Colon sigmoideum, även känt som sigmoideus, är den s-formade deln av colon (tjocktarm) som fortsätter från den rektala ampullan och vidgar sig till den övre delen av rectum.

Sigmoidit är en medicinsk term som refererar till inflammation eller sjukdom i sigmoide colon, den del av kolon som ligger närmast rektum. Sigmoide colon är en böjda del av tjocktarmen och sjukdomarna kan orsakas av olika faktorer såsom infektioner, inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer eller ischemisk colit (nedsatt blodflöde till tarmen). Symptomen på sigmoidit kan inkludera smärta i buken, förstoppning, diarré, feber och blod i avföringen. Behandlingen beror på orsaken till sjukdomen men kan omfatta antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel eller kirurgi.

Sigmoidtumörer är maligna neoplasier (cancer) som utvecklas i sluten del av colon, kolon sigmoideum. Dessa tumörer kan vara adenocarcinomer, som är det vanligaste typen, eller sällsyntare former såsom karciNOIDtumörer, lymfomer och sarcomer. De kan orsaka symptom som blödning, smärta, förstoppning och förändringar i tarmrörelserna beroende på storlek och placering av tumören.

Tarmvred, en vridning av tarmarna som kan orsaka stopp.

Inflammatorisk komplikation till tjocktarmsdivertikulos, vid vilken divertiklarna kan perforeras och abscessbildning uppstå.

Cancer i grov- eller tjocktarmen.

Bråckliknande utbuktning(ar) av tjocktarmens slemhinnor genom det ringformade muskelskiktet.

"Colon descendens" är en del av kolon, den del som hänger ned från sigmoideflexuren till rectum. Det är den sista delen av kolons böjda (transversalt) sektion och fortsätter nedåt i en relativt rak linje. Colon descendens har en viktig funktion i att absorbera vatten och elektrolyter från tarminnehållet innan det passerar över till slutet av tjocktarmen (rectum).

Stora, endotelklädda venkanaler mellan den hårda hjärnhinnans två skikt; de innehåller inga klaffar.

Kirurgiskt anlagd öppning mellan tjocktarmen och kroppsytan.

"Tjocktarmssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd och sjukdomar som drabbar kolon och rektum, de sista delarna av tarmkanalen. Detta kan innefatta funktionella störningar såsom irritabelt tarmsyndrom, inflammatoriska tillstånd som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, infektioner, polyper och cancer. Symptomen på tjocktarmssjukdomar kan vara smärta, kramp, förstoppning, diarré, blod i avföringen eller oönskade viktminskningar.

Kirurgiskt avlägsnande av någon del av eller hela tjocktarmen.

Penetrationsöppning i tarmväggen.

Varje hinder i, stopp eller vändning av det normala tarmflödet mot ändtarmen.

Endoskopisk metod för undersökning och behandling, även kirurgisk, av tjocktarmens luminala (håliga) yta.

Det bukhinneveck som utgör tjocktarmens fäste i bakre bukväggen.

"The rectum is the lower end of the digestive tract, serving as a storage site for stool before it is eliminated from the body."

"Colon ascendens" refererar till den del av tjocktarmen (colon) som reser sig uppåt från m Miltsäcken ("ileocecal valven") och fortsätter längs höger sida av bukhålan till blindtarmens början. Det kallas också "den högra kolonloopen".

Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).

Anatomisk missbildning i form av passage mellan olika delar av tarmen eller mellan tarm och annat organ. Yttre tarmfistel har förbindelse med huden (enterokutan fistel). Inre tarmfistel kan utgöra förbindelse med ett antall olika organ, som t ex magsäcken (gastrokolisk fistel), gallgångarna (kolecystoduodenal fistel), eller urinblåsan (kolovesikal fistel). Till riskfaktorerna hör inflammatoriska förlopp, cancer, strålbehandling och misslyckade kirurgiska ingrepp (behandlingsfel).

En tvärkolon är en ovanlig anatomisk variation där kolon (tjocktarm) korsar mitten av bukhålan och kan leda till komplikationer som tarmvred, obstruktion eller ischemisk böjd kolit.

Tarmsegmentet mellan blindtarmen och ändtarmen. Det omfattar en uppåtstigande, en tvärgående, en nedåtgående och en slingrande del.

Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.

Tumörer eller cancer i blindtarmen (cekum).

Rectal neoplasms refer to abnormal growths in the tissue of the rectum, which is the lower end of the colon. These growths can be benign or malignant and include various types of tumors such as adenomas, carcinoids, and rectal cancer. Regular screenings are recommended for early detection and treatment of rectal neoplasms to improve outcomes and prevent progression to more advanced stages.

Sigmoidoskopi är en endoskopisk undersökning som fokuserar på tjocktarmen (colon) och specifikt sigmoideostommen, den del av kolon närmast rektum. Under en sigmoidoskopi introduceras ett flexibelt, belyst rör (sigmoidoskopet) genom rektum till tjocktarmen för att inspektera vävnaden och söka efter skador, inflammationer eller tumörer. Denna procedur används ofta som ett screeningverktyg för att tidigt upptäcka koloncancer eller polypers förekomst. Det är värt att notera att en fullständig koloskopi undersöker hela kolon och rektum, till skillnad från en sigmoidoskopi som endast undersöker den distala delen av tjocktarmen.

Ett förfarande där ett laparoskop förs in genom ett litet snitt nära naveln i syfte att undersöka buk- eller bäckenorganen i bukhinnehålan. Om nödvändigt, kan biopsier eller kirurgiska ingrepp utföras i samband med laparoskopi.

46, XX Disorders of Sex Development (DSD) refererer til en gruppe med medfødte betingelser, hvor individet har en karyotype på 46, XX, men udvikler sig fysiologisk og/eller anatomisk som et køn, der afviger fra det typiske for kvinder. Dette inkluderer situationer, hvor der er abnormaliteter i gonadernes (ovarium eller testikel) udvikling, produktionen af kønshormoner eller responsen på disse hormoner, som følge heraf kan der være usædvanligheder i genitalers udseende og/eller sekundære køns karakteristika. Det er vigtigt at understrege, at 46, XX DSD ikke definerer et individets køn identitet eller rolle, men snarere en række af medicinske forhold, der kan kræve videnskabelig undersøgelse og behandling.

Mag-tarmkanalens rörelser.

Intrakraniell sinus trombos (CVT) refererer til en blodprop som dannes i en af de venøse sinus i hjernen, inklusive de transversale, sigmoide, sagittale og caverneuse sinus. Dette kan føre til ødem, opblødning og eventuel nekrose i det omkringliggende hjernevæv, med potentiale for alvorlige neurologiske symptomer og komplikationer, såsom hovedpine, synslidelser, kramper, afvigelser i bevidstheden og endda død.

Inflammation i en divertikel.

Det nedre avsnittet av mag-tarmkanalen, omfattande blindtarm, grovtarm och ändtarm.

Tumörer eller cancer i antingen tjocktarmen eller ändtarmen eller i båda. Den vanligaste elakartade cancerform i USA. Faktorer som ökar risken för tjock- och ändtarmscancer är kronisk, ulcerös kolit, familjär kolonpolypos, asbestexponering och bestrålning av cervix.

"Subkutan emfysem" refererar till när luft samlas under huden, vanligtvis orsakat av skada eller sjukdom som påverkar lungorna eller luktöglan. Det kan vara ett tecken på en allvarlig komplikation, såsom en lunginflammation eller en skada på luftstrukturerna i lungorna som orsakar att luften läcker ut från lungorna och accumulerar under huden. Symptomen på subkutant emfysem kan inkludera smärta, ömhet, rodnad och svullnad i det berörda området. Behandlingen beror på orsaken till luftansamlingen under huden och kan innefatta antibiotika, syrgasbehandling eller kirurgi.

BaSO4. En förening som används som röntgenkontrastmedel och som förekommer naturligt som mineralet baryt. Det används också inustriellt, t ex vid pappersframställning eller som tillsats i betong för s trålningsskyddseffekter.

Kärl som leder blod från hjärnan.

Lösning eller kemisk förening som tillförs via ändtarmen för sköljning av tjocktarmen eller för diagnostiska ändamål.

Humana tjocktarmsadenokarcinomceller med förmåga att uttrycka differentieringssärdrag, typiska för mogna tarmceller, så som bägarceller.

Mindre, onormala vävnadsmassor som tränger ut i tarmhåligheten. Polyper sitter fast i tarmväggen antingen med en stjälk eller en bredare bas.

Utvidgning av tjocktarmen, ofta till oroväckande dimensioner. Det finns olika typer av megakolon, som t ex medfödd megakolon i Hirschsprungs sjukdom, idiopatisk megakolon vid förstoppning, och toxisk megakolon.

En bukröntgen, även kallat abdominell röntgenundersökning, är en radiologisk undersökning där bukhålan exponeras för strålning för att producera bilder som kan hjälpa till att diagnostisera olika sjukdomar och tillstånd, såsom obstruktioner, perforationer eller tumörer i tarmarna.

Funktionella tjocktarmssjukdomar är en grupp medicinska tillstånd som påverkar tjocktarmens muskelaktivitet och förmåga att transportera och utsöndra avfallsprodukter, utan synliga strukturella skador eller sjukdomar i tarmen.

En sällsynt buktumör i tarmkäxet. Mesenterialcystor är vanligtvis godartade och kan bli stora, vätskefyllda (2000 ml) svullnader.

En kraftigt karcinogen och neurotoxisk förening. Den är särskilt effektiv för framkallande av tarmtumörer.

Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

Sjuklig förändring i form av utbuktning på rör- eller säckformade organ.

Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.

Inflammatorisk sjukdom utan känd orsak, som drabbar tjocktarmens slemhinna. Debuten kan vara akut och häftig, och koliten fortsätter ofta i intermittent eller fortlöpande, kronisk form. Diarré med åtföljande blödning är ett vanligt symtom.

Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.

En teknik för tillslutning av operationssår eller för att förena kroppsvävnader med hjälp av klammer som suturmedel.

Ett organs eller del av organs inträngande i en naturlig eller konstgjord kroppshåla.

En blindtarm (cecum) är den del av tjocktarmen där den viker av från tunntarmen. Det är här den så kallade appendixen också finns. Blindtarmen har inga specifika funktioner annat än att vara en plats där bakterier kan bryta ned delar av maten innan den fortsätter in i tjocktarmen.

Inflammation i tjocktarmen till följd av akuta, ischemiska förändringar.

En tvärgående sinus, även känd som accessorisk sinus eller sinus node of Zuckerkandl, är en extra elektrisk ledningsväg i hjärtat som direkt förbinder högerkammaren med vänsterkammaren, oberoende av sinoatrialnoden och atrioventrikulära noden, vilket kan orsaka abnorma hjärtrytmförlopp.

Vävnadsdöd och vävnadsförruttnelse som oftast beror på utebliven blodförsörjning.

Specifika eller ospecifika inflammationer i tjocktarmen. Syn. kolit.

Oregelbunden eller trög tarmtömning.

Rectal diseases refer to medical conditions that affect the function or structure of the rectum, which is the lower portion of the digestive system responsible for storing and expelling feces. These conditions can include inflammatory bowel diseases such as ulcerative colitis and Crohn's disease, infections such as bacterial or viral proctitis, benign growths like polyps or tumors, and malignant growths like rectal cancer. Symptoms of rectal diseases may include pain, bleeding, changes in bowel habits, and difficulty with bowel movements. Treatment options vary depending on the specific condition and severity but may include medications, surgery, or a combination of both.

Organ eller delar av organ som skapas av intilliggande vävnad för att ersätta sjuk eller kirurgiskt avlägsnad vävnad.

Speciellt konstruerade endoskop för undersökning av tjocktarmens inre ytor.

Utväxter med eller utan stjälk i tjocktarmens slemhinna.

Kirurgiska ingrepp i matsmältningssystemet eller någon av dess delar.

Den bakre delen av tinningbenet. Den utgör ett utskott på klippbenet.

Blödning i någon del av mag-tarmkanalen, från matstrupen till ändtarmen.

Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.

Närvaro av luft i de mediastinala vävnaderna pga luftläckage från luftrören, oftast som en följd av trauma.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

Endoskop för visuell undersökning av urinblåsan.

Pneumoperitoneum är ett medicinskt tillstånd där gas har ansamlats i peritonealcaviteten, det vill säga i den håla som omger bukhinnan. Detta kan orsakas av olika faktorer, exempelvis perforation av tarmsystemet eller som komplikation under en operation där gas har läckt ut från bukhålan. Symptomen på pneumoperitoneum kan variera beroende på orsaken och graden av gasansamling, men kan innefatta smärta, illamående, kräkningar och förändrad bukform. Diagnosen ställs vanligen genom röntgenundersökning eller datortomografi (CT). Behandlingen beror på orsaken till pneumoperitoneum, men kan innefatta operation eller konservativ behandling med observation och smärtlindring.

Ett samlingsbegrepp för radioterapi interstitiellt, i hålrum och på kroppsytor. Strålningskällorna är helt eller delvis avskärmade och placeras på eller nära kroppsytan eller i en naturlig kroppshåla. De kan också inneslutas direkt i kroppsvävnader.

Ett DNA-alkylerande agens som visat sig vara kraftigt karcinogent och som har utbredd användning för att inducera tarmtumörer hos experimentdjur.

'Multipla primära tumörer' refererar till en situation där flera primära cancerer utvecklas oberoende av varandra, simultant eller sequentielt, i en och samma individ. Detta skiljer sig från metastaser, där cancerceller sprider sig från en primär tumör till andra delar av kroppen och bildar sekundära tumörer. Ibland kan multipela primära tumörer förekomma som en del av ärftliga syndrom eller i association med vissa genetiska mutationer, exponering för miljögifter eller åldrande.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Neurokinin A (NKA) er ein peptid hormon som er aktiv i det autonome nervsystemet og er involvert i reguleringen av blodtrykk, smertefølelse, ømhet og appetitt. NKA er en del av en gruppe av peptider kalt tachykininer, som også inkluderer substance P og neurokinin B. Disse peptidene interagerer med reseptorer på celloverflaten for å påvirke cellfunksjonen. NKA binder spesifikt til neurokinin 1 (NK1) reseptoren, som er involvert i smertefølelse og emosiell respons. NKA produseres av et større protein kalt preprohormonet preprotachykinin A, som klippes ned til flere forskjellige peptider, inkludert substance P og NKA.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Onormal kanal i blåsan eller mellan blåsan och något omgivande organ.

'Lår' är inom anatomin benet under knäna, det vill säga den del av undre extremiteten som sträcker sig från knäled till vristen.

Kliniskt syndrom med svår buksmärta förenad med andra symtom och tecken, vanligtvis akut bukhinneinflammation, som kan ha orsakats av brustna inälvor eller liknande allvarliga buktillbud som kräver akuta kirurgiska ingrepp.

"Blindtarmssjukdomar" refererar till en grupp med medicinska tillstånd som drabbar blindtarmen, också känd som caecum eller kolon ascendens. Detta kan inkludera inflammation (exempelvis appendicitis), infektion (exempelvis tyfoidfeber), obstruktion (exempelvis av en tumör) och andra patologiska tillstånd. Sammanfattningsvis betyder "Blindtarmssjukdomar" sjukdomar eller störningar i blindtarmen.

Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i mag-tarmkanalen.

En tumör i blindtarmsbihanget, också känd som appendix eller vermiform appendix, är en abnorm vävnadsväxt som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). Dessa tumörer kan orsaka smärta, inflammation och i vissa fall komplikationer som blindtarmscancer.

Känsla av obehag, smärta och svåra plågor i bukområdet.

Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.

Svart, tjäraktig, illaluktande avföring som innehåller nedbrutet blod.