'Sväljningssvårigheter' refererar till problem eller besvär vid förtärandet av mat eller dryck, som orsakas av någon form av oönskad förträngning, störning eller ovanlig sänkning av strukturer i sväljningsvägen, inklusive struphuvudet, matstrupen och/eller magsäcken.

Syn. deglutition.

Ett U-format ben (hyoideus) mellan tungroten och struphuvudet.

Anatomisk struktur vid matstrupens och luftstrupens föreningspunkt som huvudsakligen utgörs av krikofarynxmuskeln (musculus cricopharyngeus). Den stänger normalt till matstrupen, utom vid sväljning.

Orofarynx refererar till den bakre delen av munhålan och omfattar hårda och mjuka gommen, tonsillerna (mandlarna) och svalget (farynx). Det är en del av det övre luft- och matvägssystemet och är utsatt för både födoämnen och luftburna partiklar. Orofarynx är också en del av huvud- och halsregionen där vissa typer av cancersjukdomar kan uppstå.

Motorisk nervcellssjukdom med fortskridande försvagning av de muskler som styrs av nedre hjärnstammens kranialnerver. Kliniska tecken kan vara dysartri, dysfagi, förslappning av och ryckningar och sti ckningar i ansiktsmusklerna och tungan. Hos vuxna utvecklar sig sjukdomen från bulbär svaghet till att omfatta hela axelcylinderutskott, och kan inte skiljas från amyotrofisk lateralskleros (ALS). Faz io-Londesyndromet är en ärftlig form.

Tuggande och malande av föda i munnen.

Den del av svalget som utgörs av partiet mellan munhålan och struphuvudet.

En tunn, bladformad broskskiva täckt av slemhinna, vid tungroten. Vid sväljning fälls den ned och stänger till luftstrupen.

"Svalg" är en del av matstrukturen som utgör den övre tredjedelen av det muskulära sväljet, även känt som faringe. Det är en sliddriven rörlig tunnel som förbinder munhålan med matstrupen och transporterar föda från mun till magen genom peristaltiska kontraktioner. Svalget har också en viktig roll i andningsprocessen, då det agerar som en luftväg vid andning när vi sväljer.

En oregelbundet tubformad anatomisk struktur av muskelvävnad och brosk, klädd med slemhinna och belägen överst på luftröret, nedanför tungroten och tungbenet. Struphuvudet är det viktiga tillslutningsorgan som skyddar öppningen till luftröret och fungerar som röstgenerator.

Ett ben med kilform (os sphenoidale) vid botten av hjärnskålen.

I medicinsk kontext, refererar "tunga" till ett parastitärt insekt av arten *Pediculus humanus capitis*, som orsakar hudsjukdomen pedikulosis kapitis, mer känd som huvudlöss. Tungor är små, platta, utplattade insekter som lever och lägger ägg (nitar) i människors hårstrån, vanligtvis nära skallen. De suger blod från varmhudaden och orsakar ofta klåda och irritation. Tungor sprider sig genom direkt kontakt med infekterade personer eller delad användning av saker som hattar, hårborstar och sängkläder.

En tanduppsättning som innehåller såväl mjölktänder som permanenta tänder.

"Svalgmuskler" refererar till en grupp muskler i halsen som kontrollerar sväljningen och formas av två separata muskelgrupper: den övre svalgmuskeln (musculus suprahyoideus) och den nedre svalgmuskeln (musculus infrahyoideus). Den övre svalgmuskeln består av tre individuella muskler som hjälper till att höja käken och skapa ett stort sväljhål, medan den nedre svalgmuskeln består av fem muskler som hjälper till att dra ner struphuvudet och öka trycket i matstrupen för att underlätta transporten av föda till magsäcken.

Bildframställning genom röntgenbestrålning av en fluorescerande skärm.

Medicinskt definieras matstrupsförträngning (gastroesofageal reflux) som den retrograd rörelse av maginnehåll, inklusive syror, från magen upp till matstrupen (ösofagus), vilket kan orsaka symptom som sura uppstötningar, illamående och halsbränna.

Svår, affektiv sjukdom med stora svängningar i sinnesstämningen mellan återkommande nedstämdhet eller upprymdhet och depressivitet.

"Näsben, eller nasus, är den del av skelettet som utgör den uppersta, centrala delen av ansiktet och skiljer näshålorna från varandra."

Mätning av tryck eller spänning i vätskor eller gaser med en tryckmätare.

Mätning av huvudets mått. Inom odontologin används sammanställningar från röntgenbilder från sidan och framifrån för att beräkna ansiktsskelettets tillväxt och utveckling och för att följa resultaten av ortodontisk behandling. Syn. cefalometri.

Den ovala håligheten som utgör toppen av matsmältningskanalen och består av två delar, vestibulum oris och den egentliga munhålan.

Mentala sjukdomstillstånd, kännetecknade av brister i adaptionsprocessen som främst kommer till uttryck som avvikelser i tankar, känslor och beteende och leder till oro eller funktionsstörning.

Det segment av muskelvävnad och hinnor som sträcker sig från svalget till magsäcken.

Tillstånd där ångest utgör den dominerande störningsyttringen.

Tillstånd som har störningar av sinnesstämningen som dominerande drag.

Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.

Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är ett system för klinisk klassificering och diagnostisering av mentala störningar som utvecklats och publicerats av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt inom psykiatrin, andra medicinska specialiteter, forskning, hälso- och sjukvårdssystem, försäkringsbolag och lagstiftande organ för att diagnostisera och dokumentera typ och svårighetsgrad av olika mentala störningar. DSM innehåller en detaljerad beskrivning av symtom, kriterier för diagnos och relaterade funktionsnedsättningar för varje störning. Den senaste upplagan är DSM-5 som publicerades år 2013.

Mätning av förändringar i musklers elektriska potential med hjälp av yt- eller nålelektroder.

Tydlig depression under involutionsperioden, kännetecknad av hallucinationer, vanföreställningar, paranoia och upphetsning.

En beteenderubbning som uppstår under barndomen och som karakteriseras av utvecklande av onormal ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet.

En affektiv störning som visar sig som en dyster sinnesstämning eller förlorat intresse för eller förlorad glädje över vanliga aktiviteter. Dysterheten är framträdande och ganska ihållande.

Ett tvångssyndrom är en mental störning karaktäriserad av upprepade, ofrivilliga och obesvarande tankar, impulser eller handlingar (tvångshandlingar) som orsakar kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning.

Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) är en mental störning som utvecklas efter att ha upplevt eller vittnat en livshotande händelse, såsom krig, våldtäkt, naturkatastrof eller allvarligt olycksfall. Symptomen inkluderar intrusrerande minnen av traumat, undvikande beteende, sömnsvårigheter, irritabilitet och förhöjd vaksamhet. PTSD kan ha en påtaglig negativ effekt på individens vardagliga funktion och kvalitet på livet om det inte behandlas.

Störning som börjar i tidig ålder. Kännetecknas av sjuklig benägenhet att dra sig undan från omvärlden, bli otillgänglig och opåverkbar. I sjukdomsbilden ingår bristande förmåga till kommunikation och socialt samspel.

"Fobi" är ett psykiologiskt begrepp som refererar till en irrationell och bestående rädsla eller fruktan för en specifik situation, aktivitet, objekt eller miljö, vilket orsakar signifikant lidande eller nedsatt funktion i vardagslivet. Fobier klassificeras som en specifik fobi i Diagnostiska och statistiska manualen för mentala störningar (DSM-5).

Svåra avvikelser i utvecklingen av många grundläggande psykologiska funktioner, som inte är normala för något utvecklingsstadium. Avvikelserna yttrar sig som ihållande försämring av den sociala förmåg an, talstörningar och onormal motorik.

Psykotiska störningar är en grupp med allvarliga mentala sjukdomar som kännetecknas av avvikande perceptioner, t tankar, känslor, och beteenden, såsom hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tänkande, starka eller olämpliga känslor, och ovanligt eller oförutsägbart beteende. Dessa symtom stör individens förmåga att fungera i vardagslivet, och kan vara relaterade till affektiva, kognitiva, och sociala funktioner.

Sjukdomstillstånd som beror på drogmissbruk, biverkningar av läkemedel, exponering för toxiner och alkoholmissbruk.

Ett upprepat och ihållande beteendemönster, inom vilket andra människors grundläggande rättigheter eller vanliga, åldersanpassade sociala normer eller regler bryts. Beteendena omfattar aggressivt uppförande som hotar att skada andra människor och djur, icke-aggressivt uppförande som medför skada på eller förlust av egendom, bedräglighet eller stöld, och allvarliga regelöverträdelser. Störningarna ses före 18 års ålder.

Tick bites are skin reactions that occur when a tick, an external parasite that feeds on the blood of mammals, birds, and sometimes reptiles and amphibians, embeds its mouthparts into the host's skin to feed. The bite itself may cause only minor discomfort or none at all, but some ticks can transmit diseases, such as Lyme disease, Rocky Mountain spotted fever, and tularemia, among others. Therefore, it is essential to remove the tick promptly and properly to reduce the risk of infection.

En psykiatrisk status är en bedömning av en persons mentala hälsa som utförs av en psykiater eller annan mentalhälsoexpert, vanligtvis baserad på intervjuer, observationer och kliniska urval, och kan använda standardiserade skattningsskalor för att kvantifiera symtomens svårighetsgrad och varaktighet.

En personlighetsstörning med drag av instabilitet i förhållandet till andra människor, i självuppfattningen och affekter, och med uttalad impulsivitet som börjar tidigt i det vuxna livet och visar sig i olika sammanhang.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Förhållanden kännetecknade av avsevärd avvikelse mellan den antagna intellektuella förmågan hos en individ och dennes förmåga att tillägna sig nya språkkunskaper eller andra kognitiva färdigheter. Sådana störningar kan ha sin grund i organiska eller psykologiska tillstånd. Ganska vanliga arter av störning är dyslexi, dyskalkyli och dysgrafi.

Enzyme therapy is a type of treatment that involves the use of enzymes to help improve digestion and reduce inflammation in the body. Enzymes are proteins that help speed up chemical reactions in the body, including those involved in digestion.

Sjuklig förstoring av sköldkörteln.