Pyelectasis
Hydronefros
Ultraljudsundersökning av foster
Fostrets sjukdomar
Graviditet, andra trimestern
Urografi
Downs syndrom
Fosterålder
Urinvägssjukdomar
Njursjukdomar
Teknetium Tc 99m-pentetat
Vesikoureteral reflux
Graviditet
Karyotypbestämning
Sensitivitet och specificitet
Prospektiva studier
Pyelectasis är en medicinsk term som används för att beskriva en utvidgning av pylexen, det smala rör som förbinder njurarnas urinvägsystem med urinblåsan. Pylexen är en del av urintransportbanan som leder från njuren till urinblåsan och inkluderar urinsäckarna.
Pyelectasis kan vara antingen asymptomatisk eller associerad med olika sjukdomstillstånd, såsom njursten, infektion eller obstruktion av urinvägsystemet. Den kan upptäckas genom ultraljudsundersökningar och är vanligtvis reversibel om orsaken till utvidgningen behandlas. I vissa fall kan pyelectasis vara en normal variation, särskilt hos spädbarn.
'Njurbäcken' (renal pelvis en engelska) är den centrala, expanderande delen av urinvägssystemet i njuren där urinen samlas innan den transporteras till urinblåsan. Det är en slags trattformad struktur som har formen av en bägare och leder urinen från de två njurarnas funktionella enheter, de små nieren (nefron), till uretärerna och sedan till urinblåsan. Njurbäckens väggar är gjorda av muskulatur som hjälper till att transportera urinen genom peristaltiska rörelser.
Patologisk utvidgning (pathological expansion) refererer til en abnorm forstørrelse eller øget pladstagelse av et virksomhet, struktur eller område i kroppen som følge av en sykdomsprosess. Dette kan skyldes mange forskjellige mekanismer, for eksempel cellulær proliferasjon, akkumulering av vaskulært vann eller andre flyttevare, eller infiltrering av fremmede substanser eller celler. Patologisk utvidgning kan observeres i mange forskjellige organismer og kan påvirke alle typer virksomheter, inkludert epiteliale, muskulære, og konnektive virksomheter. Den patologiske utvidningen kan føre til en rekke komplikasjoner, både lokalt og systemisk, og er ofte et teken på en underliggende sykdomsprosess som må behandles for å forebygge yderligere skade eller skader.
'Hydronefros' är ett medicinskt tillstånd där urinansamling i njuren orsakar en ökning av trycket och ledde till en abnormt uppsvällning av den. Detta händer när urinen inte kan rinna fritt genom urinvägarna, ofta på grund av en obstruktion någonstans i systemet. Hydronefros kan vara associerad med smärta, urinvägsinfektioner eller skada på njuren om det lämnas obehandlat.
En ultraljudsundersökning av fostret är en icke-invasiv diagnostisk teknik som använder sig av högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av fostrets inre strukturer och utveckling. Denna typ av undersökning kallas också sonografi och är en vanlig metod under graviditeten för att övervaka fostrets tillväxt, position och hälsa.
Under en ultraljudsundersökning av fostret använder en utbildad sonograf ledare en slät, smidig, platt yta, som kallas transducer, för att skicka ljudvågor genom moderns buk. När ljudvågorna träffar fostret reflekteras de tillbaka till transducern och omvandlas sedan till elektriska impulser, som skapar bilder på en skärm.
Det finns olika typer av ultraljudsundersökningar av fostret, beroende på när under graviditeten de utförs. De vanligaste typerna inkluderar:
1. Dateringsultraljud (cirka 8-12 veckor efter den första dagen av senaste menstruationen): Används för att fastställa fostrets ålder och förväntade födelsedatum, samt att kontrollera om det finns flera foster.
2. Detaljerad ultraljud (cirka 18-20 veckor efter den första dagen av senaste menstruationen): Används för att undersöka fostrets inre organ och strukturer, såsom hjärtat, hjärnan, levern, njurarna, magsäcken, lungorna, tarmarna, könsorganen och skelettet. Denna typ av ultraljud kan också upptäcka eventuella missbildningar eller abnormaliteter.
3. Tredimensionell (3D) och fyrdimensionell (4D) ultraljud (vanligtvis mellan 24 och 34 veckor efter den första dagen av senaste menstruationen): Används för att skapa en detaljerad bild av fostrets ansikte, kropp och rörelser. Dessa ultraljudstypers huvudsyfte är att ge föräldrar en möjlighet att se sin baby innan den föds, men de kan också användas för att undersöka fostrets hälsa och utveckling.
I allmänhet är ultraljudsundersökningar av fostret säkra och smärtfria, och de ger värdefull information om fostrets tillväxt, utveckling och hälsotillstånd. De kan också hjälpa läkare att identifiera eventuella problem eller risker under graviditeten och ge råd om behandlingar eller ytterligare undersökningar som kan behövas.
Fostrets sjukdomar, även kända som congenitala anomalier eller birth defects, är avvikelser eller strukturella eller funktionella fel hos ett barn som föds. Dessa avvikelser kan vara medfödda, vilket betyder att de uppstår under fostertiden, vanligtvis på grund av genetiska faktorer, infektioner, exponering för skadliga miljöfaktorer eller kombinationen av dessa. Fostrets sjukdomar kan vara milda och lätta att behandla, eller så allvarliga att de kan hota barnets överlevnad eller livslängd. De kan påverka alla delar av kroppen och kan variera från hjärtsjukdomar, neurologiska störningar, missbildningar av skelettet till sensoriska problem som syn- och hörselnedsättningar.
Graviditet, andra trimestern, refererar till den medicinska fasen av en graviditet som varar från den 14:e veckan till slutet av den 26:e veckan (ungefär 14–26 veckor efter den sista menstruationen). Denna fas kallas också för den "mellersta graviditeten".
Under den andra trimestern utvecklas fostret snabbt, och modern kan börja känna fostrets rörelser. Risken för missfall minskar jämfört med den första trimestern, men det kan fortfarande finnas risker relaterade till fosterskador eller komplikationer hos modern. Modern kan uppleva en rad fysiska och emotionella förändringar under denna tiden, inklusive viktökning, ökad aptit, utbuktande buk, sömnsvårigheter, pregnancy glow (ett glänsande utseende på huden), samt möjliga symtom som rastlöshet, svullnader och smärtor i ländryggen.
Det är viktigt att modern tar hand om sin hälsa under denna tiden genom att äta en näringsrik diet, stanna vid regelbunden vård och övervakning, och undvika skadliga vanor som rökning och alkohol. Om modern upplever några besvär eller komplikationer bör hon kontakta sin vårdpersonal omedelbart.
Urografi är ett medicinskt undersökningsförfarande som används för att undersöka urinvägarna, det vill säga njurarna, urinledare och urinarytblandningsorganen. Den består av intravenös kontrastmedelsgivning följt av serier av röntgenbilder som tas för att studera hur kontrastmedlet passerar genom urinvägarna.
Det finns också en variant av urografi som kallas retrograde urografi, där kontrastmedlet införs direkt in i urinledaren via en tunn slang som leder in i urinblåsan under cystoskopi.
Urografi används ofta för att diagnostisera strukturella eller funktionella avvikelser i urinvägarna, såsom njursjukdomar, tumörer, stenar och andra abnormaliteter.
Down's syndrom, även känt som trisomi 21, är ett genetiskt tillstånd orsakat av en extra kopia av kromosom 21. Normalt har individen två kopior av varje kromosom, en från vardera föräldern. I Down's syndrom förekommer det dock tre kopior av kromosom 21 istället för de vanliga två. Det extra genetiska material som innehas på grund av den extra kromosomen leder till speciella fysiska och utvecklingsmässiga egenskaper hos individen.
Några typiska drag i ansiktet inkluderar en platt bakåt-sluttande panna, ett smalt ansikte med en långsmal näsa, almondformade ögon med epikantler (horisontella fårfällen vid yttre ögonvrån), en större tunga som kan sticka ut och små öron. Andra symptom kan variera från milda till allvarliga och inkluderar hjärtfel, problem med syn och hörsel, lägre intelligensnivåer, skelett- och muskelfel samt ökad risk för vissa sjukdomar som Alzheimers.
Det är värt att notera att Down's syndrom inte är en arvsförändring som går i arv från föräldrar till barn, utan orsakas av ett slumpmässigt fel under embryots tidiga utveckling. Risken för att få ett barn med Down's syndrom ökar dock med åldern på modern, särskilt efter 35 år.
I medicinsk kontext betyder "fosterålder" den tid som ett foster lever och växer inuti moderns livmoder, mätt i veckor eller månader. Den genomsnittliga fosteråldern är 40 veckor (ungefär 9-10 månader) från konception till förlossning. Förlossning före den 37:e veckan räknas som för tidig fosterdöd (preterm fetal dödfödd), och efter den 42:a vecka räknas som postmature fosterdöd.
Fosteråldern är en viktig faktor att ta hänsyn till när man bedömer ett fosters hälsa, utveckling och risk för komplikationer under graviditeten och vid förlossningen.
Urinvägs sjukdomar är en övergripande benämning på olika sorters medicinska tillstånd som drabbar urin systemet, inklusive nedre delen av urin tracten (blåsa och urinoir) samt övre delen av urin tracten (njurar och uretärer). Detta kan omfatta en bred skala av tillstånd, från infektioner och inflammation till strukturella abnormaliteter och cancersjukdomar. Några exempel på vanliga urinvägs sjukdomar inkluderar:
* Urinvägsinfektion (UTI): är en infektion som drabbar antingen nedre eller övre delarna av urin tracten. De flesta UTI:erna beror på bakterier, men de kan också orsakas av svampar eller jungfrulighet.
* Interstitiell cystit/blåsan irritation syndrom (IC/BPS): är en kronisk blåsan sjukdom som orsakar smärta, tryck och irritation i urin blåsan. IC/BPS kan vara mycket smärtsam och påverka patientens livskvalitet negativt.
* Nephrolitiasis: är när stenar bildas inuti njuren eller uretären. Stenarna kan orsaka smärta, blod i urinen och återkommande infektioner. I vissa fall kan de också blockera urin flödet och leda till allvarliga komplikationer som njurskada eller njursvikt.
* Urin tract cancer: är en ovanlig, men allvarlig sjukdom där cancertumörer bildas i urin tracten. De vanligaste typerna av urin tract cancer är njurens cellcancer och blås cancersjukdomar.
Det är viktigt att uppsöka läkare om man anar att ha någon form av urin tract sjukdom, eftersom tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer.
"Njursjukdomar" refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar urinvägar och/eller de två njurarna. Njuren har flera viktiga funktioner, bland annat att filtrera blodet, reglera vätske- och elektrolytbalansen samt producera hormoner.
Exempel på njursjukdomar inkluderar:
1. Glomerulonefrit - en grupp av sjukdomar som drabbar de små blodkärlen (glomeruli) i njuren, vilket kan leda till blod och protein i urinen, ödem och högt blodtryck.
2. Nephrotiskt syndrom - en samling symtom som orsakas av skada på de små blodkärlen (glomeruli) i njuren, vilket leder till stor mängd protein i urinen, lägre albuminnivåer i blodet och ödem.
3. Pyelonefrit - en infektion i njurarna eller urinvägarna som orsakas av bakterier.
4. Nephrolitiasis (källdjurssten) - när stenar bildas i njuren eller urinvägarna, vilket kan leda till smärta, blod i urinen och infektioner.
5. Polycystisk njursjukdom - en ärftlig sjukdom där flera cystor (säckar fyllda med vätska) bildas i njurarna, vilket kan leda till nedsatt njurfunktion och njurförsämring.
6. Akut tubulär nekros - en plötslig skada på de små rörformade strukturerna (tubuli) i njuren, vilket kan orsakas av olika faktorer som infektioner, droger och lägre blodtryck.
7. Kronisk njursvikt - en progressiv nedsättning av njurfunktionen över tid, vilket kan leda till symtom som trötthet, ödem, förhöjd blodtryck och onormala kemiska värden i blodet.
Det är viktigt att söka vård om du upplever några av dessa symtom eller har andra oroande tecken eller symptom relaterade till njurarna.
'Teknetium Tc 99m-pentetat' er ein radioaktivt medisinsk isotop som brukes i diagnostiske tilsikringar for å undersøke hjertets blodgjennomstrøming og andre organers funksjon. Isotopen 'Teknetium Tc 99m' er koblet til en organisk fosfatkompleks kalt 'pentetat'. Når denne radiokemiske forbindelsen injecteres i kroppen, absorberes den av erytrocyttene (røde blodceller) og distribueres rundt i kroppen.
Gammakameraer brukes deretter til å detektere gammastrålingen fra 'Teknetium Tc 99m-pentetat' for å produsere bilder av hjertets pumpingeffektivitet og blodgjennomstrøming, samt andre organers funksjon. Dette hjelper med å stille en diagnose og planlegge behandling for en rekke medisinske tilstander som koronarartériens forsnuringssykdom (koronarsjreklamring), hjertesvikt, blodkløyning og tumorer.
'Vesicoureteral reflux' (VUR) är ett medicinskt tillstånd där urin från urinblåsan stöter tillbaka upp genom en eller båda uretren och in i någon eller båda av de två njurarna. Detta kan leda till upprepade urinvägsinfektioner och skada njurens funktion över tiden. VUR är vanligare hos barn än vuxna och kan vara medfött eller utvecklas senare i livet. Behandlingen kan innebära observation, mediciner för att förebygga infektioner eller kirurgi beroende på allvarlighetsgraden och symtomen hos den enskilda patienten.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
I medicinsk kontext, betecknar "moderna tiden" eller "den moderna eran" ofta perioden från 1500-talet till nutid. Detta är en relativt bred definition och kan inkludera många olika aspekter av medicinsk utveckling och förändring.
Under den moderna tiden har det skett enorma framsteg inom medicinen, bland annat tack vare utvecklingen av mikroskopi, bakteriologi, immunologi, genetik och molekylärbiologi. Detta har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och deras orsaker, vilket i sin tur har möjliggjort utvecklingen av effektiva behandlingsmetoder och preventiv åtgärder.
Exempel på viktiga medicinska framsteg under den moderna tiden innefattar upptäckten av antibiotika, vaccinering mot smittosamma sjukdomar som smittkoppor och mässling, utvecklingen av kirurgiska tekniker och anestesi, samt framsteg inom diagnostik med hjälp av bildtekniker som röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI).
Det är värt att notera att definitionen av "modern tid" kan variera beroende på sammanhang och perspektiv. Inom vissa akademiska discipliner kan den moderna tiden definieras på ett annat sätt än inom medicinen.
Karyotypbestämning är en metod inom genetiken som används för att analysera och beskriva ett individuellt kromosomuppslag, även kallat karyotyp. Metoden innebär att man färgar kromosomerna så att de blir synliga under mikroskop, varefter man sorterar och arrangerar dem efter storlek och form. Karyotypbestämning används bland annat för att diagnostisera genetiska störningar orsakade av kromosomavvikelser, såsom Downs syndrom och Klinefelters syndrom.
'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.
- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.
- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.
Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.
Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.
Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.
"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.
I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.
Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.