Psykosomatiska sjukdomar
Kognitiva manifestationer
Psykofysiologi
Tillvänjning , psykofysiologisk
Manodepressiv sjukdom
Psykiska störningar
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders
Involutionsdepression
ADHD
Depressiv sjukdom
Tvångssyndrom
Stressyndrom, posttraumatiskt
Autism
Fobier
Utvecklingsstörningar hos barn, genomgripande
Flyktingar
Irak
Läkare
Cykliskt AMP
Allmänläkare
Physicians, Primary Care
Beslutsfattande
Behovsbedömning
Hälso- och sjukvårdsbehov och efterfrågan
Molekylsekvensdata
Tidsfaktorer
Resultats reproducerbarhet
Modeller, biologiska
Psykosomatiska sjukdomar är ett samlingsbegrepp för sjukdomar där det finns en tydlig inverkan mellan psykiska faktorer, som stress, trauma eller personlighetsdrag, och kroppsliga symptom. Det vill säga, att dessa sjukdomar orsakas eller underhålls av en kombination av psykiska och sociala faktorer snarare än enbart biologiska faktorer. Symptomen kan variera mycket, men de inkluderar ofta smärtor, trötthet, mag-tarmproblem, hudutslag eller andningssvårigheter, som inte har någon klar organisk orsak. Behandlingen av psykosomatiska sjukdomar kan innebära både medicinska behandlingar för att lindra de kroppsliga symptomen och psykoterapi för att adressera de underliggande psykiska faktorerna.
"Kognitiva manifestationer" refererar till de observerade tecknen och symptomen på kognitiva störningar eller nedsättningar, som kan vara relaterade till olika medicinska tillstånd, sjukdomar eller skador. Dessa inkluderar:
1. Försämrad minnesförmåga: problem med att lära känna nya saker eller att komma ihåg information, som kan påverka både korttids- och långtidsminnet.
2. Språkstörningar: svårigheter med att förstå och använda språk, inklusive stavning, grammatik och ordförråd.
3. Sämre förmåga till omdöme och beslutsfattande: svårigheter med att bedöma situationer, lösa problem eller ta beslut.
4. Försämrad visuell/spatial perception: svårigheter med att tolka visuella stimuli, som kan påverka förmågan att orientera sig i rymden eller uppfatta avstånd och storlekar.
5. Exekutiva funktionsstörningar: svårigheter med att planera, organisera, initiera, underhålla och avsluta kognitiva uppgifter, som kan påverka förmågan att hantera flera uppgifter samtidigt.
6. Försämrad socialt beteende: svårigheter med att tolka sociala signaler, upprätthålla sociala kontakter eller förstå sociala konventioner.
Dessa kognitiva manifestationer kan vara temporära eller permanenta och kan variera i svårighetsgrad beroende på orsaken till dem. De kan vara relaterade till neurodegenerativa sjukdomar, trauma, infektioner, psykiatriska störningar, toxicitet, substancemissbruk eller andra medicinska tillstånd.
Psykofysiologi er en gren av forskningen som undersøker de neurofysiologiske mekanismer og prosesser som står i forbindelse med psykiske funksjoner, sånn som opplevelser, følelser, tanker og adferd. Disciplinen undersøker hvordan hjernen og nervsystemet påvirker, og blir påvirket av, psykiske tilstande og prosesser.
Psykofysiologien kan deles inn i to undergrupper:
1. Kognitiv psykofysiologi, som undersøker neurofysiologiske korrelater til kognitive funksjoner som oppmerksomhet, hukommelse og læring.
2. Affectiv psykofysiologi, som undersøker neurofysiologiske korrelater til følelser og affekter, slik som stress, angst og lykke.
Målene innen psykofysiologi kan være mangeartet, men inkluderer ofte elektrofysiologiske målinger (som EEG, ERP og EMG), neuroendokrinologiske målinger, hjertefrekvensvariabilitet og andre former for autonom nervsystemsrespons.
I tillegg til å være en forskningsdisiplin, har psykofysiologien også praktisk relevans innen klinisk psykologi og psykiatri, fordi forståelsen av de neurofysiologiske mekanismene som står i forbindelse med psykiske lidelser kan hjelpe til å utvikle bedre behandlingsmetoder.
"Tillvänjning, psykofysiologisk" refererar till den process där kroppen och sinnessystemet successivt anpassar sig till en ny situation eller stimuli. Denna anpassning sker på både psykologisk och fysiologisk nivå. Psykologiskt kan det innebära en förändring av tankemönster, känslor och beteenden, medan fysiologisk tillvänjning kan innebära en förändring av kroppens funktioner och reaktioner.
Exempel på psykofysiologisk tillvänjning är hur kroppen successivt anpassar sig till att sova på en annan tid än vanligt, eller hur man kan bli van vid att arbeta i ett nytt jobb med nya uppgifter och kollegor. Även längre exponering för en viss stressfaktor kan leda till psykofysiologisk tillvänjning, där kroppen successivt blir mer motståndskraftig mot denna stressfaktor. Detta fenomen kallas även aklimatisering.
Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.
Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.
Anxiety disorders are a category of mental health disorders characterized by feelings of excessive and persistent worry, fear, or anxiety that interfere with daily activities. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), there are several specific types of anxiety disorders, including:
1. Separation Anxiety Disorder: intense fear or anxiety about being separated from a person or place that provides feelings of security or safety.
2. Selective Mutism: consistent failure to speak in certain social situations where speaking is expected, despite the ability to understand and speak in other situations.
3. Specific Phobia: excessive and persistent fear of a specific object, situation, or activity that is generally not harmful.
4. Social Anxiety Disorder (Social Phobia): intense fear or anxiety about social interactions or performing in front of others.
5. Panic Disorder: recurrent unexpected panic attacks and constant worry about having another attack.
6. Agoraphobia: fear or anxiety about being in places or situations from which escape might be difficult or help unavailable in the event of a panic attack or other incapacitating or embarrassing symptoms.
7. Generalized Anxiety Disorder (GAD): excessive and persistent worry or anxiety about several aspects of life, for a period of six months or more.
8. Substance/Medication-Induced Anxiety Disorder: anxiety caused by the effects of a substance or medication.
9. Anxiety Disorder Due to Another Medical Condition: anxiety that is the direct physiological consequence of another medical condition.
10. Other Specified Anxiety Disorder and Unspecified Anxiety Disorder: categories for disorders with symptoms that do not meet the criteria for any of the specific anxiety disorders but still cause significant distress or impairment.
These disorders can significantly impact a person's quality of life, making it difficult to function in social, occupational, and other areas of life. Treatment typically involves psychotherapy, medication, or a combination of both.
'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.
Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är en utförlig handbok publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt som ett referensverk för att diagnostisera och klassificera olika mentala störningar.
DSM innehåller en systematisk presentation av kriterier och symptom som behövs uppfylla för att ställa en diagnos på olika psykiatriska tillstånd, från neuropsykiatriska störningar till affektiva och personlighetsstörningar. Den innehåller också information om prevalens, incidens, riskfaktorer, komorbiditet och relaterade medicinska eller psykosociala problem för varje diagnos.
DSM har gått igenom flera uppdateringar sedan den publicerades första gången 1952, med senaste utgåvan DSM-5 som publicerades 2013. Det är värt att notera att DSM inte är det enda systemet för klassificering av mentala störningar; Världshälsoorganisationen (WHO) har också sitt eget klassifikationssystem, ICD-10 Kapitel V: Mentala och beteendestörningar.
Involutionsdepression, även känd som postpartum depression under andra betingelser, är en allvarlig form av depression som kan drabba kvinnor efter förlossning. Det är vanligare under de första månaderna efter förlossningen, men det kan också inträffa upp till ett år efter att barnet har fötts. Involutionsdepression skiljer sig från den mildare postpartum blues som många kvinnor upplever under de första veckorna efter förlossningen.
Symptomen på involutionsdepression kan vara allvarliga och inkludera:
* Kraftiga känslor av tristess, hopplöshet eller tomhet
* Tankar om självmord eller att skada sig själv eller barnet
* Svårigheter att sova, äta eller ta hand om sig själv
* Intensiv rastlöshet eller stillhet
* Förändringar i tänkande, minne eller koncentration
* Minskad intresse för aktiviteter som en gång var angelägna
* Överdrivet skuldkänslor eller oskuldiga känslor av att inte vara en bra mor
Involutionsdepression kan ha negativa effekter på moderns relation med barnet, partnern och andra familjemedlemmar. Det kan också påverka barnets utveckling och välbefinnande. Om du eller någon du känner upplever symtom på involutionsdepression bör du söka professionell hjälp så snart som möjligt. Behandlingen kan innefatta mediciner, terapi eller en kombination av båda.
'ADHD' står för 'Attention Deficit Hyperactivity Disorder', som är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av symptom som svårigheter att hålla koncentrationen, vara uppmärksam och/eller vara orolig eller överaktiv. Symptomen måste ha varit présent under minst sex månader och ha påbörjats före 12 års ålder. Tillståndet kan delas in i tre huvudgrupper:
1. Predominantly Inattentive Type (ADHD-PI): personen har svårigheter att hålla koncentrationen, är distraherad och/eller glömmer ofta saker.
2. Predominantly Hyperactive-Impulsive Type (ADHD-PHI): personen är orolig, impulsiv och kan ha svårigheter att sitta stilla under längre perioder.
3. Combined Type (ADHD-C): personen uppfyller kriterierna för både Predominantly Inattentive Type och Predominantly Hyperactive-Impulsive Type.
Det är viktigt att notera att ADHD kan ha en negativ påverkan på en persons liv och funktionalitet, men med rätt behandling och stöd kan personer med ADHD leda ett lyckosamt liv.
Depression, eller depressiv sjukdom, är en allvarlig mental störning som kännetecknas av lågstämdhet, hopplöshet, förlorad interesse för aktiviteter, trötthet, koncentrationssvårigheter, viktförlust eller viktuppgång, sömnsvårigheter eller ökad sömn, känslor av skuld eller vanföreställda tankar om döden eller självmord. För att diagnosticeras med en depressiv sjukdom måste individen ha upplevt dessa symptom under en betydande period av tid och orsaka betydande lidande och funktionsnedsättning i deras vardagliga liv. Det finns också olika typer av depressioner, till exempel bipolär sjukdom och säsongsbundet depressivt syndrom.
'Tvångssyndrom' är ett psykiatriskt tillstånd där individen upplever oförmåga att motstå återkommande, obehagliga tankar, känslor, impulser eller handlingar, som vanligtvis är oacceptabla eller sinnesrubblande. Dessa tvångsmässiga tankar eller handlingar är inte relaterade till verkligheten och orsakar ofta stor ångest och lidande hos den drabbade.
Det är värt att notera att det finns olika typer av tvångssyndrom, inklusive tvångsmässiga tankar (obsessioner) och tvångsmässiga handlingar (kompulsioner). Tvångsmässiga tankar kan handla om rädsla för smuts eller kontamination, våldsamhet, sexuella fantasier eller andra oacceptabla teman. Tvångsmässiga handlingar kan innebära tvångsmässig tvättning, reda, räkning eller kontroll av saker och ting.
Tvångssyndrom är en allvarlig psykiatrisk störning som kan påverka individens vardagliga liv och funktion negativt. Behandlingen för tvångssyndrom inkluderar ofta kognitiv beteendeterapi (KBT) och/eller medicinsk behandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI).
Posttraumatisk stresssyndrom (PTSS) är en mental ohälsa som kan utvecklas efter att en person har upplevt eller vittnat om ett livshotande trauma. Syndromet kännetecknas av intrusiva minnen av traumat, undvikande beteende, ändrade känslor och tankar samt förhöjd vaksamhet. Andra vanliga symptom är sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och irritabilitet. PTSS kan vara mycket belastande och påverka personens vardagliga liv negativt. För att ställa diagnosen krävs det att symptomen har varat i minst en månad och orsakar kliniskt signifikant nedsättning av sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktioner.
Autism, also known as Autism Spectrum Disorder (ASD), is a complex neurodevelopmental disorder that affects communication, social interaction, and behavior. According to the World Health Organization (WHO), autism is characterized by:
1. Persistent deficits in social communication and social interaction across multiple contexts, including:
* Deficits in social-emotional reciprocity, such as abnormal social approach and failure of normal back-and-forth conversation.
* Deficits in nonverbal communicative behaviors used for social interaction, such as eye contact, facial expressions, and body language.
* Deficits in developing, maintaining, and understanding relationships, such as difficulties adjusting behavior to suit various social contexts or having trouble sharing imaginative play or interests with others.
2. Restricted, repetitive patterns of behavior, interests, or activities, as manifested by at least two of the following:
* Stereotyped or repetitive motor movements, use of objects, or speech.
* Insistence on sameness, inflexible adherence to routines, or ritualized patterns of verbal or nonverbal behavior.
* Highly restricted, fixated interests that are abnormal in intensity or focus.
* Hyper- or hyporeactivity to sensory input or unusual interest in sensory aspects of the environment.
3. Symptoms must be present in the early developmental period and cause clinically significant impairment in social, occupational, or other important areas of current functioning.
4. These disturbances are not better explained by intellectual disability (intellectual developmental disorder) or global developmental delay.
Autism is a spectrum disorder, meaning that it affects different individuals to varying degrees and with unique combinations of symptoms. Some people with autism may require significant support in their daily lives, while others may need less support and can lead relatively independent lives. Early intervention and appropriate support can significantly improve outcomes for individuals with autism.
'Fobier' er en type av angstanfall som oppstår i samband med bestemte aktiviteter, steder, eller situasjoner. Disse angstanfallene kan være så sterke at de forhindrer personen i å gjøre noe som fører til en fobi. Fobier deles vanligvis inn i to kategorier: enkeltstående fobier og komplekse fobier. Enkeltstående fobier er frykt for bestemte ting eller situasjoner, som dyr, høyde eller å flyte. Komplekse fobier inkluderer flere frykter og kan være mer komplisert å behandle. Fobier kan oppstå på grunn av en traumatisk erfaring, arvelige faktorer eller som et resultat av generelt økt sårbarhet for angstanfall. De kan også være relatert til andre psykiske lidelser, som depressjon og generell angst.
"Utvecklingsstörningar hos barn, genomgripande" är en medicinsk diagnos som används när ett barn har betydande problem med sin sociala, kognitiva och kommunikativa utveckling, jämfört med andra barn i samma åldersgrupp. Dessa problem påverkar flera aspekter av barnets funktionsnivå och kan ha en djupgående inverkan på deras vardagliga liv och potential att leva oberoende som vuxna.
Enligt Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM-5), publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen, inkluderar genomgripande utvecklingsstörningar följande diagnoser: autism spectrum disorder (ASD), intellectual disability (ID) och global developmental delay (GDD).
1. Autismspektrumstörning (ASD): ASD är en neuroutvecklingsstörning som kännetecknas av svårigheter med social interaktion, kommunikation och repetitiva beteenden eller intressen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga, och individuella behov kan skilja sig mycket åt.
2. Intellektuell funktionsnedsättning (ID): ID är en kognitiv störning som påverkar en persons förmåga att lära sig, förstå information och hantera vardagliga livet. Det definieras av ett IQ under 70 tillsammans med begränsningar i två eller fler områden av funktionsnivån, såsom kommunikation, sociala interaktion, omsorg om sig själv och praktiska livsförmågor.
3. Global utvecklingsfördröjning (GDD): GDD är en diagnos som används när ett barn under tre års ålder har försenad utveckling i två eller flera områden, såsom motorik, språk och social interaktion. Detta kan vara förutsättningen för en senare ID-diagnos, men det är inte alltid fallet.
Global utvecklingsfördröjning kan också bero på andra orsaker än neuroutvecklingsstörningar, såsom sensoriska eller neurologiska skador, kromosomavvikelser eller andra medicinska tillstånd. I dessa fallen kan behandling och intervention variera beroende på underliggande orsak.
Enligt FN:s flyktingorgan, UNHCR, är en flykting en person som "som har rätt att söka och åtnjuta internationellt skydd om de fruktar förföljelse av grunder av ras, religion, nationalitet, medlemskap i en viss socialgrupp eller politiska övertygelse, i så fall då deras fara är skäligast att anses vara utbredd i deras hemland." Flyktingar kan också vara personer som tvingats lämna sitt hemland på grund av väpnad konflikt, allvarliga oroligheter eller systematiska brott mot mänskliga rättigheter. Det är värt att notera att flyktingstatus måste fastställas av en regering eller ett internationellt organ som till exempel UNHCR innan den ges formell skydd och stöd.
I'm sorry for any confusion, but "Irak" is the spelling of "Iraq" in several languages including Danish, Norwegian, and Swedish. It appears you are asking for a medical definition related to Iraq.
However, there is no specific medical condition or term directly associated with Iraq. If you're looking for information about medical facilities, healthcare systems, or health issues in Iraq, I would be happy to help if you could provide more context.
En läkare är en medically trained and licensed healthcare professional who diagnoses, treats, and helps prevent illnesses and diseases. They have completed a medical degree (MD or DO in the US, MBBS or BMedicine in the UK, etc.) and necessary postgraduate training, including residency and possibly fellowship, to specialize in a particular area of medicine.
Läkare arbetar ofta i sjukhus, kliniker eller privatpraktiker och har till uppgift att ge medicinska råd, skriva ut läkemedel, utföra operationer och andra procedurer, samt övervaka patienters behandling och framsteg. De måste ständigt hålla sig underrättade om de senaste forskningsrön och medicinska teknikerna inom sitt specialområde för att kunna erbjuda sina patienter den bästa möjliga vården.
Cyclic AMP, eller cAMP (cyclisk adenosinmonofosfat), är ett second messenger-molekyl som spelar en viktig roll i cellsignalering inom organismen. Det bildas inifrån cellen när en hormonreceptor på cellmembranet aktiveras av ett hormon, till exempel glukagon eller adrenalin. Aktiveringen av receptorn leder till att en G-proteinkomplex kopplad till receptorn aktiveras, vilket i sin tur aktiverar en enzymkomplex kallad adenylatcyklas. Adenylatcyklasen konverterar ATP till cAMP, som sedan fungerar som en signalsubstans inom cellen och aktiverar olika proteinkinas-enzymkomplex. Dessa komplex kan leda till olika fysiologiska respons, beroende på vilket hormon som initialt aktiverade receptorn. När signalsubstanserna cAMP har utfört sin funktion bryts de ned av fosfodiesteras-enzymkomplex, varpå signalsystemet återgår till det ursprungliga tillståndet.
En allmäläkare, även känd som primary care physician (PCP) på engelska, är en läkare som har en bred utbildning och erbjuder grundläggande vård till patienter av alla åldrar. Deras uppdrag inkluderar att diagnostisera och behandla vanliga sjukdomar och skador, förebygga sjukdomar genom att ge råd om livsstilsförändringar och immuniseringar, samt att hjälpa patienter att hantera kroniska sjukdomar. De arbetar ofta i grundvårdspraktiker eller kliniker och har vanligen ett långvarigt förhållande till sina patienter, vilket ger dem en god insyn i deras medicinska historia och behov.
Allmänläkare är ofta den första kontakten när en patient söker vård och kan referera patienten vidare till specialistvård om det behövs. De har också en viktig roll i att samordna patientens vård och arbeta tillsammans med andra hälsoprofessionella för att ge den bästa möjliga vården.
Primary care physicians are medical professionals who provide first-contact and continuous care for patients with undiagnosed health concerns. They are usually the first point of contact for patients seeking healthcare services and play a critical role in disease prevention, health promotion, and early intervention. Primary care physicians may specialize in family medicine, internal medicine, pediatrics, or geriatrics, among other areas. They are trained to diagnose and treat a wide range of common medical conditions, manage chronic illnesses, and provide ongoing, person-centered care. They also help coordinate patients' care with specialists and other healthcare providers as needed.
"Beslutsfattande" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där en läkare eller ett healthcare-team samlar information, värderar alternativ och väljer en kurs av handling för att hantera en patients problem eller situation. Denna process involverar ofta att väga upp potentiala risker och fördelar, ta hänsyn till den enskilda patientens preferenser och värderingar, och fatta ett beslut som är baserat på bästa tillgängliga evidens.
Processen kan involvera flera steg, inklusive:
1. Identifiering av problemet eller situationen
2. Samlande av relevant information
3. Utvärdering av alternativ och möjliga utfall
4. Viktning av olika faktorer som påverkar beslutet, inklusive patientens preferenser och värderingar, behandlingsmål, risker och fördelar, kostnader och tillgänglighet
5. Fattande av ett slutligt beslut om en kurs av handling
6. Genomförande och efterbehandling av beslutet
Beslutsfattandet kan vara en komplex process, särskilt i situationer där det finns osäkerhet eller oenighet angående den bästa kursen av handling. I dessa fall kan deltagande av patienten och/eller deras vårdgivare i beslutsfattandeprocessen vara särskilt viktigt för att säkerställa att beslutet är välgrundat, transparent och i enlighet med patientens preferenser.
En behovsbedömning inom medicinen är en systematisk och strukturerad process där en vårdgivare (t.ex. läkare, sjuksköterska eller annan hälsoprofessionell) utvärderar en individuals specifika medicinska, psykologiska och sociala behov. Det görs för att fastställa en lämplig diagnos, behandling och/eller vårdplan som är anpassad till den enskilde individens situation och preferenser.
Behovsbedömningen bygger ofta på en kombination av information från olika källor, såsom:
1. Anamnes - det vill säga patientens egen beskrivning av symptom, medicinsk historia och levnadsvanor.
2. Klinisk undersökning - en fysisk undersökning som utförs av vårdgivaren för att inspektera, palpera, auscultera och perkutera (IPAP) patienten för att hitta tecken på olika sjukdomar eller skador.
3. Diagnostiska tester - laboratorieanalyser, bilddiagnostik, genetisk testing eller andra specialiserade tester som kan ge ytterligare information om patientens tillstånd.
4. Evidensbaserad medicin - forskningsresultat och kliniska riktlinjer som ger vägledning om vad som är känt om effektiv behandling och vård för specifika diagnoser eller symtom.
5. Individuella preferenser och mål - patientens egna önskemål, livsvillkor, sociala stödjande faktorer och andra aspekter som påverkar deras möjligheter att hantera sin sjukdom eller skada.
Behovsbedömningen är en viktig del av den kliniska prisetagandeprocessen, då den hjälper vårdgivaren att förstå patientens unika behov och möjligheter för att utforma en personligad plan för behandling och vård. Den är också en pågående process som kan uppdateras över tid när nya informationer blir tillgängliga eller när patientens tillstånd ändras.
'Hälso- och sjukvårdsbehov' refererar till de omsorgstjänster och behandlingar som en individ eller en population behöver för att uppnå, värna och återställa sin fysiska, mentala och sociala hälsa. Det kan inkludera preventiva tjänster, akuta omsorgstjänster, kroniska sjukvårdsbehandlingar och rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsbehovet bestäms av en individuell persons medicinska, psykologiska och sociala status, som kan påverkas av faktorer som ålder, kön, socioekonomisk status, levnadsvanor och miljö.
'Hälso- och sjukvårdsafterfrågan', däremot, refererar till den mängd hälso- och sjukvård som sökas upp eller används av en individ eller en population. Det kan variera beroende på faktorer som medvetenhet om tillgängliga tjänster, kostnader, geografisk tillgänglighet och preferenser. Hälso- och sjukvårdsafterfrågan kan också påverkas av systemiska faktorer som finansiering, reglering och policybeslut.
I vissa fall kan hälso- och sjukvårdsbehovet överstiga efterfrågan, vilket kan leda till att vissa individers behov inte täcks. Detta kan bero på ojämlika resurser, brist på tillgängliga tjänster eller höga kostnader. I andra fall kan efterfrågan överskrida behovet, vilket kan leda till överanvändning av vården och onödiga kostnader. Det är därför viktigt att försöka matcha hälso- och sjukvårdsbehoven med efterfrågan genom att öka medvetenheten om tillgängliga tjänster, förbättra tillgängligheten och minska kostnaderna.
Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.
DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.
Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.
En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.
I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.
Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.
En algoritm är en serie steg eller instruktioner som tas för att lösa ett problem eller utföra en viss uppgift inom medicinen, liksom i andra sammanhang. Algoritmer används ofta inom klinisk praxis för att standardisera vården och förbättra patientresultaten.
Exempel på algoritmer inom medicin kan vara:
* En algoritm för att diagnostisera och behandla en specifik sjukdom, till exempel en algoritm för att hantera sepsis eller akut koronarsyndrom.
* En algoritm för att utvärdera och hantera smärta, som innehåller steg för att bedöma smärtintensiteten, identifiera orsaken till smärtan och välja lämplig behandling.
* En algoritm för att besluta om en patient ska opereras eller inte, som tar hänsyn till faktorer som allvarligheten av sjukdomen, patientens preferenser och komorbiditeter.
Algoritmer kan variera i komplexitet från enkla listor över steg att följa till mer sofistikerade system som innehåller avancerad matematik och artificiell intelligens. Viktigt är att algoritmer utformas med omsorg och testas noggrant för att säkerställa att de ger korrekta och säkra resultat i alla tillämpningar.
Franz Alexander
Bad
Psykosomatik
Frustration
Anpassningsstörning
Neurolingvistisk programmering
V (SAB)
Neuros
Stressforskningsinstitutet
Fobi
Dissociativa störningar
Behandlingsformer inom svensk psykiatri
Psykosomatiska sjukdomar exempel
Franz Alexander - Wikipedia
Försäkringsmedicinskt centrum - En resurs för utredning och metodutveckling | lagen.nu
Flyktingar från Sinjar ett år efter attacken | Läkare Utan Gränser
Socionom/psykiatrisjuksköterska/psykolog - Region Gävleborg
Psykosomatisk sjukdom 1177
Barn som upplever våld. SKL Lotten Sunna. #utanskyddsnät
Grimståhl ::Kinesiologi, Biomagnetism, Reiki och andra alternativbehandlingar. Böcker
Yttrabloggen: 2013
Fukushima - myter och misstolkningar - Analysgruppen
Blomessensens Helande Värld - HELANDE
yoga
kult | Jesus lever
Rååpunkten
Vipassana- en resa till mig själv | Gidde och Annikas hemsida.
Kiropraktor Södermalm | Behandlingar och verksamheter
Nu frisk/are/ | Coast potential
Stress & stresshantering | Positiv Energi
A. cornelius celsus
Debattartikel mot entreprenad<...
Birger Schlaug: Jäv(l)igt
Reload - Annica Tiger
Gassho - Solkarina.se
Att planera för barn och elever med - Skolverket
Varför frågar vi om
Mag- tarmsjukdom
whiplash - Solkarina.se
Återvinningscentral gotland
Symtom och sjukdomar3
- Migrän, astma, eksem och yrsel är andra exempel på psykosomatiska symtom och sjukdomar som påverkas av psykiska faktorer. (web.app)
- Stressrelaterade symtom och sjukdomar. (netlify.app)
- Frågan är ett bra komplement till mer specifika frågor om olika symtom och sjukdomar. (folkhalsoguiden.se)
ÅNGEST4
- Som socionom/psykiatrisjuksköterska/psykolog ansvarar du för psykosociala bedömningar och korttidsinriktade behandlingsinsatser inom det allmänmedicinska kompetensområdet vid exempelvis depressioner, ångest, stressrelaterade sjukdomar, kriser, psykosomatiska tillstånd med mera där patienten är från 18 år. (regiongavleborg.se)
- I själva verket konstaterade en studie att depression och ångest är direkt ansvariga för sjukdomar som hjärtinfarkt (3). (netlify.app)
- 8 Precis som med depression så förekommer ökad ångest vid alla typer av kroppsliga sjukdomar. (andreasfysio.se)
- Vi lägger särskild vikt vid psykoterapeutisk läkemedelsbehandling för existerande underliggande sjukdomar (depression, ångest etc. (psychosomatik.com)
Blodtryck3
- Exempel på vanliga psykosomatiska sjukdomar är allergier, ökad infektionsbenägenhet, magsår och högt blodtryck. (web.app)
- Fyrtio procent lider av kroniska sjukdomar som diabetes eller högt blodtryck och resten har virus och luftvägsinfektioner, diarré och hudsjukdomar som skabb. (lakareutangranser.se)
- PSYKOSOMATISK SJUKDOM: Psykosomatiska besvär orsakas av misslyckade konkurrenskraftiga blockaden Istället kan de ofta mobiliserade kraftreserverna framkalla diverse s k psykosomatiska sjukdomar som högt blodtryck, höga blodfettshalter, infarkt, magsår o d Stress och utmattningssyndrom har blivit högaktuellt. (netlify.app)
Vanliga psykosomatiska1
- De symtom vi frågar om mäter vanliga psykosomatiska och stressrelaterade besvär samt vanligt förekommande besvär som är otillräckligt täckta av register då de diagnosticeras inom primärvården eller inte alls kommer till vårdens kännedom, men som kan medföra långvarigt lidande för den som är drabbad. (folkhalsoguiden.se)
Reumatologiska sjukdomar2
- Vi har särskild kompetens inom rörelse och stödjeorganens sjukdomar, neurologiska sjukdomar, reumatologiska sjukdomar, psykosomatiska sjukdomar, hjärtrehabilitering samt ergonomi. (rixdata.se)
- Reumatologi är en gren av medicinen som behandlar reumatologiska sjukdomar. (skadekompassen.se)
Stressrelaterade sjukdomar1
- Även om hur man med denna kunskap kan bota och förebygga stressrelaterade sjukdomar. (web.app)
Diabetes5
- Försämrad synförmåga kan bero på grå eller grön starr, sjukdomar som exempelvis diabetes, och åldersförändringar i gula fläcken. (folkhalsoguiden.se)
- 5 Depression är även vanligare vid en rad olika långvariga sjukdomar såsom diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och stroke. (andreasfysio.se)
- Deltagarna var 105, varav 59 från de studieförberedande programmen, 23 elever var killar och 36 var tjejer samt, 46 var från de yrkesförberedande programmen, varav 25 var Somatiska symtom (vid depression) Hjärtinfarkt, diabetes, stroke Sjukdomar man ser ökad flrekomst av vid samtidig depression. (web.app)
- Somatiska symtom (vid depression) Hjärtinfarkt, diabetes, stroke Sjukdomar man ser ökad flrekomst av vid samtidig depression. (web.app)
- De mest prevalenta är allergier, astma, diabetes samt autoimmuna sjukdomar. (netlify.app)
Psykisk2
- Vidare skriver Gillberg (1999) Psykisk ohälsa är ett komplext begrepp som innefattar ett brett spektrum av psykiska tillstånd, symptom och psykiatriska diagnoser men avser i denna kunskapssammanställning framförallt stressrelaterad psykisk ohälsa och självrapporterade psykiska och psykosomatiska symptom. (netlify.app)
- Du som är över 18 år och har psykiska funktionsnedsättningar kan beviljas stöd i det dagliga livet och hjälp att hitta en meningsfull Psykiska sjukdomar och psykisk funktionsnedsättning är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos. (firebaseapp.com)
Olika sjukdomar3
- Dessutom är Skadliga faktorer i arbetsmiljön kan ge upphov till olika sjukdomar. (web.app)
- Så hans rykte spred sig över hela Syrien, och de förde honom alla sjuka, de drabbade med olika sjukdomar och smärta, de förtryckta av demoner, epileptiker, och lama, och han botade dem (Matthew 4L 23-24 ESV). (jesuslever.eu)
- Yrsel och balansproblem är vanliga och kan bero på olika sjukdomar som innebär att kommunikationen mellan balansorganen inte fungerar. (skadekompassen.se)
Autoimmuna sjukdomar1
- Enligt nyare syns tt r r det sig om s k autoimmuna sjukdomar, dvs sjukdomstillst nd d r immunf rsvaret angriper egna v vnader. (helhetsdoktorn.se)
Kroppsliga1
- Psykosomatiska sjukdomar är verkliga patofysiologiska förändringar i kroppsliga organ. (web.app)
Depression2
- Under del 2:2 belyses olika kliniska syndrom såsom depression, ångestsyndrom, personlighetssyndrom, missbruk, psykosomatiska sjukdomar och psykoser adresseras. (lu.se)
- Vi lägger särskild vikt vid psykoterapeutisk och drogbehandling av alla underliggande sjukdomar (depression, ångestsyndrom, etc. (psychosomatik.com)
Somatiska1
- antal somatiska och psykosomatiska besvär. (netlify.app)
Kriser1
- nr 14 (2006): Det mystiska språnget och förståelsen av psykosomatiska kriser. (netlify.app)
Psykosomatisk sjukdom1
- Psykosomatiska sjukdomar När själens smärta blir fysisk I denna uppsats får Du läsa om hur en psykosomatisk sjukdom uppstår, vad som händer med kroppen när man drabbas, hur prognosen ser ut för den drabbade och hur möjligheterna ser ut till att bli fri den psykosomatiska sjukdomen via traditionell vård och via det alternativa behandlingssättet. (netlify.app)
Vanligt2
- 92. Specifik kognitiv funktionsnedsättning Det betyder att man behandlar fysiska sjukdomar eller vanligt åldrande somatisk. (netlify.app)
- samt hur vanligt det är med psykosomatiska besvär som magont, nedstämdhet, nervositet och sömnsvårigheter. (firebaseapp.com)
Fysiska1
- När Jesus kastade ut demoner från människor, har dessa människor också blivit botade från fysiska och psykosomatiska sjukdomar. (jesuslever.eu)
Exempelvis1
- Vid företagshälsovård i Stockholm så tas en massa prover i syfte att exempelvis upptäcka risker för sjukdomar. (xn--kiropraktorsdermalm-16b.nu)
Kliniska1
- magsår eller 11 okt 2015 skett betydande framsteg i förståelsen av psykosomatiska sjukdomar, Kliniska exempel 297 På sjukhusen 297 Effekter av mindfulness - ett sjukdomar. (web.app)
Behandla2
- Inom den form av terapi som använder sig av blomessenser försöker vi fokusera på att skapa hälsa mer än på att behandla sjukdomar. (helande.nu)
- Man kan heller inte utreda, diagnosticera eller behandla psykosomatiska tillst nd p ett adekvat s tt. (helhetsdoktorn.se)
Symptom1
- 3 SJÄLVBILDENS BETYDELSE FÖR UTAGERANDE RISKBETEENDEN OCH PSYKOSOMATISKA SYMTOM - en studie av en grupp Stockholmsungdomar i ken grad, deltagande i föreningsidrott kan förebygga uppkomsten av psykosomatiska symptom (t.ex. (netlify.app)
Skador2
- Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående Övriga somatiskt relaterade funktionsnedsättningar. (netlify.app)
- Vi lär oss mer om vilka sjukdomar och skador vi kan förvänta oss, annars är informationen knapphändig. (sinomedia.se)
Elever1
- 2 okt 2019 Men mobbningen ökar - och allt fler elever lider av psykosomatiska Socioekonomisk bakgrund har fått en större betydelse för elevernas indirekta målgruppen. (netlify.app)
Patienter2
- Tio procent av våra patienter har psykosomatiska problem, vilket är en mycket hög siffra, förklarar Jalal Alyas, en av Läkare Utan Gränsers sjuksköterskor. (lakareutangranser.se)
- Sjukv rden r inte rustad att m ta denna v xande grupp patienter med psykosomatiska besv r. (helhetsdoktorn.se)
Bota2
- Det vore nog inte helt fel att kalla alla sjukdomar psykosomatiska - vårt psyke och våra känslor spelar en oerhörd roll både vad gäller att dra på oss sjukdomar, som att bota oss från dem. (grimstahl.com)
- Dess syfte är att läka människan, inte endast att bota sjukdomar utan att fullständigt bota allt mänskligt lidande. (ortler.se)
Magont1
- De psykosomatiska besvären kan vara många, men de vanligaste är magont, smärta i axlar och rygg, huvudvärk och sömnlöshet. (netlify.app)
Bakgrund1
- Mot bakgrund av kränkning av urinflödet utvecklas purulentinflammatoriska sjukdomar i könssystemet (cystit, uretrit, pyelonefrit). (ba-homecare.com)
Exempel1
- Psykosomatiska sjukdomar är ett exempel på den vikt som vårt mentala tillstånd har och kroppsanslutningen.Cortisol, vilket orsakar sjukdom. (web.app)
Barn1
- Sårläkning och koagulation påverkas som i sin tur ger av K Olausson · 2009 - Svensk titel: Familjebildens betydelse för psykosomatiska symtom hos barn. (web.app)
Resultat1
- Denna delrapport redovisar resultat från Skolbarns hälsovanor, 2017/18, med fokus på psykosomatiska symtom och skolmiljö. (folkhalsomyndigheten.se)