Premenstruellt syndrom
Vitex
Menstruationssmärta
Lutealfas
Menstruationscykel
Euphausiacea
Pessarer
Follikulär fas
Progesteron
Sinnesrörelse
Syndrom
Serotoninupptagshämmare
Premenstruelt syndrom (PMS) är en samling symtom som upplevs av vissa personer med menstruationscykel. För att diagnosen Premenstruell Syndrom ska ställas enligt den senaste upplagan av Diagnostiska och Statistiska Manualen för Psykiatriska Störningar (DSM-5) måste individen ha minst ett av de följande symptomen:
1. Känslomässiga symtom, såsom depression, irritabilitet, rastlöshet eller ångest.
2. Fysiska symtom, som exempelvis ökad hunger, viktuppgång, spänning i brösten, huvudvärk, utmattning, sömnsvårigheter eller smärtor i underlivet.
Dessa symtom måste uppträda under de fem dagarna före menstruationen och avta inom fyra dygn efter dess början. Symtomen ska också vara tillräckligt allvarliga för att påverka personens vardagliga funktioner eller livsaktiviteter.
Det är värt att notera att det finns en mer omfattande diagnos, Premenstruell Dysforiskt Syndrom (PMDS), som kräver allvarligare symtom och större nedsättning av funktion.
'Vitex' är ett släkte växter som tillhör familjen Verbenaceae och innehåller ungefär 250 arter. Den mest kända arten är Vitex agnus-castus, även känd som monchskastanj eller äkta kvinnomuskot.
I medicinsk kontext används ofta extrakt från frukterna av Vitex agnus-castus och har traditionellt använts för att behandla en rad hormonella störningar hos kvinnor, såsom premenstruella smärtor, bröstvärk, irritabilitet, humörsvängningar och oregelbunden menstruation.
Även om det finns viss forskning som stöder användandet av Vitex agnus-castus för att lindra symtom relaterade till hormonella störningar, behövs mer studier för att fastslå dess säkerhet och effektivitet. Det är viktigt att prata med en läkare eller en annan medicinsk expert innan man börjar använda Vitex agnus-castus eller någon annan naturläkemedel, särskilt om man har några hälsoproblem eller tar några mediciner.
'Menstruationssmärta' eller 'dysmenorrhoe' är en gammalmedicinsk term som refererar till smärtor i underlivet orsakade av menstruationen. Det finns två typer av dysmenorrhoe: primär dysmenorrhoe och sekundär dysmenorrhoe.
Primär dysmenorrhoe är smärtan som uppstår strax innan eller under menstruationsblödningen hos kvinnor med normal anatomi och hormonell status, utan några synliga patologiska orsaker. Smärtorna kan vara krampliknande, tryck- eller stickande i naturen och kan vara lokaliserade till underlivet, ryggen eller låren. De kan ackompanjeras av andra symtom som illamående, kräkningar, diarré, trötthet, irritabilitet och svimningskänslor.
Sekundär dysmenorrhoe däremot är menstruationssmärta orsakad av en underliggande gynekologisk patologi, såsom endometrios, adenomyos, fibrom, polyper eller infektioner. Smärtorna kan vara mer intensiva och långvariga än de som upplevs vid primär dysmenorrhoe.
I allmänhet är menstruationssmärta ett vanligt problem hos kvinnor i fertil ålder, och det kan ha en betydande negativ inverkan på deras vardagliga liv och arbetsrelaterade funktioner. Behandlingen av dysmenorrhoe beror på dess orsak och kan innefatta farmakologiska behandlingar, hormonell terapi eller kirurgi.
I luteal fasen av menstruationscykeln, som också kallas den andra fasen eller tvåvätskefasen, utvecklas ett gulkroppsämne (corpus luteum) i äggstockarna efter att ett ägg har lossnat under ovulationen. Gulkroppsämnena producerar progesteron och mindre mängder estrogen, vilket förbereder livmodern för möjlig befruktning och eventuell graviditet. Om inget befruktat ägg implanteras i livmoderväggen kommer gulkroppsämnena att avta och leda till en menstruation. Luteal fasen varar vanligtvis ungefär 14 dagar, även om den kan variera från kvinna till kvinna.
Den menstruationscykeln är den regelbunda fysiologiska process som genomgår äggstockarna och slidan hos kvinnor av fertil framtid. Den består av ett antal faser, inklusive menstruationen, follicelutvecklingen, ovulationen och lutealfasen. Cykeln styrs av hormonella signaler och varar vanligtvis mellan 21 och 35 dagar. Under menstruationsfasen förlorar kvinnan ungefär 30-80 ml blod, sliddet skiljs från väggarna i livmodern och en ny slidrelinj bildas under de kommande faserna. Menstruationscykeln är viktig för reproduktionen eftersom den möjliggör befruktning genom att släppa loss ett ägg från äggstocken var 28:e dag (i en genomsnittlig cykel) och preparerar slidan för möjlig befruktning.
Euphausiacea är en ordning av kräftdjur som inkluderar de bioluminiscenta djuren som kallas lysräkor. Dessa djur lever i oceanerna över hela världen och är viktiga både för ekosystemet och kommersiellt, eftersom de utgör en viktig föda för fiskar, valar och andra marina djur. Exempel på kända arter inom denna ordning är Nordlysräka (Euphausia superba) och Europalysräka (Meganyctiphanes norvegica).
'Pessar' är ett medicinskt instrument som används inom gynekologi. Det är en flexibel eller stel, skålformad apparat som införs in i slidan för att hålla slidans väggar isär och förhindra återfallsrisk efter behandling av till exempel ett utbuktat livmoderhals (cervix) eller en vaginal prolaps. Pessaren finns i olika storlekar och material beroende på vad de skall användas till. De kan vara tillverkade av silikon, gummi eller plast. Pessarer behöver vanligtvis inte vara receptbelagda men bör endast användas under läkares kontroll och rutinmässiga kontroller skall utföras för att undvika komplikationer som till exempel irritation eller infektion.
I svenska medicinska sammanhang används termen "follikulär fas" för att referera till den del av hårsäckens (hair follicles) livscykel då en ny hårstrå bildas. Under denna fas, som även kallas anagenfasen, sker aktiv celldelning och differentiering i den del av hårsäcken som kallas för matrismatrix. Detta leder till att en ny hårstrå växer fram. Den follikulära fasen kan variera i längd beroende på olika faktorer, såsom genetiska och miljömässiga faktorer. När denna fas är över går hårsäcken in i en vilofas (telogenfas) innan nästa cykel av follikulär fas börjar.
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under graviditeten. Det produceras huvudsakligen i glandulae suprarenalis (binjurarna) och corpus luteum (en struktur i äggstockarna efter ägghalten lossnat). Progesteron spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av fostret.
Under menstruationscykeln hjälper progesteron till att förbereda livmodern för möjlig befruktning genom att öka dess sekretion och minska muskelaktiviteten i livmoderslemhinnan. Om ett ägg blir befruktat och implanteras i livmodern, fortsätter corpus luteum att producera progesteron för att underhålla graviditeten. Progesteron hjälper till att hålla livmoderslemhinnan intakt och minskar risken för missfall.
Om en graviditet inte uppstår, kommer nivåerna av progesteron att sjunka, vilket leder till menstruationen. Progesteron kan också användas som ett läkemedel för att behandla vissa hormonella störningar och för preventivmedel.
"Sinnesrörelse" är ett begrepp inom neurologi och psykiatri som refererar till en subjektiv upplevelse av rörelse, trots att den kroppsliga rörelsen saknas. Det kan också kallas för pseudomotorisk sinnesrörelse eller kinästetisk hallucination. Denna upplevelse kan vara mycket övertygande och kan leda till förvirring och oro hos den drabbade.
Sinnesrörelser kan uppstå som en följd av skador på vissa delar av hjärnan, såsom basala ganglierna eller cerebellum, eller som en biverkning av vissa mediciner eller droger. De kan också förekomma i samband med neurologiska sjukdomar som Parkinson's sjukdom och multipla skleros. I vissa fall kan sinnesrörelser vara ett tecken på en psykiatrisk störning, såsom schizofreni.
'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.
Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.
'Serotoninuptagshämmare' är ett samlingsbegrepp för läkemedel som verkar genom att blockera återupptaget av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Serotonin är en signalsubstans som spelar en viktig roll i stämningsreglering, impulskontroll och smärtkänslighet, bland annat.
När serotoninet har sitt verkan på mottagaren i hjärnan, transporteras det tillbaka till signalämnesförrådet i nervcellen med hjälp av en transportprotein, som kallas serotonintransportör (SERT). Genom att blockera denna transportprocess med hjälp av serotoninuptagshämmare, ökar koncentrationen av serotonin i synapsen och förlängs därmed dess verkan.
Serotoninuptagshämmare används bland annat som behandling av depression, ångeststörningar, obesitàt och migrän. Exempel på läkemedel som tillhör denna grupp är fluoxetin (Prozac), sertralin (Zoloft) och paroxetin (Paxil).