakas av Actinobacillus inkluderar aktinobacillos, en kronisk infektion av mjukvävnader i djur, och actinobacillusartärinfektion, en allvarlig blodburna infektion hos människor.

'Tandprofylax' er en medisinsk betegnelse for forebyggelsen av tannsyken parodontitt (tannbetennelse). Parodontitt innebærer en infeksjon og inflammasjon i det munnhule-ansluttede bindetissystemet som støtter tennene. Tandprofylax kan omfatte forskjellige tiltak, blant annet:

1. Gründlig og regelmessig tannhygiene: Det er viktig å fjerne plakk og bakterier regelmessig ved hjelp av tannbørste, tandtråd og andre tannverktøy.
2. Rutinemessige tannlægekontroller: Regelmessige besøk til tannlægen kan hjelpe å oppdage og behandle eventuelle problemer tidlig.
3. Fjerne risikofaktorer: Nikotin, alkohol og stivnål er faktorer som kan øke risikoen for parodontitt. Det er viktig å redusere bruken av disse substanser.
4. Godt helseforhold: En god allmennesundhet kan hjelpe å redusere risikoen for infeksjon og inflammasjon i munnhuleområdet.
5. Fluoridtillegg: Fluorid kan styrke tannenes overflate og redusere risikoen for hull i tennene.
6. Professionell tannreining: En professionell reining av tannene foretas av en tandlæge eller tannheler og innebærer en grundig rensebehandling av tannene og overflaten under gummitattene for å fjerne hård plakk (tartar).
7. Specielle behandlinger: I noen tilfeller kan tannlægen anbefale bruk av antibakterielle munnvandsprayer, desinfiserende munskylle eller antibiotiske medisiner for å redusere bakterietettheten i munnhuleområdet.

Det er viktig å ha regelmessige tannkontroller og rengjøringer for å holde tannene i god stand og redusere risikoen for parodontitt. Hvis du lider av parodontitt, kan en tidlig behandling hjelpe å redusere skader på tannene og kirurgiske ingrepsbehov.

Tandborstning är en metod för att rengöra tänder och tandkött genom att använda en borste. Den vanligaste typen av borste har mjuka filament som är arrangerade i grupper och fästs i en skaft. Tandborstning bör utföras minst två gånger per dag, under två minuter varje gång, för att effektivt ta bort plack och förebygga sjukdomar som karies och gingivit (inflammation i tandköttet).

Vid tandborstning är det viktigt att hålla borsten vinklad i ungefär 45-graders vinkel mot tanden, så att filamenten når upp till tandköttgränsen. Borsta ska sedan föras lätt fram och tillbaka över tänderna med korta rörelser, utan att trycka för hårt. Det rekommenderas att borsta yttre och inre ytan av alla tänder, samt tung- och kindsidorna av bakre tänderna.

Dessutom bör man också borsta tungan för att undvika dålig andedräkt orsakad av bakterier som sitter kvar på tungan. För att underlätta tandborstningen kan man använda en fluoridtandkräm, som hjälper till att stärka emaljen och skydda mot karies.

I slutet av tandborstningen bör man späda ut tanden med vatten och sedan torka den med ett rent handduk. Det är också viktigt att byta tandborste regelbundet, vanligtvis var 3-4:e månad, för att undvika att filamenten blir nedslitna och ineffektiva.

'Saliv' (eller 'saliva') er et legemsdigltemiddel, som produceres i munden hos mennesker og mange andre dyr. Det produceres af spytkirtlerne, der inkluderer parotis, submandibularis og sublingualis kirtlerne, samt mindre små kirtler spredt ud over mundhulen. Saliven har flere vigtige funktioner, herunder at hjælpe med at nedbryde maden under kauprocessen, at holde munden fugtig og at beskytte tænderne mod cariés (tandforrådnelse) ved at neutralisere syre, der produceres af bakterier i munden. Saliven indeholder også en række forskellige proteiner, mineraler og andre stoffer, herunder vand, natriumchlorid, bikarbonat, kalcium, fosfat og immunoglobulin A.

Matrix metalloproteinase 8 (MMP-8), även känt som neutrophil collagenase, är ett enzym som tillhör familjen matrix metalloproteinaser (MMPs). Dessa enzymer är involverade i nedbrytningen och omstruktureringen av extracellulär matris, det vill säga de proteiner och andra molekyler som utgör strukturen hos celler och vävnader.

MMP-8 är specifikt inblandat i nedbrytningen av typ I, II och III collagen, vilka är viktiga beståndsdelar i den extracellulära matrisen. Detta enzym produceras främst av neutrofila granulocyter, en typ av vita blodkroppar som är involverade i immunförsvaret. MMP-8 har en viktig roll vid inflammatoriska processer och kan bidra till sjukdomsprocessen vid exempelvis tandlossning, artros och hudinflammationer.

"Alveolarproces" eller "alveolarutskott" är medicinska termer som refererar till en patologisk tillstånd där det förekommer abnormt växt av benvävnad (osteogenes) inne i lungornas alveoler, små luftfickor där gasutbyte sker vid andning. Detta kan leda till andningssvårigheter och andra respiratoriska komplikationer.

Alveolarproces kan förekomma som en komplikation av olika sjukdomar, exempelvis cystisk fibros (CF) eller granulomatös sjukdom, såsom sarkoidos. I vissa fall kan det även vara relaterat till långvarig användning av kortisoninhalatorer för att behandla lungsjukdomar som astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD).

Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever andningssvårigheter, hosta eller annan andningsrelaterad symptomatologi, för att fastställa diagnos och få behandling så snart som möjligt.

'Munvatten' kan definieras som det saliva eller speicflöde som produceras i munnens körtlar. Det hjälper till att fuktföra munhålan, skydda tänderna och tandköttet, underlätta sväljning och smakförnimmelser. Normal mängd saliva vid vila är omkring 1-2 milliliter, men den kan öka under aktivitet som exempelvis matlagning eller äta.

'Tandvård' (odontologi) refererar till prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador relaterade till tänder, munhåla och käkben. Denna omfattar bland annat tandrengöring, fluoridering, fyllningar, rotbehandling, extrahering (borttagande) av tänder, behandling av parodontit (tandlossning), tandreglering och preventiva åtgärder för att undvika skada på tänderna. Tandvård är en viktig del av allmän hälsa eftersom munhåla-relaterade infektioner kan ha en betydande inverkan på kroppens övergripande hälsa.

'Porphyromonas' är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som normalt kan påträffas i människans och djurs munhåla. Släktet innehåller flera arter, men den mest kända och välstuderade är Porphyromonas gingivalis, som är en av de huvudsakliga orsakerna till tandköttsinflammation och parodontit. Dessa bakterier producerar enzymer och toxiner som kan skada vävnader och leda till sjukdomar i munhålan och ibland även systemiska infektioner.

En tandstatusundersökning är en systematisk granskning och bedömning av individens tänder, munhälsa och relaterade strukturer. Undersökningen inkluderar vanligen en visuell inspektion, klinisk provning och ibland användning av specialiserad utrustning för att upptäcka tecken på skada, sjukdom eller avvikelse.

Under en tandstatusundersökning kan tänder och munhåla granskas för:

1. Karies (tandskador)
2. Tandlossning
3. Tandplack (pålager) och tandsten
4. Munsjukdomar som gingivit (inflammation av tandköttet) och parodontit (inflammation eller infektion i strukturerna som håller tänderna fast)
5. Oral cancer och precancerösa tillstånd
6. Anomalier i tändernas utveckling och positionering
7. Övriga munhälsoförhållanden, såsom torr mun eller skada från proteser eller tandställningar

Resultaten av en tandstatusundersökning används ofta som underlag för att planera preventiva och kurativa behandlingar, samt för att övervaka individens munhälsa över tid. Det rekommenderas vanligen att genomföra en komplett tandstatusundersökning vid minst ett tillfälle per år, även om frekvensen kan variera beroende på individuella riskfaktorer och behov.

"Epithelial attachments" er en medisinsk terminologi som refererer til forskellige typer strukturer som holder epitelgevebe sammen med det underliggende væv. Disse forbindelser kan inkludere desmosomer, hemidesmosomer og tunneldannelser (tight junctions). De sørger for at holde de epiteliale celler sammen og hjælpe til at kontrollere hvad der passerer gennem dem.

"Tandvårdsartiklar för egenvård” är en benämning på produkter som säljs till allmänheten och används i preventiv tandvård och vardaglig oral hygien. Detta inkluderar t ex tandborstar, tandtråd, tandpasta, tandsmittar, tandsticksor och munnvatten. Dessa produkter hjälper till att förebygga mun- och tandsjukdomar som karies och parodontit (tandlossning). Det är viktigt att använda dessa produkter korrekt och regelbundet för bästa möjliga skydd och hälsa av tänder och mun.

'Tandköttsficka' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en sorts parodontal sjukdom, även känd som gom- eller tandköttssäck. Det handlar om en djupare ficka i tandköttet runt en tand där inflammation orsakar att tandköttet drar sig ifrån tanden och bildar en liten ficka. Om denna ficka blir djupare kan det leda till allvarligare former av parodontit, som i sin tur kan leda till tandlossning om den inte behandlas. Tandköttsfickor mäts ofta i millimeter och en ficka som är djupare än 3-4 mm anses vara patologisk och kräver uppmärksamhet.

'Tandrörlighet' är ett begrepp inom tandvården som refererar till en smärtsensation eller ömhet i tänderna när de utsätts för kyla, värme, söta, sura eller stickande livsmedel och drycker. Det kan också uppstå vid beröring av tanden, som vid tandborrning under en tandläkarundersökning. Tandrörlighet kan bero på olika orsaker, till exempel förslitning eller skada på emaljen eller cementen, recession av tandköttet, karies, pulpit, parodontit eller sensitiva dentinrester. Behandlingen kan bestå av användande av desensitiseringmedel, tandfyllningar eller andra behandlingsmetoder som rekommenderas av en tandläkare beroende på orsaken till tandrörligheten.

'Hemagglutininer' är ett proteinkomplex som finns på ytan av vissa virus, till exempel influensavirus. Det har förmågan att fästa sig vid specifika sockerstrukturer (glykoproteiner) på cellernas yta och orsaka sammanflätning (agglutination) av röda blodkroppar, varav begreppet 'hemagglutinin' härstammar.

Dessa hemagglutininer är viktiga för virusets infektionsförmåga eftersom de möjliggör viruset att binda till och tränga in i värdcellen, vilket leder till infektion och replikation av viruset.

Det finns 18 olika typer av hemagglutininer (H1-H18) som har identifierats hos olika influensavirusstammar, och de är ett viktigt antigen som används för att kategorisera dessa virus. Vidareutveckling av immunitet mot hemagglutininer är en viktig del i skyddet mot infektioner orsakade av influensavirus.

'Subgingival scraping' är en medicinsk procedur där bakterier och harts som akumulerats under tandköttslinjen, även kallat subgingivalt, tas bort. Detta görs vanligtvis med hjälp av skrapverktyg såsom curetter eller ultrasoniska skalingverktyg. Proceduren utförs ofta som en del av tandrengöring och preventiv behandling för att förebygga parodontit, en inflammation i munnen som orsakas av bakterier och kan leda till tandlossning.

Strålsvamp, även känt som radiumsjuka eller konstraktsvamp, är en själlös svampart som kan orsaka en ovanlig form av cancer. Denna sjukdom orsakas av att en person utsätts för höga nivåer av radioaktiv strålning över en längre tidsperiod. Strålsvampen har inga kända symptom under de första år av exponering, men kan sedan leda till symtom som trötthet, smärta, sår som inte läker och svullnad i benen. Sjukdomen är mycket ovanlig idag, eftersom användningen av radioaktiva material har minskat kraftigt sedan dess upptäckt under 1920-talet.

Pasteurellaceae är en familj av gramnegativa, icke sporbildande kocker i fylumet Proteobacteria. De flesta arterna inom denna familj är fakultativt anaeroba och kan förekomma som normoflora i slemhinnor hos däggdjur, inklusive människor. Några exempel på släkten inom Pasteurellaceae är Pasteurella, Haemophilus och Mannheimia. Många arter inom denna familj kan orsaka infektioner hos däggdjur, såsom lunginflammation, meningit och septikemi. Infektionerna uppstår ofta som komplikationer till trauma eller andra infektioner, men kan även vara en följd av direkt kontakt med infektiös material från djur.

'Campylobacter rectus' är en gramnegativ, mikroaerofil bakterie som normalt kan påträffas i munhålan hos människor och djur. Den kan också orsaka infektioner i munslemhinnan och i tandköttet, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. I vissa fall kan den även orsaka systemiska infektioner, som blodförgiftning (sepsis). Infektioner med 'Campylobacter rectus' behandlas vanligen med antibiotika.

'Tand' er en del af muskuloskeletal systemet og er definert som et hård, vitamin-riggt struktur, der består af roden (radix) og kronen (corona). Tanden dannes af tre typer væv: cementum, dentin og pulpa. Cementum er det yderste lag, der danner en fast forbindelse mellem tanden og kæbeknoglen. Dentin ligger under cementum og udgør den største del af tanden. Pulpaen er det indre væv i tanden, der indeholder blodkar og nerver. Tandens overflade er beklædt med et hårdt lag, kaldet emaljen, som er det hårdeste stof i kroppen. Tanden har en central hulhed, pulpaen, der indeholder blodkar, nerver og andre vævstyper.

Tandens funktioner inkluderer: at bide, knuse og maler føde til passende størrelse for at lette svælgen; hjælp til tale; og bidrage til æstetikken ved at give ansigtet form. Tandpleje er vigtig for at opretholde sundheden af tænderne og tandkød og forebygge sygdomme som karies og parodontoopati.

'Pasteurellaceae' är en familj av gramnegativa bakterier, inklusive släktena Pasteurella, Haemophilus ochAggregatibacter. En infektion orsakad av dessa bakterier kallas för 'Pasteurellaceae-infektion'. Dessa infektioner kan variera från lokala infektioner i hud eller slemhinnor till systemiska infektioner som pneumoni, meningit och sepsis. Infektionerna orsakas ofta av direkt kontakt med djur eller mänskliga respiratoriska sekreter. Riskfaktorer för att utveckla en allvarlig infektion innefattar alkoholism, lung- eller hjärt-kärlsjukdom, diabetes och immunbrist. Behandlingen består vanligen av antibiotika, ofta penicillin eller doxycyklin.

Fusobacteriuminfektioner är infektioner orsakade av bakterier från släktet Fusobacterium. Dessa bakterier är anaeroba och förekommer naturligt i människans mun, tarm och hud. Ibland kan de orsaka infektioner när de kommer in i kroppen genom sår eller skador. Fusobacteriuminfektioner kan vara allvarliga och behandlas vanligen med antibiotika.

Exempel på Fusobacteriuminfektioner är:

* Lemierre syndrom, en allvarlig infektion som ofta börjar som en halsinfektion och sprider sig till blodet och andra delar av kroppen.
* Peritonit, en livshotande inflammation i bukhinnan orsakad av en Fusobacteriuminfektion.
* Skålledsjuka (cellulit), en infektion i huden som kan vara svår att behandla och kräver ofta antibiotika.
* Ostitis, en beninfektion orsakad av Fusobacterium.

Fusobakterier kan också spela en roll i utvecklingen av tandlossning och cancer i munhålan.

'Tandrotshinna' er en medisinsk term som refererer til en tilstand der en persons tann rotter blir synlige i munnen. Dette skjer vanligvis fordi gommen har trukket seg tilbake fra tennene, ofte pga av tandlosshet eller parodontitt. Tandrotshinna kan ogssa være et teken på at en person har en mer alvorlig form for parodontitt, som kaller for behandling for å forhindre ytterligere skade og eventuell tap av tennene.

Bakterielle Adhäsiner är proteiner eller komplexer av protein och kolhydrater på bakteriens cellyta som tillåter bakterien att binda till specifika receptorer på värdcellens yta. Detta är en viktig första steg i bakteriens infektionsprocess, eftersom det möjliggör för bakterien att kolonisera och invadera värden. Adhäsiner kan variera mellan olika bakteriestammar och kan ha olika specifikaheter för olika värdceller. Genom att förstå hur bakterier använder sig av adhäsiner för att binda till värdar kan forskare utveckla nya strategier för att förhindra eller behandla bakteriella infektioner.

Tandcement är i medicinsk kontext den benartade substans som håller tanden fast i käken. Det består huvudsakligen av calciumsalter och kolagenfibrer. Tandcementet bildas under fostertiden och fortsätter att utvecklas efter födseln. Det har en viktig funktion som mekanisk buffert mot krafter som verkar på tanden, såsom betttryck och slitage. Dessutom bidrar tandcementet till att skydda tandens rot kanaler från infektioner.

'Prevotella melaninogenica' är en gramnegativ, anaerob bakterie som normalt kan påträffas i människans mun- och tarmflora. Den kan också orsaka infektioner i munhålan, lungorna, halsen, levern och i sällsynta fall i endocardiet (hjärtklaffarnas inflammation). Infektioner med denna bakterie kan vara svårbehandlade på grund av dess resistens mot flera antibiotika.

"Tandsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar och skador som kan drabba tänderna, tandköttet och käkmuskulaturen. Detta kan innefatta tillstånd som karies (tanddegeneration), parodontit (inflammation i tandkött och käkbenssubstans), gingivit (inflammation i tandkött), tandsmärtor, torr mun samt abscesser eller infektioner i orala vävnader. Tandsjukdomar kan vara orsakade av bakterier, dålig oral hygien, skada, ärftliga faktorer eller andra medicinska tillstånd.

En furkationsdefekt är ett hjärtfel där det finns en defekt eller en abnormal öppning mellan två hjärtkamrar (atrium) eller mellan två kammare (ventriklar). Ordet "furkation" refererar till den normala skiljelinjen mellan de två strukturerna.

Furkationsdefekter kan vara antingen förvoroade (konstriktiva) eller omfattande (membranösa). Förvoroade furkationsdefekter orsakas av en förträngning i den normala öppningen, medan omfattande furkationsdefekter är en abnorm öppning som kan vara så stor att det saknas ett tydligt skiljande mellan de två strukturerna.

Furkationsdefekter kan leda till blandning av syrefattigt (deoxygenerat) och syrerikt (oxygenerat) blod i hjärtats kammare, vilket kan orsaka cyanos (blåfärgad hud eller slemhinnor), andnöd, trötthet och till och med hjärtsvikt. Behandlingen för furkationsdefekter kan innebära mediciner, kirurgi eller kateterbaserade procedurer beroende på svårighetsgraden av defekten och de symptom som uppstår.

'Veillonella' är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i människans mun, tarm och hud. Dessa bakterier är asacrobatiska, vilket betyder att de behöver andra bakteriers avfallsprodukter för att kunna växa och fortleva. De är ofta kopplade till parodontit (tandköttsinflammation) och kan också orsaka infektioner i andra kroppsdelar, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.

En för tidig födelse definieras som ett intrfall innan de 37 kompletta veckorna av graviditet. För tidiga fosters utveckling och tillväxt kan variera beroende på hur tidigt de föds, och det är vanligt med komplikationer relaterade till för tidig födelse. Dessa komplikationer kan inkludera andningssvårigheter, hjärtproblem, svårigheter med att reglera kroppstemperaturen och svälja, ökad risk för infektion samt långsammare neurologisk utveckling.

'Prevotella' är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som normalt förekommer i människans mun, tarm och vagina. Dessa bakterier kan också påträffas i andra kroppsregioner, till exempel i andningsvägarna och huden. Prevotella-bakterier är en del av den normala mikrofloran i kroppen, men under vissa förhållanden kan de överväxa och orsaka infektioner. De har visats vara associerade med flera sjukdomstillstånd, såsom parodontit (tandköttsinflammation), lunginflammation, blindtarmsinflammation och inflammatorisk tarmsjukdom.

'Dålig andedräkt' kan definieras som ett sänkt syrehalt i blodet (hypoxemi), vilket kan vara ett tecken på andningssvikt eller andra andningsrelaterade sjukdomstillstånd. Det kan orsakas av olika faktorer, till exempel lungor som inte fungerar korrekt, syrgasbrist i blodet eller hjärtproblem. När andningen är sämre än vanligt kan det leda till att kroppen inte får tillräckligt med syre, vilket kan orsaka symtom som andnöd, yrsel, trötthet och irriterbarhet. I allvarliga fall kan det leda till komplikationer som hjärtstopp eller stroke.

"Actinobacillus" är ett släkte av gramnegativa bakterier som kan orsaka infektioner hos människor och djur. De vanligaste arterna som orsakar sjukdom hos människor är A. actinomycetemcomitans och A. suis.

En Actinobacillus-infektion definieras som en infektion som orsakats av bakterier från släktet Actinobacillus. Dessa infektioner kan vara lokaliserade till olika delar av kroppen, beroende på vilken art av Actinobacillus som orsakat infektionen.

A. actinomycetemcomitans är vanligtvis associerad med parodontal sjukdom och kan orsaka abscesser i munnen, men den kan också orsaka blodförgiftning (sepsis) och andra systemiska infektioner. A. suis däremot är vanligtvis associerad med svin och kan orsaka infektioner hos personer som arbetar med eller har kontakt med infekterade djur, såsom lunginflammation (pneumoni), blodförgiftning (sepsis) och andra systemiska infektioner.

Symptomen på en Actinobacillus-infektion kan variera beroende på vilken del av kroppen som är infekterad, men kan inkludera smärta, svullnad, rödness och varmhet i det drabbade området, samt allmänna symtom som feber, trötthet och förvirring. Behandlingen av en Actinobacillus-infektion består vanligtvis av antibiotika, men kan också inkludera kirurgiska ingrepp för att dränera abscesser eller avlägsna nekrotiskt vävnad.

I'm sorry for any confusion, but "DMF-index" doesn't seem to have a specific medical definition. It could be that there's a mistake or it's an abbreviation for a term that is not widely recognized in the medical field. DMF is sometimes used as an abbreviation for dimethylformamide, a chemical solvent, but without more context, it's difficult to provide an accurate definition. If you could provide more information or clarify what you mean, I'd be happy to help further!

Bensoylarginin-2-naftylamid, ofta förkortat BANA, är ett kemiskt ämne som används inom medicinen, särskilt inom odontologi (tandvård). Det är en substratkombination som består av bensoylarginin och 2-naftylamid, och används som en typ av kemisk test för att upptäcka bakterier i munhålan som kan orsaka karies och andra tand- och svalgrelaterade infektioner.

När BANA kommer i kontakt med vissa typer av bakterier, särskilt staphylococcus aureus, streptococcus mutans och pseudomonas aeruginosa, så spjälkas substratet och en färgförändring sker. Denna färgförändring kan observeras under mikroskop och används som ett indikator på närvaro av patogena bakterier i munhålan.

Det är viktigt att notera att BANA-testet inte är specificerat för någon specifik bakterieart, utan det upptäcker en grupp av bakterier som kan orsaka karies och andra infektioner. Det används ofta tillsammans med andra diagnostiska metoder för att få en mer fullständig bild av patientens munhälsa.

Perikoronit är en odontologisk term som refererar till en inflammation eller infektion i den mjuka vävnaden runt om en vis (åttondent) eller flera visar när de delvis sticker upp över tandköttet (gingivan). Detta kan leda till smärta, svullnad och sår runt om tanden. I vissa fall kan perikoronit leda till en abscess eller andra komplikationer om det inte behandlas tillräckligt snart.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Diabeteskomplikationer är en sammanfattande beteckning för de olika sjukdomstillstånd och skador som kan uppstå till följd av långvarig diabetes. Diabeteskomplikationer kan delas in i makrovaskulära komplikationer, som berör de stora blodkärlen, och mikrovasculära komplikationer, som berör de små blodkärlen.

Makrovaskulära komplikationer innefattar bland annat kärlkramp i benen (perifera artäriskleros), hjärtinfarkt, stroke och nedsatt njurfunktion (diabetes nefropati). Dessa komplikationer kan leda till smärta, sängliggande, amputation, blindhet, nedsatt kognitiv förmåga och död.

Mikrovasculära komplikationer innefattar bland annat ögonsjukdomar (diabetes retinopati), njursjukdomar (diabetes nefropati) och nervskador (diabetes neuropati). Dessa komplikationer kan leda till blindhet, nedsatt njurfunktion och sänkt känsel- och smärtsensibilitet.

Diabeteskomplikationer kan förhindas eller fördröjas genom effektiv behandling av diabetes, blodtryck och kolesterol, rökfrihet, motion och hälsosam kosthållning. Det är viktigt att ha regelbundna kontroller och besöka läkare och specialister för att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer.

'Eikenella corrodens' är en gramnegativ, stavformad, anaerob bakterie som normalt kan påträffas i människans mun- och näsgropar. Den är en opportunistisk patogen, vilket betyder att den kan orsaka infektioner när den får möjlighet att penetrera kroppens barriärer, till exempel vid trauma eller sjukdom. Infektioner med 'Eikenella corrodens' kan vara svåra att behandla eftersom bakterien är resistent mot många vanliga antibiotika, men den kan ofta behandlas effektivt med antibiotika som är verksamma mot anaeroba bakterier.

En biofilm är en samling av mikroorganismer, såsom bakterier och svampar, som fastsätter sig på ytor och producerar en slags skyddande matrix av extracellulär polymerföreningar (EPS). Denna matrix kan innehålla proteiner, kolhydrater, nukleinsyror och andra biomolekyler. Biofilmen fungerar som ett komplext ekosystem där mikroorganismerna kan kommunicera och samarbeta med varandra, vilket gör dem mer motståndskraftiga mot miljöfaktorer, såsom uttorkning, UV-strålning och kemiska rengöringsmedel. Biofilmer kan bildas på många olika ytor, inklusive levande vävnader, medicinska enheter och vattenledningssystem, och de kan vara svåra att avlägsna helt.

Neanderthalere (også kendt som Neandertalere) var en nu uddød underart af menneske, der levede i Europa og Asien indtil for cirka 40.000 år siden. De er tættest beslægtet med den moderne menneskes art (Homo sapiens) og anses ofte for at være en selvstændig art, Homo neanderthalensis. Neanderthalerne var fysisk stærkere end nutidige mennesker, havde et fladere ansigt, en markant hage og en mere robust kropsbygning. De levede i små grupper og var dygtige jægere, der brugte redskaber af sten og ben. Neanderthalernes udseende, adfærd og genetiske arv har efterladt et betydeligt spor i den moderne menneskes evolutionære historie.

'Fusobacterium' är ett släkte av grampositiva, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i människans mun och tarm. Det finns flera olika arter av Fusobacterium, men två av de vanligaste är F. nucleatum och F. necrophorum.

Fusobacterium-arterna kan vara en del av den normala munfloran, men de kan även orsaka infektioner när de överväxer eller kommer in i andra kroppsdelar. Infektioner med Fusobacterium kan vara allvarliga och förekommer ofta hos personer med nedsatt immunförsvar. De kan orsaka sjukdomar som lunginflammation, blodförgiftning (sepsis), hudinfektioner och intraabdominala infektioner.

F. nucleatum har också visats vara starkt kopplat till tandlosshet och cancer i munhålan, särskilt i kolonrectalcancer. Forskning pågår för att undersöka om det finns en orsakssamband mellan Fusobacterium-infektioner och cancerutveckling.

Capnocytophaga är ett genus av gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba stavformade bakterier som tillhör familjen Flavobacteriaceae. De förekommer naturligt i munnen hos människor och djur, särskilt hundar och katter. Capnocytophaga-bakterier är asymptomatiska hos sin värd, men kan orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunförsvagna individer. Infektioner orsakade av Capnocytophaga kan vara allvarliga och inkluderar sepsis, blodinfektion, meningit, endokardit, artrit och hud- och vävnadsinfektioner. Infektionen sprids vanligtvis genom bett, skrapning eller slitage från ett djur som bär på bakterien.

Microbial interactions refer to the various ways in which different microorganisms, such as bacteria, fungi, viruses, and parasites, interact with each other and their environment. These interactions can be categorized into several types, including:

1. Competition: Microorganisms compete for limited resources, such as nutrients, space, and attachment sites on host tissues. This competition can lead to the production of antimicrobial compounds or the alteration of environmental conditions to make it less favorable for competing species.

2. Cooperation: Microorganisms can also cooperate with each other, forming mutualistic relationships where both organisms benefit from the interaction. For example, some bacteria produce chemicals that help other bacteria attach to surfaces or protect against antimicrobial compounds.

3. Amensalism: In this type of interaction, one microorganism benefits while the other is harmed or inhibited. This can occur when one organism produces a chemical that inhibits the growth of another organism.

4. Predation: Some microorganisms prey on others for food or nutrients. For example, certain bacteria can consume other bacteria as their sole source of energy.

5. Neutralism: In some cases, microorganisms may coexist without either one having a significant impact on the other's growth or survival.

Understanding microbial interactions is important for understanding the dynamics of microbial communities and how they contribute to health and disease. For example, disruptions in microbial interactions can lead to dysbiosis, or an imbalance in the microbiota, which has been linked to various health conditions such as inflammatory bowel disease, obesity, and diabetes. Additionally, studying microbial interactions can help identify new targets for antimicrobial therapies and inform strategies for managing infectious diseases.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

Papillon-Lefèvre sjukdom (PLS) är en extremt sällsynt, autosomalt recessivt arvad genetisk hud- och tandrubbning. Den drabbar ungefär 1-4 personer per miljon i den allmänna populationen och kännetecknas av främst två symptom:

1. Hyperkeratos, som är en överdriven bildning av hudceller (körtlar) på handflator och plantor, vilket orsakar grovhårighet och skalighet. Detta kan också förekomma på andra kroppsytor som armbågar, knän och fötter.
2. Parodontit, en allvarlig form av tandköttsinflammation som orsakar tandlossning och eventually leda till tandförlust vid en ung ålder (vanligtvis före 15 år).

Sjukdomen beror på mutationer i genen för katalaselipoproteinlas Δ8 (LPLA8), som kodar för ett enzym som är involverat i lipidmetabolismen. Denna genetiska defekt orsakar en förändring i celldifferentieringen och cellulär apoptos, vilket leder till de typiska hud- och tandrubbningarna hos patienter med Papillon-Lefèvre sjukdom.

Det finns ingen specifik behandling för Papillon-Lefèvre sjukdom, men vissa terapier kan användas för att hantera symtomen. Till exempel kan retinoider och keratolytiska skötselprodukter användas för att minska hyperkeratosen på huden, medan god tandhygien, professionell tandrengöring och eventuellt kirurgisk behandling kan hjälpa till att kontrollera parodontit.

'Tandhals' er en del av tannen som kalleres 'nektin' eller 'tannhalsnektin'. Dette er den del av tannen der står i kontakt med tandkjøttet og holder på tannen fast i kaken. Tandhalssystemet inkluderer også de adjacente strukturer som kjobber, tunge, kinder og muskler, som sammenlager seg for å forme en sluttet enhet rundt tannen.

Tandhalsnektinet er viktig for å holde på tannen i dens sokkel og for å hindre at den blir løs. Det er også viktig for å beskytte mot infeksjoner, da det inneholder en slags immunceller som kan angripe bakterier som forsøker å trange seg inn i kroppen gjennom munnens slimehinner.

Tandhalser er ofte utsatt for sykdommer, som f.eks. paradontitt, som kan føre til at tannen blir løs og må eventuelt extraheres. Derfor er det viktig å ha en god mundhygiene og regelmessige tannkontroller for å forebygge slike problemer.

Inflammatoriska mediatorer är signalmolekyler som frisätts från celler under inflammation och aktiverar olika processer i kroppen för att bekämpa skada eller infektion. Exempel på inflammatoriska mediatorer inkluderar cytokiner, chemokiner, prostaglandiner, leukotriener och komplementproteiner. Dessa molekyler hjälper till att rekrytera vita blodkroppar till området av skada eller infektion, öka permeabiliteten i kapillärväggarna för att underlätta transporten av immunceller och andra substanser till platsen, och aktivera smärt- och feberrespons. Även om inflammatoriska mediators signaler är viktiga för att initiera och upprätthålla en effektiv immunrespons kan överdriven eller förlängd aktivering av dessa molekyler leda till skada på kroppens egna vävnader och bidra till patogenesen av flera sjukdomar, inklusive autoimmuna sjukdomar och inflammatoriska sjukdomar.

"Dietetics" är en medicinsk term som refererar till läran om hur föda och dryck påverkar vår hälsa, vårt tillstånd och vår sjukdom. En dietist eller dietician är en certifierad hälsovårdsperson som har utbildning och erfarenhet inom detta område. De arbetar ofta med patienter för att utforma kostplaner som hjälper till att förebygga sjukdomar, behandla sjukdomar eller underlätta symptomen hos en individ. Kostplanerna kan variera beroende på patientens specifika behov och mål, men de är alltid baserade på den senaste vetenskapliga forskningen om näringsintag och hälsotillstånd.

'Underkäke' är den undre delen av munhålan som bildar käken och består av ett par ben, mandibulan, som är det starkaste benet hos människan. Underkäken hjälper till att forma munhålan, stödjer tänderna i underkäken och är involverad i käkmuskulaturen som används vid exempelvis äta, tala och andas.

Tandköttsrecession är en tandläkarterm som definierar erosion eller bortförsel av tandköttet och den underliggande benvävnaden, vilket resulterar i att tanden blottas och korntander visas. Detta kan orsakas av olika faktorer, till exempel tandborstning som är för hårt eller felaktigt, parodontit (tandköttsinflammation), skada eller onormal slidstress. I vissa fall kan genetiska faktorer spela in också. Tandköttsrecession kan vara smärtsam och leda till känslighet för temperatur- och tryckvariationer, samt öka risken för dental cementangiolys och parodontit. Behandlingen av tandköttsrecession kan innebära metoder som tandborsttekniköversikt, användning av mjukare borstar och tandpasta, parodontal behandling eller i vissa fall kirurgiska ingrepp.

Gram-negative anaerobic bacteria are a type of bacteria that do not require oxygen to grow and survive, and they cannot be stained using the Gram stain method due to the structure of their cell walls. The Gram stain is a common laboratory test used to classify bacteria based on the chemical and physical properties of their cell walls.

Gram-negative bacteria have a thin layer of peptidoglycan in their cell walls, which is surrounded by an outer membrane containing lipopolysaccharides (LPS). The LPS molecules are endotoxins that can cause fever, inflammation, and other symptoms when they enter the bloodstream.

Anaerobic bacteria are those that do not require oxygen to grow and may even be inhibited or killed by its presence. They are often found in environments with little or no oxygen, such as deep tissue, the mouth, and the gastrointestinal tract.

Gram-negative anaerobic bacteria can cause a variety of infections, including dental abscesses, lung infections, and intra-abdominal infections. Some examples of Gram-negative anaerobic bacteria include Bacteroides fragilis, Prevotella intermedia, and Porphyromonas gingivalis.

It's important to note that while many anaerobic bacteria are gram-negative, not all of them are. Some anaerobic bacteria can stain positive with the Gram stain method and are therefore classified as gram-positive anaerobes.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

"Munslemhinna" är ett medicinskt begrepp som refererar till den bakre delen av munhålan, omedelbart bakom de övre framtandens tandfästning. Det är en del av det svalgöppning (farynx) och innehåller muskler och slemhinna som hjälper till att svälja mat och skydda luftvägarna. Munslemhinnan kan bli inflammerad eller irritierad, vilket kallas för "faryngit", och detta är vanligtvis orsakat av en infektion eller irritation.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

Trichomonas är ett släkte enkelleda parasiter som kan infektera människor och orsaka en sexuellt överförbar infektion (STI). Den vanligaste arten som infekterar människor kallas Trichomonas vaginalis. Infektionen kan drabba både kvinnor och män, men den är oftare förekommande hos kvinnor.

Vid en infektion med Trichomonas vaginalis kan kvinnor uppleva symptom som vulvit (irritation eller smärta i yttre könsorganen), vaginit (inflammation och irriterad vagina) och gråaktig, luktande och icke-normal vätska från slidan. Män kan ha smärta eller irritation på huvudet av penis, brännande känsla vid urinering eller ejakulation samt sällsynt också en uretrit (inflammation i urinvägen).

Det är viktigt att notera att många personer med Trichomonas vaginalis-infektion inte uppvisar några symptom alls. Ändock undersökning och behandling kan dock fortfarande vara nödvändiga, eftersom infektionen kan öka risken för andra sexuellt överförbara infektioner (STI) och komplikationer under graviditet. Behandlingen består vanligtvis av en kort kurs med antibiotika som metronidazol eller tinidazol.

Inflammation is the body's natural response to injury or infection. It is a complex process that involves various cells, chemicals, and blood vessels in the affected area. The main goal of inflammation is to eliminate the initial cause of cell damage, clear out necrotic tissue and cellular debris, and initiate tissue repair.

The cardinal signs of inflammation are:

1. Rubor (redness) - This results from increased blood flow to the affected area due to vasodilation of local blood vessels.
2. Calor (heat) - The increased blood flow also leads to an increase in temperature in the affected region.
3. Tumor (swelling) - Fluid and immune cells accumulate in the tissue, causing it to swell.
4. Dolor (pain) - The release of inflammatory mediators like prostaglandins sensitizes nerve endings, leading to pain.
5. Functio laesa (loss of function) - The inflammation and accompanying symptoms can impair the normal functioning of the affected organ or tissue.

Inflammation can be classified into two types: acute and chronic. Acute inflammation is a short-term response that usually lasts for a few days, while chronic inflammation is a long-term response that can persist for weeks, months, or even years. Chronic inflammation is often associated with various diseases, such as autoimmune disorders, cardiovascular disease, and cancer.

"Bacteroides infektioner" är en medicinsk term som refererar till infektioner orsakade av bakterier från släktet Bacteroides. Dessa bakterier är vanligt förekommande i människans tarmflora och bidrar till nedbrytningen av komplexa kolhydrater. I sällsynta fall kan de dock orsaka infektioner, ofta när individens immunförsvar är nedsatt eller när bakterierna spridits utanför tarmen, till exempel efter en operation eller som en komplikation till en annan sjukdom.

Bacteroidesinfektioner kan vara svåra att behandla på grund av bakteriens resistens mot många antibiotika. Vanliga symtom på Bacteroides infektion inkluderar smärta, svullnad och rödhet på den drabbade områden, feber och allmän sjukdomskänsla. Behandlingen av Bacteroides infektioner består vanligen av starka antibiotika som är verksamma mot anaeroba bakterier, såsom metronidazol eller carbapenemer. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp vara nödvändigt för att dränera infektionen och förebygga spridning till andra kroppsdelar.

Antimitotika är en grupp av läkemedel som används inom medicinen, särskilt inom onkologi. De verkar genom att hämma celldelning och cellduplikation i den mitotiska fasen av cellcykeln. Detta gör att de är effektiva mot snabbt delande sig cancerceller, men kan också påverka normala, snabbt delande sig celler, vilket kan leda till biverkningar som exempelvis utmattning, illamående och hair loss.

Exempel på antimitotiska läkemedel inkluderar taxaner (såsom paclitaxel och docetaxel), vincaalkaloider (såsom vinkristin och vinblastin) och andra läkemedel som targeter mitotisk cellcykel, till exempel inhibitorer av kinasen Aurora.

... livsstil Stress Förhöjd hjärtfrekvens Exponering för högt buller Skakiga relationer Depression Parodontala sjukdomar ... Cerebrovaskulära sjukdomar - sjukdomar i hjärnans blodkärl, exempelvis stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA). Perifera ... Hjärt- och kärlsjukdomar eller kardiovaskulära sjukdomar är ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar ... Exempel på sådana sjukdomar är hjärtinfarkt och stroke som kan orsakas av ateroskleros (åderförkalkning) och tromboembolism ( ...
... är ett vanligt debutsymtom vid diabetes typ 1, men även vid andra autoimmuna sjukdomar såsom Sjögrens syndrom. ... är närvarande och kan göra slemhinnan och parodontala vävnader i munnen mer känsliga för infektioner. Symptom av muntorrhet ...
Parodontala och periimplantära sjukdomar i Norden. Välkomna till ett tema som handlar om parodontala och periimplantära ... Vårdorganisationen för parodontala och periimplantära sjukdomar i de nordiska länderna. Sammanlagt har 28 skribenter från de ... Välkomna till ett nytt tema som handlar om parodontala och periimplantära sjukdomar i de nordiska länderna. Årets tema består ... sjukdomar i de nordiska länderna. Årets tema består av nio artiklar som publicerades under våren 2022. ...
... livsstil Stress Förhöjd hjärtfrekvens Exponering för högt buller Skakiga relationer Depression Parodontala sjukdomar ... Cerebrovaskulära sjukdomar - sjukdomar i hjärnans blodkärl, exempelvis stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA). Perifera ... Hjärt- och kärlsjukdomar eller kardiovaskulära sjukdomar är ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar ... Exempel på sådana sjukdomar är hjärtinfarkt och stroke som kan orsakas av ateroskleros (åderförkalkning) och tromboembolism ( ...
Parodontala infektioner brukar betraktas som v rldens vanligaste infektioner och drabbar fr mst den vuxna befolkningen. I boken ... Boken Parodontit tar ven upp sambandet mellan sjukdomar i munnen och allm n h lsa. Evidensbaserad parodontologi och nya ...
Inte heller att rökare har en högre risk att drabbas av parodontala sjukdomar. Men att röken skulle vara. så skadlig mot ... Resultatet kan hjälpa till att förklara varför rökare ofta har mer problem med sjukdomar i tandköttet, menar forskarna. ...
Diagnosen klassificeras under kategorin Sjukdomar i tandköttet och de parodontala vävnaderna (vävnaderna kring tänderna) (K05 ... ICD-kod används för att klassificera sjukdomar, tillstånd och interventioner.. WHO publicerade den elfte versionen av ICD- ... ICD-10-SE ersatte Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) den 1 januari 2011. Klassifikationen är ... som finns i kapitlet Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93). Denna ICD-kod kommer från version ICD-10-SE som utges av ...
Behandling och prevention av parodontala sjukdomar ( Livskvalitet, vad är det egentligen? Det finns ingen riktig definition av ...
Du kommer att ha stort fokus på att behandla parodontala sjukdomar. Vidare i ditt uppdrag ser du som självklart att dela med ...
TOTAL COMPLETE PROTECTION PRO-SYSTEM skyddar mot karies och inflammatoriska parodontala sjukdomar.. → PREBIOTIC PRO-SYSTEM ...
TandvårdParodontala sjukdomar är ett av de vanligaste hälsoproblemen och påverkar mer än 80 % av alla vuxna katter.Till ... Den särskilt framtagna formulan motverkar de olika processer som leder till parodontala sjukdomar. Tack vare dess mångsidighet ... parodontala sjukdomar räknas ett antal inflammatoriska tillstånd som orsakas av plack och drabbar parodontium, den vävnad som ...
Screening och behandling av tand- och parodontala sjukdomar kräver regelbundna besök hos tandläkaren eller tandkirurgen. Den ... Tandläkaren Limhamn CBD är specialiserad på tandkirurgi och behandlar sjukdomar i tänder, mun och tandkött. Tandläkaren utför ... Sannerligen kan munsjukdomar vara symtomatiska för olika sjukdomar: cancer, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, etc. ...
Tandvård är mycket viktigt, och många individer övar det inte på grund av oro över orala sjukdomar. En undersökning av en ... tandläkarundersökningar och parodontala undersökningar. ... är relaterat till sjukdomar, till exempel sår från grannens ... Även om de första åren av ett husdjurs liv vanligtvis är fria från skador och sjukdomar kan allvarliga olyckor inträffa. Att ... Den har många potentiella tillämpningar inom förebyggande och kontroll av sjukdomar, men dess största nackdelar är till stor ...
BAKGRUND Klassifikationer av parodontala tillstånd har under de senaste 30 åren utvecklats och modifierats allt eftersom nya ... By Farzad Payam • Övertandläkare • Med Dr • Patientområde kraniofaciala sjukdomar • Solna , Published 07/06/2020 ... Klassifikation av parodontala tillstånd - plackinducerad gingivit och parodontit. By Milosavljevic Aleksandar • Övertandläkare ... By Farzad Payam • Övertandläkare • Med Dr • Patientområde kraniofaciala sjukdomar • Solna , Published 07/06/2020 ...
5. Asikainen S, Dahlén G, Klinge B, Olsen I, Westergaard J. Antibiotika vid parodontala behandlingar. Tema Antibiotika. Nor ... Antibiotika bör alltså ej användas vid behandling av normalfallet (se Asikainen et al «Antibiotika vid parodontala behandlingar ... är stor om djupa parodontala fickor kvarstår. ... Maligna sjukdomar. Cancer, speciellt blodsjukdomar. ...
Vissa kan också förskrivas till kontroll plack och Gingivit, vilket kan leda till sjukdomar i tandköttet. Antibiotika kan komma ... Detta minskar de områden där skadliga bakterier kan växa, vilket kan leda till parodontala problem. ...
Gingivit och parodontit är mycket vanliga sjukdomar. De är inflammationssjukdomar med ofta lindriga symptom och de framskrider ... Dessutom kan man med kirurgiska ingrepp reparera de skador som inflammationen har orsakat på de parodontala vävnaderna. ... Vid en mun- och tandundersökning mäts tandköttsfickornas djup och man bedömer graden av inflammation i tändernas parodontala ... När tandläkaren eller munhygienisten har konstaterat en inflammation i tändernas parodontala vävnader. Om du själv upptäcker ...
parodontala sjukdomar. *graviditet. Citera det här. * Standard Förekomst av gingivit under graviditeten. Kan, H. (Författare), ...
Den särskilt framtagna formulan motverkar de olika processer som leder till parodontala sjukdomar. Tack vare dess mångsidighet ...
... men i långa loppet behövs ett till hjälpmedel för att hålla tänder fria från karies eller parodontala sjukdomar ( ...
  • TOTAL COMPLETE PROTECTION PRO-SYSTEM skyddar mot karies och inflammatoriska parodontala sjukdomar. (greenmama.se)
  • Tandvård Parodontala sjukdomar är ett av de vanligaste hälsoproblemen och påverkar mer än 80 % av alla vuxna katter.Till parodontala sjukdomar räknas ett antal inflammatoriska tillstånd som orsakas av plack och drabbar parodontium, den vävnad som omger och stödjer tänderna. (arion-petfood.se)
  • ICD-10-SE ersatte Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 (KSH97) den 1 januari 2011. (ekg.nu)
  • Behandling och prevention av parodontala sjukdomar ( Livskvalitet, vad är det egentligen? (netlify.app)
  • Screening och behandling av tand- och parodontala sjukdomar kräver regelbundna besök hos tandläkaren eller tandkirurgen. (hostseolinks.com)
  • Även om begreppet tekniskt sett kan omfatta alla sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet brukar man oftast mena åkommor relaterade till åderförkalkningen. (wikipedia.org)
  • Parodontala infektioner brukar betraktas som v rldens vanligaste infektioner och drabbar fr mst den vuxna befolkningen. (bokus.com)
  • Vissa kan också förskrivas till kontroll plack och Gingivit, vilket kan leda till sjukdomar i tandköttet. (advicebase.net)
  • Resultatet kan hjälpa till att förklara varför rökare ofta har mer problem med sjukdomar i tandköttet, menar forskarna. (tandlakartidningen.se)
  • Detta minskar de områden där skadliga bakterier kan växa, vilket kan leda till parodontala problem. (advicebase.net)
  • Boken Parodontit tar ven upp sambandet mellan sjukdomar i munnen och allm n h lsa. (bokus.com)
  • Exempel på sådana sjukdomar är hjärtinfarkt och stroke som kan orsakas av ateroskleros (åderförkalkning) och tromboembolism (blodproppar). (wikipedia.org)
  • Tandköttssjukdomar är en ytlig tandköttsinflammation, gingivit, och en djupare inflammation i tandens parodontala vävnader, parodontit, där tandens parodontala vävnader förstörs. (oral.fi)
  • Gingivit och parodontit är mycket vanliga sjukdomar. (oral.fi)
  • Man bedömer även om det är frågan om en ytlig inflammation, det vill säga gingivit, eller en djupare inflammation i tandens parodontala vävnader, det vill säga parodontit. (oral.fi)