Pityriasis lichenoides är en sällsynt hudsjukdom som kan variera i allvarlighetsgrad från milda, kroniska till akuta utbrott. Det finns två huvudtyper: pityriasis lichenoides chronica och pityriasis lichenoides et varioliformis acuta (PLEVA).

Pityriasis lichenoides chronica kännetecknas av att små, skalförändringar med en rödaktig bas uppstår på huden. Dessa förändringar kan vara skivaformade eller ovala och är ofta belagda med vitaktiga fjäll. Utbrottet tenderar att vara kroniskt och kan pågå under flera månader eller år.

Pityriasis lichenoides et varioliformis acuta (PLEVA) är en allvarligare form av sjukdomen som karaktäriseras av snabbt uppkomna, små, rödaktiga papler och blåsor som kan vara belagda med krustor. Dessa förändringar tenderar att läka ut och lämna ljusare ärr efter sig. PLEVA kan i vissa fall övergå till den kroniska formen av sjukdomen.

Både pityriasis lichenoides chronica och PLEVA antas bero på en överdriven immunreaktion, men orsaken är fortfarande okänd. Behandlingen kan bestå av topiska preparat, ljusterapi eller systemiska läkemedel beroende på allvarlighetsgraden och typen av sjukdom.

Pityriasis är ett samlingsnamn för olika hudsjukdomar som kännetecknas av fjällande hudskorpor. Det kan finnas olika typer av pityriasis, men två vanliga former är pityriasis capitis (torr skalle) och pityriasis rosea.

Pityriasis capitis orsakar ofta fläckvis fjällning i hårsulan, framför allt på toppen av huvudet. Detta kallas också för torr skalle eller gullig skorpa och är vanligt förekommande.

Pityriasis rosea är en annan form av pityriasis som orsakas av ett virus. Den karaktäriseras av att flera stora, röda, ovala fläckar med fjäll på kroppen uppstår. Dessa fläckar kan vara irriterande eller kliande, och de tenderar att dyka upp först på bröstet eller ryggen innan de sprider sig till andra delar av kroppen. Pityriasis rosea är vanligare hos unga vuxna och tenderar att försvinna efter några veckor eller månader utan behandling.

Det är värt att notera att det finns också andra typer av pityriasis, såsom pityriasis alba och pityriasis versicolor, som kan ha andra orsaker och symtom. Om du tror att du har någon form av pityriasis bör du kontakta din läkare för en korrekt diagnos och behandling.

Pityriasis rosea är en relativt vanlig hudsjukdom som orsakas av ett virus. Den karaktäriseras av att flera rödvioletta, ömsinta fläckar med en ljusare mitt deltar upp sig på kroppen. De flesta fläckarna är ungefär 1-5 cm stora och kan ha en torr, skalig kant.

Sjukdomen börjar ofta med en stor, ofta oval fläck som kallas "heraldplack" eller "moderfläck", följd av ett antal mindre fläckar som ofta breder ut sig över bröstet, ryggen och armarna. Ibland kan även ansikte, hals och ben vara drabbade.

Pityriasis rosea är vanligast hos unga vuxna mellan 10 och 35 år och tenderar att vara mildare hos barn och äldre vuxna. Även om sjukdomen kan vara obehaglig, är den i allmänhet inte allvarlig eller farlig för hälsan. Vanliga symtom inkluderar klåda, trötthet och lätt irriterad hud.

Sjukdomen tenderar att vara självläkande och kan vanligtvis behandlas med god hygien och mild skörbjudsbehandling för att lindra klådan. I vissa fall kan läkemedel som kortikosteroider eller antihistaminer behövas för att lindra symtom.

Parapsoriasis är ett samlingsbegrepp för två relativt ovanliga hudsjukdomar som kännetecknas av att det bildas rödaktiga, skalfria områden på huden. De två huvudtyperna av parapsoriasis är:

1. Kleine-Stransky-parapsoriasis (också kallad digitate dermatosis): Denna typ kännetecknas av att det bildas små, rödaktiga, skalfria plackar på huden som ofta har en triangulär form och liknar en liten finger. Dessa plackar förekommer vanligen på armarna, benen eller bålen.

2. Parapsoriasis guttata: Denna typ kännetecknas av att det bildas små, rödaktiga, skalfria prickar över hela kroppen, särskilt på bålen och extremiteterna. Dessa prickar är ofta mindre än 1 cm i diameter.

Parapsoriasis anses vara en benign (ovanlig) hudsjukdom som inte tenderar att sprida sig till andra delar av kroppen eller orsaka allvarliga komplikationer. Även om det inte finns någon botande behandling, kan symtomen lindras med topiska (yttre) läkemedel såsom kortikosteroider och vit D3-analoger. I vissa fall kan systemiska (inre) läkemedel vara aktuella.

Det är värt att notera att det har föreslagits en koppling mellan parapsoriasis och mycosis fungoides, en form av hudcancer. Dock är det inte klarlagt om parapsoriasis verkligen ökar risken för att utveckla mycosis fungoides eller om de båda sjukdomarna istället delar ett gemensamt orsakssammanhang.

Pityriasis rubra pilaris (PRP) är en sällsynt hudsjukdom som orsakas av en störning i det immunologiska systemet eller av genetiska faktorer. Sjukdomen kännetecknas av röd, skalfig och ökad hudvävnad med papel-liknande utslag runt hårsäckarna. Utslagen kan vara gula, orange eller röda och kan vara små eller omfatta stora ytor av kroppen.

PRP kan drabba personer av alla åldrar, men det är vanligast hos barn och äldre vuxna. Sjukdomen kan vara akut och varaktig (typ I) eller kronisk och rekurrent (typ II). Andra typer av PRP inkluderar juvenil typ, atypisk typ och associerad med intern sjukdom.

PRP behandlas vanligen med topiska eller systemiska läkemedel som steroider, retinoider och immunmodulerande medel. I vissa fall kan UV-behandling vara användbar. Även om behandlingen ofta är effektiv, kan sjukdomen fortfarande vara kronisk och kräva livslång behandling.

'Malassezia' är ett släkte svampar som tillhör klassen Microbotryomycetes. De lever som kommensaler (normala flora) på huden hos människor och djur, särskilt i områden som är rika på oljor, såsom ansikte, bröst, rygg och bakdel. Släktet innehåller över tjugo arter, men de två vanligaste arterna som förekommer på människors hud är Malassezia furfur och Malassezia globosa.

Vissa Malassezia-arter kan orsaka infektioner när de överväxlas eller om immunförsvaret är nedsatt. Dessa infektionser inkluderar pityriasis versicolor (en ytlig hudinfektion), seborroisk dermatit (en inflammatorisk hudsjukdom) och Malassezia-folliculit (en infektion av hårsäckarna).

Malassezia-svampar har en unik förmåga att bryta ned lipider i hudens yttre lagret, vilket gör att de kan leva på huden och utnyttja dess näringsriktiga miljö. Dessa svampar är också resistenta mot många vanliga desinfektionsmedel och behandlingar, vilket kan göra dem svåra att behandla när de orsakar infektioner.

Liknoida utslag, även känt som lichenoid dermatit eller lichen planus-liknande utslag, är en hudreaktion som liknar den som ses vid en hudsjukdom kallad lichen planus. Detta kan orsakas av olika faktorer, inklusive läkemedel, sjukdomar eller exponering för kemikalier.

Likenoida utslag visar sig ofta som små, flatiga, purpurröda prickar eller papeler på huden, särskilt på armar, ben och rygg. De kan också vara klumpiga och skala. Ofta är de mycket pruritiska (kliande). I många fall kan de vara smärtsamma eller ömma.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om du anar att du har liknoida utslag, eftersom orsaken bör fastställas och behandlas korrekt. Behandlingen kan variera beroende på orsaken till utslagen, men kan inkludera kortikosteroider, antihistamin, fotoprotektion eller avbrytande av den orsakande substansen.

'Kerato-' är ett prefix med rötter i grekiskan och betyder "horn". I medicinska sammanhang används det ofta som en del av sammansatta termer för att hänvisa till hornhinnan i ögat, som är den transparenta ytan framför irisen. Exempel på sådana termer inkluderar "keratit" (inflammation av hornhinnan) och "keratokonus" (en progressiv avvikelse där hornhinnan blir tunnare och mer köttig, vilket kan leda till nejsightedness).