Parotitis
Sialografi
Varbildning
Påssjuka
Påssjukevirus
Spottkörtelinflammation
Sotos Syndrome
'Parotitis' är inflammation i glandula parotis, den största av käksalivkörtlarna. Den kan orsakas av infektion, oftast med virus som människorubellavirus (engelska: human parvovirus B19) eller bakterier som staphylococcus aureus eller streptococcus pneumoniae. Parotitis kan också vara en biverkning av vissa mediciner eller förekomma i samband med autoimmuna sjukdomar som Sjögrens syndrom. Symtomen innefattar vanligen smärta, svullnad och rodnad i området kring öronen, feber och ökad salivbildning. I allvarliga fall kan komplikationer som abscessbildning eller trötthet på andningsmusklerna uppstå.
Sialografi är en diagnosmetod inom medicinen som används för att undersöka salivkörtlarnas funktion och se om det finns några obstruktioner eller andra problem. Under proceduren får patienten injicera ett kontrastmedel i salivkörtlarna, oftast via en tunn kanyl som placerats in i glandulans. Sedan tas en serie röntgenbilder medan kontrastmedlet cirkulerar genom salivkörtlarna.
Denna metod ger radiologer och läkare information om salivkörtlarnas struktur, funktion och eventuella skador eller avvikelser. Sialografi används ofta för att diagnostisera sjukdomar som sialadenit (salivkörtelinflammation), sialolitias (salivkörtlesten) och tumörer i salivkörtlarna.
I svensk medicinsk terminologi kan 'varbildning' definieras som "den patologiska process där celler eller vävnader i kroppen bildar felaktiga, funktionslösa eller överflödiga strukturer". Detta kan ske på grund av genetiska mutationer, infektioner, trauma eller andra skador. Exempel på varbildning inkluderar tumörer, cystor och vissa former av malformationer.
'Påssjuka' (förkylning) är en vanlig infektionssjukdom som orsakas av olika virus, främst rhinovirus och coronavirus. Den karaktäriseras av sårta slemhinnor, hosta, snuva näsa och feber. Andra symtom kan vara irritation i halsen, matos (grön eller gul slem i näsan), huvudvärk och trötthet. I allmänhet är påssjuka en mild sjukdom som oftast avtar av sig själv inom en vecka till tio dagar.
Påssjuka är ett smittsamt sjukdomstillstånd som orsakas av olika typer av enterovirus, vanligtvis coxsackievirus A och B. Det kallas ofta även för "hand-foot-and-mouth disease" på engelska, vilket betyder "hand- fot- och munbekympad".
Sjukdomen karaktäriseras av små blåsor eller sår i munnen, på handflatan, planta av fötterna och ibland även på armar och ben. Barn under fem år är vanligast drabbade, men även vuxna kan bli smittade. Symptomen inkluderar feber, irritabilitet, sänkt aptit, torr hals, muskelvärk och svullnad i halsen.
Sjukdomen är vanligtvis inte allvarlig och försvinner av sig själv efter en vecka till tio dagar. Vård av symptomen kan behövas, såsom smärtlindring och välmjölkande för att förebygga dehydrering. Det finns inget specifikt läkemedel eller vaccin mot påssjuka, men god handhygien kan hjälpa till att förebygga spridningen av viruset.
En spottkörtelinflammation, också känd som sialadentit eller salpingit, är en inflammation av en eller flera spottkörtlar. Det kan orsakas av en infektion, vanligtvis bakteriell, men kan även vara relaterat till vissa mediciner, trauma, åldrande eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på en spottkörtelinflammation kan inkludera smärta i ansiktet eller halsen, svullnad, rödhet, feber och ökad salivproduktion. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen, men kan innefatta antibiotika för bakteriella infektioner, smärtstillande medel och vila. I allvarliga fall kan kirurgiskt avlägsnande av spottkörteln vara nödvändigt.
Sotos syndrome är en genetisk tillstånd som orsakas av en mutation i NASC1-genen på kromosom 5. Det kännetecknas av att barnet har snabb utveckling under de första två levnadsåren, med övervikt, långa lemmar och ett stort huvud som är tydligt större än vad som är normalt för deras ålder. Andra symptom kan vara ansiktsdeformationer, undermuskulatur, lägre än genomsnittlig intelligens och problem med balans och koordination. Sotos syndrom är också associerat med en ökad risk för vissa typer av cancer. Det diagnostiseras vanligtvis genom en kombination av fysiska symtom, familjhistoria och genetisk testing. Behandlingen inkluderar ofta terapi för att stödja utvecklingen och fysisk aktivitet för att stödja muskelstyrkan och koordinationen.